Finländska experter: Trump ger alla trumfkort åt Kina

Fossilt igen. Beslutet att lämna Parisavtalet ses av placerare som ett tecken på att det lönar sig att investera i kol och olja igen. Men lönsamheten är kortsiktig och försumbar, varnar de samtidigt.Bild: Lehtikuva/AFP/Jeff Swensen

Skadligt för klimatpolitiken och ekonomiskt kortsynt. Det anser finländska experter om USA:s beslut att dra sig ur klimatavtalet. Kortsiktig inrikespolitik i USA ger Kina alla möjligheter till både politiskt och ekonomiskt ledarskap.

President Donald Trump motiverar sitt beslut att lämna klimatavtalet med att det varit orättvist mot amerikanerna. Att dra sig ur avtalet räddar arbetstillfällen och är bra för den amerikanska ekonomin, säger han.

Det amerikanska näringslivet är av motsatt åsikt. Investeringar, nya arbetstillfällen och till och med amerikansk export blir lidande av beslutet. Företagsledare och städer och stater lovar hålla fast vid målsättningarna.

– Trumps beslut är symboliskt och inrikespolitik, det är inte så dramatiskt som man vill göra det till, säger Ari Aaltonen, chefsstrateg på placeringsbolaget Front.

Äldre forskare Antto Vihma på Utrikespolitiska institutet håller delvis med honom, även om han anser att det hade varit viktigt att ha ett progressivt USA i klimatpolitiken. Mycket av skadan var ändå redan skedd då Trump valdes till president, konstaterar han.

Den amerikanska kolindustrin har länge fört en tynande tillvaro och många gamla kolgruvor har stängts. Att Trumps beslut skulle öppna gruvor igen tror inte vare sig Aaltonen eller Vihma. Däremot är det möjligt att de kolgruvor som överlevt, de modernaste och effektivaste, får en lite längre livstid.

– Kolindustrin konkurrerar på en global marknad och kolpriset är lågt, påminner Aaltonen.

Inte makroekonomi

Vihma påpekar för sin del att Trumps beslut inte har någonting med rationell makroekonomi att göra. Man infriar inte löften enbart med stora ord.

En utredning från USA:s energiministerium visar enligt New York Times att nya arbetstillfällen de senaste åren skapats inom företag som företräder ny miljöteknologi, inte i företag som sysslar med fossila bränslen. I fjol sysselsatte företag i anknytning till solkraft och vindkraft betydligt fler amerikaner än vad kolgruvorna gjorde.

Den amerikanska teknologiindustrin befarar att exporten av miljöteknologi försvåras efter Trumps beslut och att det i sin tur inverkar på arbetstillfällen och investeringar inom branschen.

– Marknaden för miljöteknologi är global, det är de företag som erbjuder de bästa produkterna billigast som tar hem affärerna, Trumps beslut skadar knappast amerikanska företag om de i övrigt är konkurrenskraftiga, säger Aaltonen.

Aktias chefsekonom Heidi Schauman konstaterar att då det gäller arbetstillfällen måste man skilja på effekterna av att dra sig ur klimatavtalet på kort sikt och på lång sikt. Trump kan få till stånd kortsiktiga effekter på tynande äldre industriorter där han har ett högt väljarstöd, men på längre sikt blir de högproduktiva jobben inom teknologisektorn lidande. När konsekvenserna av det sedan märks så är det någon annan än Trump som har ansvaret, påpekar hon.

– Det politiska problemet för industrin är att omgivningen inte är förutsägbar och det i sin tur minskar investeringarna, säger Schauman.

Gratis chans för Kina

Det har spekulerats i eventuella handelshinder och bojkotter av amerikanska produkter, men det är inte något vare sig Schauman eller Aaltonen tror på. Den långsiktiga strategin i världshandeln är att avveckla hindren, understryker Schauman.

Hon håller med Vihma om att det ändå är en bekymmersam signal USA nu sänder.

– Den stora frågan är vilken slags värld vi vill leva i, säger Schauman.

Kina kan bli den stora vinnaren efter Trumps utspel, både ekonomiskt och politiskt, är de tre överens om. Men någon automatik är det inte, vill man vara ledare inom klimatpolitiken kräver det konkreta åtgärder, understryker Vihma.

Ari Aaltonen ser det som om Trump nu ger Kina en gratis chans att bli symbolisk ledare inom klimatpolitiken samtidigt som landet ökar sin utveckling och export av miljöteknologi. Det är ett område där Kina av nödtvång blivit världsledande, konstaterar han.

En energiproduktion med mindre klimatpåverkan och en renare industri överlag är globala mål. Aaltonen påpekar att den amerikanska industrin har alla möjligheter att göra sina egna val oberoende av Trumps politik. Därför tror han inte att beslutet att lämna Parisavtalet får så stora effekter som man först trott. Schauman är på samma linje.

– Men det här lägger ett större ansvar på enskilda individer och företag, det kollektiva ansvaret i USA blir mindre, säger hon.

Avtal med många mål

• Det globala klimatavtalet förhandlades fram i december 2015 när Frankrike stod värd för det återkommande globala klimattoppmötet. Avtalet slår bland annat fast att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader jämfört med förindustriell tid, och att de globala utsläppen snarast möjligt ska nå sin högsta nivå för att sedan minska.

• Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år från 2020 och globala översyner av det internationella klimatarbetet ska göras vart femte år med start 2018.

• Dessutom ska världens utvecklade länder bidra med 100 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till utvecklingsländer från 2020.

• Sedan tillräckligt många länder ratificerat avtalet, däribland USA, trädde det i kraft den 4 november 2016.

TT

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00