Finlands ekonomiska utveckling har gått i stå de senaste tolv åren

Finland har i dag inga andra alternativ att få ordning på sin allt mer skuldsatta ekonomi än att göra nedskärningar alternativt höja skatterna – båda alternativen bromsande ekonomin.

Vid tiden efter krigen för 75 år sedan var Finland av kända orsaker nedkört och ljusår från Sverige vad ekonomisk standard beträffar. Efter ett antal devalveringar och med utnyttjande av all finsk sisu som fanns att tillgå hade vi vid senaste sekelskifte, eller på cirka 50 år, nästan uppnått Sveriges ekonomiska nivå mätt med inkomst per capita.

Euron infördes vid sekelskiftet och har sedan dess fungerat som en bromsmedicin för vårt land. Med facit i hand vet alla i dag att Finland ekonomiskt i stort sett står på samma nivå som 2008 medan Sverige under denna tid vuxit 15-20 procent.

Enligt Finansministeriets prognos kommer vi till 2030 att förlora ytterligare 10-15 procent i ekonomisk tillväxt gentemot Sverige och finansministern ställde till och med frågan huruvida Finland i framtiden kan fungera som välfärdsstat- måhända polemiskt, men ändå.

Hur har Finlands utvecklingstrend gentemot Sverige helt plötsligt vänt? Finland har ju ordnade politiska förhållanden med hög utbildning och ett flitigt arbetande folk. Det finns säkert många förklaringar, men den viktigaste orsaken är euron.

I dag tycks allt färre ekonomiska teorier gälla, men teorin om att inre devalveringar vanligtvis inte fungerar håller i dag och omfattas allmänt av kända amerikanska nationalekonomer.

Euron har blivit för dyr för Finland och för att få konkurrenskraft och anpassa sig till den ekonomiska utvecklingen har man varit tvungen att göra nedskärningar eller inre devalveringar vilka hämmat utvecklingen med ekonomisk nedgång som följd. Anpassning genom valutajustering är inte möjlig i dag.

Hela eurozonen som har haft den sämsta utvecklingen globalt sett har samma problem. Man har gjort nedskärningar som strypt den inhemska efterfrågan med nedgång i ekonomin som följd. Eurozonens 19 länder har också därför utvecklats sämre än de 27 länderna inom EU och klart sämre än USA.

Finland har i dag inga andra alternativ att få ordning på sin allt mer skuldsatta ekonomi än att göra nedskärningar alternativt höja skatterna – båda alternativen bromsande ekonomin. Därför är det inte stor skillnad hur grälet inom regeringen i dag utfaller. Sverige går ekonomiskt som tåget och uppehåller konkurrenskraften med en medvetet undervärderad krona om cirka 20 procent.

I Finland bör man ställa frågan: hur kan ett land med ordnade förhållanden med en flitig och högt utbildad arbetskraft stadigt gå mot en allt mer krisande ekonomi samtidigt som regering efter regering uppgjort budgetar enligt vilka krisen borde vara ett minne blott. Regeringen har dessvärre inga andra mediciner att erbjuda än de som genom åren visat sig verkningslösa. Problemet ligger i valutaunionens konstruktion och förvärras årligen genom utslagningen av många av valutaunionens medlemmar.

Under de senaste tolv åren har Finlands ekonomiska utveckling gått i stå en enorm statlig skuldfinansiering till trots- en låneökning från cirka 40 procent till dagens närmare 70 procent av bnp och trenden fortsätter enligt Finansministeriet. Sveriges låga belåning har under denna tid endast marginellt ökat trots stora stimuleringar på grund av covid-19.

För drygt 30 år sedan gick Finland, som man sade, med högburet huvud in i Europa med en revalverad mark om 4 procent. Felsteget reparerades med en devalvering av marken vilket inte är möjligt i dag. Finlands statiska skröplighet saknar den dynamik en aktiv penningpolitik har gett landet. Dessvärre har vi avhänt oss detta alternativ.

Ekonomiskt välstånd beror helt på hur man klarar sig i den internationella konkurrensen. Den som i den kampen ger bort det viktigaste vapnet blir lätt ett rö för ekonomiska kastvindar vilket Finland och Italien är ypperliga exempel på. Finlands framtid finns inte i budgetgrälet om några miljoner, utan i genomgripande förändringar.

Livet är fullt av paradoxer och det parti som motsatt sig euron är det parti som i dag mest gynnas av den vilket inte är hoppingivande vad beträffar landets politiska framtid.

K-G Backholm, Helsingfors

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Att öka sin förmögenhet är en allemansrätt men få har en konkret plan

Mer läsning