Finländska "Sanna” reste till IS-området – nu vill hon tillbaka till Finland

Kvinnor och barn lämnar det sista IS-fästet Baghouz i Syrien. Internationella medier rapporterar om finländska kvinnor, eventuellt samma, som de mött. Bild: Lehtikuva/Delil Souleiman

– Ja, jag vill tillbaka till Finland. Definitivt, definitivt, säger finländska "Sanna" som för fyra år sedan åkt till IS-området och som CNN och andra internationella medier intervjuar. En stor andel av de som ännu är kvar är sådana som starkast har förbundit sig till terrororganisationens ideologi, säger forskare.

Tusentals människor lämnar eller drivs för tillfället ut ur det sista IS-fästet Baghouz i Syrien, nära gränsen till Irak. De senaste dagarna har flera hundra personer överlämnat sig till syriskkurdiska styrkor.

Enligt Skyddspolisen har drygt 80 personer från Finland åkt till IS-områden. Ett tjugotal bedöms ännu vara kvar.

Tv-kanalen CNN har träffat en finländsk kvinna utanför Baghouz. Hon kallar sig Sanna och berättar för journalisten Ben Wedeman att hon är konvertit, gift med en marockansk man som är rörmokare, och kom för fyra år sedan.

Till en början var livet bra, men sedan förstörde kriget, inte IS, det, säger hon enligt Wedeman.

Nu vill hon återvända till Finland.

– Ja, jag vill tillbaka till Finland. Definitivt, definitivt, säger hon på engelska med finsk accent.

Den kurdiska journalisten Mutlu Civiroglu skriver i sin tur på Twitter på onsdagen att han har träffat en finländsk kvinna utanför Baghouz. Hon kom till Syrien via Turkiet för fyra år sedan. Kvinnan har bott bland annat i Raqqa, varit gift två gånger och har en 13-årig dotter som också är gift.

"Mamman säger att de vill till Finland för att livet är enklare där, och de vill leva som muslimer där", skriver Civiroglu.

Också australiska ABC har träffat "Sanna" från Helsingfors som verkar vara samma kvinna som CNN och Civiroglu har mött. Till ABC berättar hon att hon har fyra barn och säger att hon åkt ned med hela sin familj.

– I början var det ett normalt liv som i Finland, men sedan förändrades det.

Hon vill återvända till Finland med sina barn och förväntar sig att hamna i fängelse när hon återvänder. De senaste veckorna har enligt henne varit fruktansvärda, utan mat och med bombningar.

Sky News intervjuar "Sumaya", som uppenbarligen är "Sannas" 13-åriga dotter.

– Jag vill bara till Finland.

Enligt Sky News reporter hör familjen till de få han möter som visar ånger.

Den intervjuade kvinnan "Sannas" roll i förhållande till IS framgår inte av intervjuerna. Det är inte heller alldeles klart att det handlar om samma kvinna.

Läs också: Finland tvunget ta emot finska IS-återvändare – bevisa brott en utmaning

Vad sker med barnen?

Juha Saarinen är doktorandstuderande vid King's College i London och specialiserad på jihadism.

Han säger att det baserat på "Sannas" berättelse verkar som att hon är bunden till jihadistisk ideologi då hon talar om att det är kriget mot IS, inte terrororganisationen som har gjort livet svårt.

Saarinen är kritisk till benämningen IS-hustru som tidvis används om kvinnor i konfliktområdet. Det signalerar enligt honom att de skulle ha varit passiva och ovetande.

– Det är klart att de i alla fall är IS-anhängare, säger Saarinen.

Kvinnor har aktivt varit med i verksamheten och det finns också fall där kvinnor deltagit i strider även om de är få.

Ett tjugotal kvinnor har enligt Skyddspolisen åkt från Finland till IS-områden. Ungefär trettio barn har åkt och en del är nu myndiga. Också många barn har fötts.

Den finländska kvinnan har haft en dotter med sig och fött tre barn under tiden i IS-området.

Om hennes fall säger Saarinen att Finlands sätt att hantera barnen kan bli ett slags prejudikat: Kommer Finland att aktivt ta hem barnen, lämna föräldern kvar eller också hjälpa hem henne?

Den äldre dottern är av allt att döma finsk medborgare, och även de tre yngre barnen har rätt till finskt medborgarskap betonar han.

Finland har tidigare slagit fast att man inte aktivt kommer att bistå finländare i konfliktområdet i att återvända, men inte heller neka att ta emot dem.

Barnen däremot har en annan ställning eftersom de inte kan påverka föräldrarnas agerande. Internationella konventioner och den finländska barnskyddslagen styr också hur de ska behandlas.

Mest radikala samt svårt fly

I lägren och fängslade finns fler västerländska IS-anhängare än antalet som hittills har återvänt till Europa.

– De som är kvar är de som kraftigast har förbundit sig till IS ideologi, deras andel av gruppen som är kvar är stor, säger Juha Saarinen.

Samtidigt betonar han att det också finns sådana som av någon anledning inte har kommit åt att fly tidigare.

För säkerhetsmyndigheter går det inte att urskilja dem som varit i området mot sin vilja eller de som varit där frivilligt och så länge att de nu har tillfångatagits, säger Saarinen.

– De utgör ett säkerhetshot eftersom de har förbundit sig till en jihadistisk rörelse eller för att de har traumatiserats vilket kan göra dem våldsbenägna.

"Jag var bara chaufför"

Bland de västerländska medborgare som intervjuas nu då bara spillror återstår av terrororganisationens självutnämnda kalifat framträder enligt Juha Saarinen berättelser enligt vissa mönster.

– Man säger att jag bara var chaufför eller kock. Jag deltog inte i strider och har inte gjort mig skyldig till krigsbrott.

– En annan berättelse är att jag inte visste vilken typ av grupp IS är, att jag var naiv och omedveten.

Och en tredje är enligt Saarinen att man vägrar lämna ideologin men vill bort från området på grund av de svåra förhållandena.

– Man betonar att hemländerna har en moralisk skyldighet att ta emot de här personerna och bistå dem.

Juha Saarinen betonar att det är viktigt att inte kritiklöst acceptera de här narrativen.

I synnerhet då det gäller män som fortfarande är kvar är det enligt honom troligt att de har deltagit i strider, och att IS natur inte har kommit som en överraskning för dem.

– IS är en grupp som öppet informerar om sina hemska gärningar och för en del har det just varit det som uppmuntrat dem att ansluta sig, säger Saarinen.

"Behöver utvärderas"

På onsdagen uttalade sig finansminister Petteri Orpo (Saml) för Ilta-Sanomat och sade att fall där IS-krigare åkt från Finland och har barn i konfliktområdet förmodligen behöver utvärderas i detalj.

– Särskilt när det gäller barnen. De har inte fattat några beslut. Det har däremot deras föräldrar, som också borde bära ansvar för dessa beslut.

Orpo säger att man inte kan utesluta att kvinnorna i IS-områden skulle ha deltagit i terroristisk verksamhet, men att generaliseringar är farliga och att fallen där barn är inblandade kräver ordentlig utvärdering.

– Alltid när det handlar om barn måste frågorna begrundas med stort allvar och då får man se på ett fall i taget, säger han.

Läs också: 19-åriga IS-hustrun vill hem – Europa delat om hur återvändarna ska behandlas

Artikeln har uppdaterats.