Finlands sak var hans

Frivillig. I hemmet lästes Runberg och man beundrade Finland. För Bengt Essén, 96 år, var det självklart att delta i vinterkriget. I slottsbalen i kväll deltar han tillsammans med en annan veteran verksam inom Svenska Finlandsfrivilligas minnesförening. Bild: Gustav Mårtensson

"Finlands sak är vår", stod det på rekryteringsaffischerna. Bengt Essén, då 19 år, följde uppmaningen att anmäla sig som frivillig och deltog med 9 500 andra svenskar i vinterkriget. Som tack är han i år inbjuden till presidentens självständighetsmottagning på slottet.

Det talas mer om frivilligkåren nu än på många årtionden och det är mer samarbete mellan Finland och Sverige i försvarsfrågan. Så det passar väl bättre in i tiden, kommenterar Bengt Essén inbjudan till Slottsbalen.

– Och så är det väl nästan bara jag kvar, säger 96-åringen.

Ur Mannerheims hand. Medaljen fick Bengt Essén tio dagar efter freden när marskalken kom till Salla och tackade för insatserna. Bild: Gustav Mårtensson

Det är veterligen första gången som representanter för de frivilliga som ställde upp för Finland i kriget bjuds in. Deltar gör också en annan veteran från Sverige och också några från Estland.

Vi träffas hemma hos Bengt Essén i Danderyd strax utanför Stockholm. Utsikten från lägenheten på åttonde våningen är vidsträckt och har man tur kan man från köksfönstret till och med skymta Sverigebåten, eller Finlandsfärjan som den kallas i Sverige.

Vill man kan man tolka det symboliskt, för Finland spelar en inte oansenlig roll i hans liv.

Av en slump är det dessutom på dagen 77 år sedan vinterkrigets utbrott. Då, 1939, hade den 19-åriga Essén precis börjat sin militärtjänst. Och han bestämde sig rätt fort.

– Vi fick jullov och jag åkte hem till Stockholm. Det var tre fyra dagar före jul och jag gick upp till frivilligbyrån och anmälde mig, minns han.

Den första byrån hade öppnats redan vid krigsutbrottskvällen och vid årsskiftet var de över 120. Via dem organiserades frivilliginsatserna.

Och den svenska mobiliseringen för Finland var omfattande, även om regeringen till en början var avvaktande av rädsla för Tysklands reaktion. Men företag, fack- och arbetsgivarförbund och vanligt folk samlade in pengar, och genom den så kallade Finlandskommittén rekryterades de som kom att ingå i Svenska frivilligkåren – som Essén anslöt sig till.

9 500 svenska frivilliga deltog i vinterkriget.

8 400 ingick i Svenska frivilligkåren som stred vid fronten i Salla i Lappland. Frivilliga fanns också bland annat i Åbo, Vasa och Pellinge.

1 700 svenska frivilliga skrevs in i finska försvarsmakten under fortsättningskriget. De försvarade bland annat Hangönäset.

Senare avstod också den svenska regeringen från att förklara landet neutralt för att kunna bistå Finland.

Två veckor vid fronten

På nyårsaftonen sattes så Bengt Essén på tåget till Haparanda tillsammans med andra frivilliga där de gick över gränsen till Finland. I Kemi byggdes kåren upp och efter en femton dagar lång skidmarsch och en tågresa var de framme vid gränsen i Salla.

– Vi fick överta ställningarna och finnarna skickades till Karelska näset. Men det var lite sent, först i slutet av februari då vi skickades fram.

Passen innebar fyra timmar sömn och mat och fyra timmar postering vid fronten. Han ingick också i en patrull som skulle rekognoscera möjliga anfallsvägar och se var fienden, de ryska soldaterna, fanns.

Orolig. Ett allt mer splittrat EU och rörelser i Frankrike som närmar sig Putin är två källor till oro för Bengt Essén. Bild: Gustav Mårtensson

Ett trettiotal svenskar stupade i vinterkriget.

Var du rädd?

– Jag var nog inte det, även om jag kanske borde ha varit det.

Däremot minns han tydligt kylan och mörkret, så långt i norr som han aldrig hade varit tidigare.

