Finlands historia ur homoperspektiv – med kärlek och respekt

Bland andra Edith Södergran, Tove Jansson, Tom of Finland och Nattradions Pekka Sauri gestaltas i pjäsen som presenterar hundra år av gayhistoria i Finland. Bild: Ingemar Raukola

Tioåriga Helsingfors Gayteater gör nedslag i Finlands hundraåriga historia ur ett homoperspektiv.

Helsingfors Gayteater: Olitko sinä? Homomman Suomen historia 2.0 (Var du? Ett homogare Finlands historia 2.0).

Manus och regi: Kim Gustafsson. Musik och ljudplanering: Salla Markkanen. Ljus: Ville Virtanen. Regiassistent: Olli Hietanen. Dräkter: Essi Rämä. På scen: Mikko Autio, Atte Hänninen, Simo Karhula, Carl Lindgren, Salla Markkanen, Ari Murto, Jani Nummela, Georgi Petkov, Jarno Pimperi, Mikko Rantonen, Pasi Risberg, Mohanad Salim, Veli Toppinen. Premiär på Valtimo 19.3.

1971 avkriminaliserades homosexualiteten, tio år senare klassades den inte längre som sjukdom och 2002 stadfästes lagen om registrerat partnerskap. Sedan den första mars kan par av samma kön ingå äktenskap. Kim Gustafssons föreställning för "ett homogare Finland" visar på ett spirituellt och inkännande sätt att en hundraårig parentes i vårt lands historia börjar vara avslutad.

Som det påpekas, homosexualiteten kriminaliserades på 1890-talet.

Aktuella tvåans "B-studio" parodierar i några sketcher utspridda över kvällen hur diskussionen gått för inte så länge sedan. Det är riksdagsledamöterna (Mikko Autio och Ari Murto) som under redaktören Veli Toppinens ledning med sin apparition och sitt minspel återkallar tongångar och attityder som tydligt visar vad majoriteten gör med minoriteten. Det är Murtos mage som tränger genom den slarvigt knäppta skjortan som avslöjar honom mer än det eviga babblet om att vi bör tänka på barnen.

Under kvällen får vi se många gay- och andra minoritetsikoner passera revy: Edith Södergran (Salla Markkanen, med en helt obetalbar finlandssvensk diktion när hon deklamerar), Tove "fröken" Jansson (Jarno Pimperi), Tom of Finland (Veli Toppinen) och Pekka Sauri (Mikko Autio) som ledde Nattradion på 1980-talet. Bland de här historiska personerna finns också fiktiva, Greve Tawaststjärthe (Carl Lindgren) för att nämna en.

Humor och aktning

Scenspråket är företrädesvis finska, men det talas och reciteras också på svenska. Landets språkliga minoritet visas, sida vid sida med påståendet om att "fördärvet kommer från väst". Man driver med minoriteterna, men lyfter fram dem som en del av oss. En stor del av kvällens behållning blir den underliggande diskussionen om vad man får parodiera och hur man kan göra det på ett respektfullt sätt. Tankarna går till Siriusteaterns uppsättning av Roland Schimmelpfennigs Den gyllene draken. Man kan alltid tillåta sig självironi, men man kan också parodiera andra, förutsatt att man visar att man står på de avporträtterades sida.

Gayteatern uppvisar hejdlös humor, men också en respekt och distans som gör att premiären på Olitko sinä? blev rolig på riktigt.

Stämningen är intim, utan att vara påflugen. Pojkteater när den är som bäst.

Barbro Enckell-Grimm

Fastighetsfonder ger den privata placeraren möjlighet att dra nytta av fastighetsmarknadens stabila avkastning

Mer läsning