Finlands berömda skolsystem ska underlätta utbildningskrisen

Barnen i byskolan i Sephu på den bhutanesiska landsbygden har inte samma möjligheter till utbildning som deras jämnåriga som går i skola i någon av städerna. När HBL besökte Sephu för fyra år sedan var analfabetism ett problem på Bhutans landsbygd.Bild: HBL-arkiv/Peter Buchert

Finland är så bra på skola och utbildning att vi aktivt borde bidra till att lösa världens utbildningskris, säger en rapport. Utbildningssektorn gör tummen upp, men att duplicera vårt koncept är lättare sagt än gjort.

Allt fler av världens barn går i skola. Det var en stor framgång under FN:s millenniemål, men skrapar man på ytan ser det inte lika bra ut. Alltför många avbryter skolgången och inlärningsresultaten är till stora delar usla. Fortsätter det så här beräknar FN att hälften av alla barn som går ut skolan 2030 inte kan läsa, skriva eller räkna.

I bjärt kontrast till detta ger Finlands världsberömda kompetens inom skola, utbildning och inlärning högklassiga Pisaresultat. Det borde synas bättre i utvecklingssamarbetets prioriteringar, framhåller utvecklingsexperten Ritva Reinikka i en rapport.

– Vi har trovärdighet och ett gott rykte. Det finns en enorm efterfrågan på vår kompetens. Vi kunde ta en mer framträdande roll för att bidra till att lösa krisen, säger Reinikka när hon överlämnar rapporten till utvecklingsminister Anne-Mari Virolainen (Saml).

Ministern instämmer och lovar jobba för att rapporten ska generera handling. Att rapportens rekommendationer förutsätter att utvecklingsbudgetens utbildningsanslag ökas till omkring 100 miljoner euro signalerar ministern att viljan finns.

– Det är motiverat att göra utbildning till ett centralt tema i utvecklingspolitiken och rätta finansieringen därefter, säger Virolainen.

Finland satsar redan på utbildningsexport, men nu behövs också satsningar på dem som inte kan betala för sig. Lär sig fler barn att läsa, skriva och räkna ökar chansen för att deras samhällen utvecklas.

Utbildningsstyrelsen och Undervisningsministeriet berömmer rapporten, och det gör även organisationer inom utvecklingssektorn, medvetna om att man inte ska förvänta sig omedelbara resultat. Den globala utbildningskrisen är djup och mångfasetterad (se exemplen i faktarutan).

Farlig väg till dålig skola

Orsakerna till krisen är många, och de varierar på olika håll. Vissa familjer har inte råd att skicka barnen till skolan om de behövs på åkerplätten, andra vågar inte göra det på grund av risk för övergrepp under skolvägen eller i skolan, och många barn avbryter skolan på grund av oönskade graviditeter.

Andra familjer ser ingen poäng i att sätta barnen i en skola där de inget lär sig. I många u-länder finns det skolor med upp till 500 elever per lärare, i vissa saknas lärare helt. Det är vanligt att skolmaterialet är otillräckligt.

FAKTA

Sifferplock ur utbildningskrisen

I ett 40-tal länder kan bara hälften av de vuxna som gått minst fem år i skola läsa en enkel sats. Tre fjärdedelar av tredjeklassarna i Östafrika förstod inte innebörden i en kort huvudsats.

Om Brasiliens 15-åringar fortsatte att förbättra sina inlärningsresultat i nuvarande takt skulle de nå OECD-medeltalet i Pisamätningarna om 75 år i matematik och om 263 år i läsning.

Trots fortsatta framsteg i Sydafrika förstår 75 procent av niondeklassarna inte innebörden av decimaltal. I låginkomstländerna når bara 14 procent av eleverna den förväntade miniminivån i matematik.

Världen saknar 69 miljoner lärare. Bara drygt hälften av lärarna i Nigeria klarar av en enkel uppgift i division. En vanlig skoldag i Moçambique är i medeltal 45 procent av alla lärare frånvarande.

Källor: FN, Världsbanken

Ritva Reinikkas rapport hänvisar till internationella rapporter som utförligt beskriver hur fattigdom och misär urvattnar en fungerande skola. Sirpa Sinervä, konsult inom utbildningsfrågor i utvecklingsländer, hade ändå gärna sett att Reinikka betonat den här aspekten mer.

– Fattigdomen spelar in på många håll. Lärarna är ofta underbetalda och måste göra fler jobb för att klara sig. Och på många håll är barnen undernärda – ofta äter de ingenting förrän de kommer hem från skolan på kvällen. Undernäring sänker inlärningsförmågan permanent. En stor del av alla barn får inte undervisning på sitt modersmål, och det försämrar också inlärningen, säger hon.

Samarbete behövs

Även om Finland har ett av världens bästa koncept för skola och inlärning är det utvecklat för vårt samhälle. Och även om det finns efterfrågan på vår kompetens måste den, och hela konceptet, förädlas och anpassas till omständigheter som skiljer sig från våra, men som också varierar mellan och inom partnerländerna i u-samarbetet.

Hur svårt är det, Ritva Reinikka?

– Jag betonar betydelsen av att man har både lokalkännedom och kännedom om skolsystemen. De som kan vårt utbildningssystem måste också känna till den lokala kulturen och förhållandena.

Bland annat därför föreslår Reinikka i rapporten att Finland borde återupprätta utbildning för dem som vill sprida våra kunskaper till u-länder. Hon efterlyser också mer samarbete mellan aktörerna inom utbildning och utveckling under en gemensam strategi. Det behövs också insikter i att partnerländerna inte bara behöver fler lärare eller bättre skolböcker, de behöver ett systemskifte inom utbildningssektorn. Utmaningen är kopiös, men:

– Samtidigt kan vi peka på flera lyckade exempel. Vi har gjort mycket rätt, vi börjar inte från noll, säger Reinikka medveten om Finlands lyckade skolsatsningar i Vietnam och Etiopien.

Reinikka anser att Finland måste öka sitt inflytande vid de bord där internationell utvecklingspolitik formas. Hon uppmanar Finland att gå med i Global Partnership for Education och att utnyttja sin styrelseplats i Unesco för att driva den här frågan. Hon anser också att Finland borde aktivera sig inom EU för att unionens utvecklingspolitik ska ta fasta på den finländska kompetensen inom utbildningssektorn.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00