Ålder: 96 år.

Bor i: Danderyd

Aktuell med: Inbjuden till Slottsbalen på grund av insatser som svensk frivillig i vinterkriget.

Familj: Fyra barn.

Arbetat som: Filosofie magister, lärare i svenska och historia i grundskola och gymnasium och rektor.

Freden trädde i kraft den 13 mars. Tio dagar senare kom Mannerheim till Salla och tackade för insatserna.

I sin hand håller Essén en medalj han fick då. Den ska pryda högtidsdräkten i kväll.

Engagemang för Finland

Bengt Essén säger att han hörde till de yngsta av de frivilliga i alla fall i början av vinterkriget. En del var redan erfarna och klart äldre.

– De var inte där bara för Finlands skull, utan de såg det också som en chans att avancera.

För sin egen del säger han att det kändes självklart ställa upp på Finlands sida.

– I skolan fick man lära sig att ryssen var fienden och Finland skulle man hjälpa.

Stolt. Medaljen som Bengt Essén fick för sina insatser i kriget är med på balen. Bild: Gustav Mårtensson

Sina föräldrar informerade han inte före han anmälde sig som frivillig. Somligas föräldrar förbjöd sina barn att rycka in, men Essén säger att hans far eller mor inte riktigt hade kunnat säga nej.

I hemmet lästes Runeberg och reciterades Fänrik Ståls sägner. Pappan Rütger Essén, beundrade Finland och skrev om vikten av att försvara landet. Han skrev flera böcker och var bland annat redaktör på den pronazistiska tidningen Dagsposten.

Bengt Essén säger att han tar avstånd från faderns åsikter om nazismen.

Och när han väl var tillbaka i Stockholm dröjde det inte länge innan tyskarna oväntat anföll Norge.

– Jag tänkte att jag måste försvara Sverige och åkte till regementet och anmälde mig.

I flera år var han i beredskapstjänst halva året, medan han andra halvan studerade svenska och historia vid Uppsala universitet.

Splittrat EU oroar

Vi talar om att det finns likheter mellan dagens läge och då.

Den sista vintern i den svenska armén var Essén stationerad på Gotland. I hamnen i Visby låg båtar som människor från Baltikum hade flytt till Sverige i. I dag sker flykten över andra hav.

Då hade Ryssland övertaget över Östersjön. I dag talas det mycket om Gotlands strategiska läge och Rysslands ökade aggressioner.

– Det är som om gamla tider återuppstår på något vis, säger han om Rysslands upprustning.

Samtidigt tror han inte Sverige eller Finland har större orsak till oro, och tycker att i synnerhet de svenska mediernas bild kunde nyanseras en del.

Det fördjupade försvarssamarbetet mellan länderna, som beslutades om för två år sedan, är ändå bra, tycker han.

– Man kan mer undra över hur det har dröjt så länge.

Oroad är han däremot över ett allt mer splittrat EU med ett Storbritannien som är på väg att lämna unionen och rörelser i Frankrike som närmar sig Putin. För att inte tala om läget i Mellanöstern och i synnerhet kriget i Syrien.

Återvänt till Finland

När Bengt Essén besöker Finland hoppas han kunna återfå kontakten med gamla vänner. Finland har stått honom nära.

Finlandsvän. Det är länge sedan Bengt Essén låg vid fronten, men genom åren har Finland spelat en viktig roll för honom. Hustrun träffade han under ett studentutbyte i Helsingfors Bild: Gustav Mårtensson

Under studietiden läste han, som en av tre studenter, finska och studentnationens utbytesstipendium tog honom till Helsingfors.

– Det var det året det var så ont om mat och bränsle. Det var eländigt, många av mina jämnåriga hade stupat 1944 i slaget vid Tali-Ihantala.

Kontrasten till Stockholm var stor, men han säger att det inte gick någon nöd på honom även om det blev "många svamppuddingar" och inget kött.

– Jag minns också en ganska optimistisk stämning, man var glad över att det äntligen var fred.

I Finland träffade Bengt Essén också kvinnan som blev hans fru. De flyttade till Sverige men återvände till Finland vid hustruns pensionering 1986 och bodde där i tio år.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning