Finländske ex-chefen i en av huvudrollerna när Telia-rättegången inleds i morgon

Mutade Telia en diktatorsdotter i Uzbekistan? Efter sex års utredning inleds på tisdag mastodonträttegången i Stockholms tingsrätt mot bland andra tidigare vd:n Lars Nyberg och Eurasienchefen Tero Kivisaari. Här följer en rekapitulering av vad fallet handlar om.

Vad gäller saken?

De tre cheferna står åtalade för fem fall av grov bestickning – givande av muta – mellan 2007 och 2010. Enligt åtalet har de mutat förre diktatorn Islam Karimovs tidigare så mäktiga dotter Gulnara Karimova med totalt 3 miljarder kronor (i dagens penningvärde, motsvarande 280 miljoner euro) för att delvis statligt ägda Telia Sonera (numera Telia Company) skulle få bedriva verksamhet i landet.

Sett till belopp är det den i särklass största muthärvan i svensk historia.

De som åtalas är ex-vd Lars Nyberg, förre chefen för affärsområdet Eurasien Tero Kivisaari, samt en tredje chef, en jurist. De riskerar mellan sex månaders och sex års fängelse. Alla tre förnekar brott.

Brottsutredningen är på cirka 30 000 sidor. Maratonrättegången pågår till den 14 december och dom faller troligen efter årsskiftet.

Telias ex-vd Lars Nyberg är en av dem som ställs inför rätta för mutbrott. Bild: TT/FREDRIK SANDBERG

Vilka affärer gäller det?

Den första handlade om att etablera sig i Uzbekistan. För det behövde Telia en lokal partner, licenser för 3G-telefoni med mera. Avtalet ingicks 2007.

Det följdes upp med fler avtal, däribland ett om ett av de första 4G-näten i världen.

Vilken är Telias partner?

Telia köpte de licenser man behövde av Takilant – ett brevlådeföretag företrätt av en då 22-årig kvinna, Gayane Avakyan, med säte i skatteparadiset Gibraltar. En annan egenhet är att Takilant också företräddes av Bekzod Achmedov, motpart när Telia förhandlade, samtidigt som han var vd för ryska konkurrenten MTS i Uzbekistan.

Men den som ägde Takilant var Karimova, enligt dokument i utredningen. Bolaget blev i och med den första affären Telias partner i Uzbekistan och delägare i den lokala operatören Ucell. Takilant är i dag beslagtaget av den nederländska staten.

Vad skulle Telia i Uzbekistan att göra?

Affärsområdet "Eurasien" – främst forna Sovjetstater – hade stor tillväxtpotential eftersom många människor där inte hade mobiler, medan marknaderna i väst började vara mättade. Uzbekistan var en stor munsbit med sina omkring 30 miljoner invånare.

Hur rullades muthärvan upp?

Redan sedan den första affären ingåtts fanns misstänkta band till Karimovregimen. Men det var i och med SVT:s "Uppdrag granskning" 2012 som tydliga band mellan Takilant och Karimova avslöjades. Samtidigt frystes hennes konton med miljardbelopp i Schweiz och i Sverige. Fler avslöjanden från Uppdrag granskning och TT följde, bland annat om att även andra utländska telekombolag gjort affär på exakt samma sätt.

Vad blev följderna för bolaget?

Konsekvenserna för Telia har blivit enorma. Vd Lars Nyberg avgick/avskedades 2013 sedan den advokatutredning bolaget beställt klandrade Telia för bristande affärsetik och inte kunde utesluta brott. Hela styrelsen, med ordförande Anders Narvinger i spetsen, fick också gå. Ny vd blev Johan Dennelind, och ny ordförande Marie Ehrling, med uppdrag att städa upp.

Telia beslutade 2015 att lämna hela regionen och har tvingats till avskrivningar på många miljarder . Verksamheten i Uzbekistan har dock visat sig svårsåld.

Vd Johan Dennelind och styrelseordförande Marie Ehrling tillträdde 2013 med uppgift att städa upp i Telia. Arkivbild. Bild: TT/Janerik Henriksson

Har inte Telia medgett mutbrott redan?

Jo, men i en uppgörelse om förlikning med myndigheterna i USA och Nederländerna. Fallet gick alltså inte till domstol där. Uppgörelsen innebar att Telia måste betala närmare 8 miljarder kronor (750 miljoner euro räknat i dagens valutakurs) i böter och återbörda den vinst företaget gjort i Uzbekistan. Förlikningen handlade heller inte om personligt ansvar, som det svenska rättsfallet gör, utan om företagets.

Vad hände med Karimova?

Från ett extravagant jetsetliv, som FN-ambassadör, modedesigner, popsångerska och mycket mer, föll hon 2014, efter skandalerna och en öppen konflikt med sin familj, uppenbarligen i onåd hos sin far presidenten. Officiellt dömdes hon 2015 till fem års fängelse för förskingring, skattesmitning och utpressning. Under hennes tid i fångenskap dog fadern och diktatorn Islam Karimov 2016, vilket tros ha försämrat hennes position ytterligare.

Vad hände med hennes pengar?

Enbart telekomföretagen – Telia, rysk-norska Vimpelcom och ryska MTS – betalade uppskattningsvis 6 miljarder kronor till Karimova, varav merparten hamnade på hennes konton i Schweiz, där de är frysta än i dag. Karimova hade även andra inkomstkällor och köpte bland annat ett slott utanför Paris.

Omkring 200 miljoner kronor, motsvarande 19 miljoner euro, på ett svenskt Nordea-konto beslagtogs också.

Uzbekistans diktator Islam Karimov styrde en av världens allra mest korrupta och hårda diktaturer. Han dog 2016. Bild: TT/AP/Brendan Smialowski

Har inte Telia gjort korrupta affärer i fler länder?

En utredning som Telias nya ledning beställde kom fram till att bolaget gjort oetiska eller olagliga affärer i minst fem länder till i Eurasien.

"Uppdrag granskning" och TT avslöjade också 2015 en ännu större misstänkt mutaffär under bolagets gamla ledning. Genom en affär i Azerbajdzjan berikades presidentfamiljen där med 6 miljarder kronor (560 miljoner euro). En brottsutredning startades men lades ner året därpå. Enligt flera källor saknades resurser att utreda fler affärer.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00