Finlands Bank varnar: Hushållens bolån är en riskfaktor

Hushållen skuldsätter sig i alarmerande takt, enligt Finlands Bank. Marja Nykänen, vice ordförande i Finlands Banks direktion, informerade om kravet på nya regler under tisdagen. Bild: Markku Ulander/Lehtikuva

Lånen blir större och löptiderna allt längre. Hushållens skuldsättning är en risk inför kommande kriser, och strängare regler behövs för att bromsa trenden. Det anser Finlands Bank.

Om man inte får bukt på skuldsättningen, som stigit markant det senaste året, kommer Finland att stå sämre rustat inför nästa kris. Det säger Finlands Bank i en översikt över det finansiella läget i landet.

Framför allt handlar det om att bostadsmarknaden går het och att hushållen totalt sett tagit på sig en allt högre bolånebörda.

Bolånen är längre än förr och beviljas till personer med allt större skulder i förhållande till inkomsterna. Ett genomsnittligt bolån i Finland har en löptid på 25 år, men de senaste åren har lån med 30 eller 35 års löptid blivit allt vanligare.

Dessutom är lånen i genomsnitt högre än förr.

– Den ökande skuldsättningen och särskilt de allt vanligare långa bostadslånen är oroväckande med tanke på den finansiella stabiliteten, säger Marja Nykänen, vice ordförande i Finlands Banks direktion, som presenterade ställningstagandet under en presskonferens.

Under vintern och våren har HBL rapporterat om en hög efterfrågan på bostäder och fortsatt stigande priser i huvudstadsregionen.

Inför lånetak och maxtid

För att stävja hushållens skuldsättning efterlyser Finlands Bank strängare bestämmelser i form av maximal löptid för nya bolån och ett inkomstrelaterat skuldkvotstak. Skuldkvoten är förhållandet mellan lånebördan och inkomsterna.

Åtgärdsförslagen baserar sig på en rapport som gjordes vid Finansministeriet 2019.

– Ett skuldkvotstak bör omedelbart införas och löptiden för nya lån begränsas, för att hejda uppluckringen av lånevillkoren. Det är viktigt att de nya verktygen bör riktas både mot bankernas och andra långivares krediter, säger Nykänen.

I ministeriets rapport föreslogs taket vara 450 procent av den sökandes bruttoårsinkomst, men siffran skulle i dagsläget justeras uppåt till 500 procent för att inte rubba lånemarknaden för mycket. Taket skulle inte gälla förstagångsköpare.

Nykänen ser det som viktigt att det ändå finns flexibilitet i reglerna, och enligt Finansministeriets förslag skulle långivaren kunna tänja på gränserna enligt prövning med upp till 15 procent av lånesumman.

Bolagslån lockar till risktagande

Det är inte bara de personliga lånen som stiger, eftersom en allt högre andel av hushållens lån är bostadsbolagslån. Det här är problematiskt, eftersom bolagslånen gör det svårare för köpare att bilda sig en uppfattning om hur höga de verkliga utgifterna är.

Många nya bostäder säljs med en låneandel mellan 70 och 80 procent. Tre fjärdedelar av de nya bostäderna är finansierade till minst 60 procent med lån.

Risken är hög att köpare lockas att köpa lägenheter som är för dyra i förhållande till deras förmåga att amortera och betala bolagsvederlag, framhåller Nykänen.

– Det är viktigt att liknande regler tillämpas på bostadsbolagslån som på personliga bolån, säger hon.

Enligt Finansministeriets förslag från 2019 skulle nya bostäder få finansieras högst till 60 procent med bolagslån. Bolagslån för nybyggen skulle inte få ha en längre löptid än 25 år.

Finansbranschen kritisk

Utspelet från Finlands Bank väcker reaktioner inom finansvärlden. Branschorganisationen Finansbranschen gick senare under tisdagen med ett pressmeddelande där man uppmanar till lugn och att inte göra förhastade beslut.

"Pandemin födde ny efterfrågan på bostäder, då en del av finländarna märkte att deras bostäder inte duger för distansarbete. Den här effekten är åtminstone delvis tillfällig", säger Veli-Matti Mattila som leder organisationen i ett pressmeddelande.

Finansbranschen ställer sig bakom en begränsning av bolagslånens storlek. Däremot är man mer skeptisk till åtgärder som "gör det svårare för hushållen att köpa bostad och försämrar arbetskraftens rörlighet, i ett läge där ekonomin återhämtar sig från pandemin."

"Om ett skuldkvotstak införs så ska det vara i samband med att ett positivt kreditregister införs", säger Mattila.

Ett positivt kreditregister skulle inte bara visa betalningsstörningar utan också hur låntagaren skött sina tidigare lån.

Mattila tonar också ner oron över skuldsättningen genom att peka på den stigande besparingsgraden. Av alla som tagit bolån har 68 procent någon form av sparad eller placerad förmögenhet, enligt Mattila, och andelen har vuxit med sex procent sedan våren 2019.

Läget tills vidare bra

De finländska bankernas lönsamhet har ökat under pandemiåret. Deras kapitaltäckning har också förbättrats de senaste åren, som en följd av reformer av bankregelverket.

Samtidigt är de exponerade för risker på den nordiska bostadsmarknaden.

– Det finns skäl att skapa beredskap för stigande kreditförluster, eftersom de uppkommer med eftersläpning också efter den svåraste krisfasen. Vi har ännu inte sett alla konsekvenserna av coronapandemin för banker och företag, säger Nykänen.

Stigande priser förstärker obalanserna på marknaden, framför allt i Sverige och Norge, enligt Finlands Bank. I Finland härrör prisstegringen i hög grad från de allra största städerna. Snittpriserna i landet, med huvudstadsregionen borträknad, är sjunkande.

På ett allmänt plan har den finska ekonomin ändå klarat sig väl genom krisen, enligt Finlands Bank. Det förklaras med kraftig ekonomisk stimulans, bankers flexibla återbetalningsvillkor, lättnader i makrotillsynskrav och direkta företagsstöd.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Akademen - en modern klassiker

Mer läsning