Finländarnas syn på distansarbete kan hjälpa vid kommande kriser, säger psykolog

Ett fungerande distansarbete kräver att ergonomin hemma, men också rutinerna för möten och samtal i digitala kanaler diskuteras och justeras. Europeiska arbetsmiljöbyrån påminner om vikten av regelbundna pauser under arbetspasset. Bild: Mostphotos

Största delen av de finländare som lämnade sina kontor i mitten av mars och började arbeta på distans verkar ha klarat omställningen bra. – Naturen kan ha varit en kraftkälla, säger psykologen Virpi Ruohomäki, specialiserad på frågor om arbetshälsa.

En dryg vecka in i april fick över 86 000 européer frågan om de börjat distansarbeta på grund av coronaepidemin. Nästan 63 000 personer svarade på fonden Eurofounds webbenkät, och av de finländare som deltog svarade 59 procent "ja" på frågan om distansarbete. Medeltalet för Europa var 37 procent.

– Finland ligger helt i framkant när det gäller distansarbete, bekräftar arbets- och organisationspsykologen Virpi Ruohomäki. Hon forskar på Arbetshälsoinstitutet och har nyss granskat den färskaste europeiska statistiken om arbete och välbefinnande under början av pandemin.

Förutom drygt hälften av finländarna har en stor del av danskarna och invånarna i Beneluxländerna suttit hemma och knackat på sina datorer under pandemin.

I Finland har distansarbetet ändå trendat redan under de senaste tio åren. Siffror från Statistikcentralen visar att antalet arbetstagare som distansarbetade fördubblades mellan 2008 och 2013. Under de fem följande åren ökade andelen distansarbetande från 16 procent av arbetskraften till 28 procent. Strax innan coronaepidemin arbetade redan 35 procent av finländarna på distans vid behov.

Artikeln Etätyöloikka ja hyvinvointi koronakriisin alussa av Virpi Ruohomäki bygger bland annat på Eurofounds färskaste statistik och finns att läsa på adressen https://tem.fi/tyopoliittinen-aikakauskirja.

Eurofound är en europeisk fond med mål att utveckla levnads- och arbetsvillkoren för EU-medborgarna.

Statistik över finländarnas arbetsförhållanden har förts i över 40 år. De senaste uppgifterna (från 2018) visar att problem med att orka i arbetet har ökat markant sedan 2013.

Digitaliseringen delar åsikterna. Var tredje finländare tycker att digitaliseringen skruvat upp arbetstempot och därför blivit en belastning, medan var sjätte anser att digitaliseringen gjort arbetet lättare och mer kreativt än förr.

Så gott som alla högre tjänstemän i Finland arbetar med digitala verktyg. För personer i arbetarställning är siffran 73 procent.

Frågor om arbetstagarnas ork i distansarbete har varit under lupp i Europa redan före coronakrisen. I rapporten Keytrends and drivers of change in information and communication technologies and work location, som publicerades 2017, sökte författarna svar på vilka problem distansarbete kan föra med sig. De största hotbilderna var överbelastning på grund av ständig tillgänglighet, bristen på social samvaro med kolleger och olika ergonomiska problem. I bakgrundsintervjuerna till rapporten, som togs fram av den europeiska arbetsmiljöbyrån (OSHA), förtydligades frågan om de sociala kontakterna; när kolleger inte längre kan umgås fysiskt i samma rum riskerar de förlora det stöd och den hjälp som föds under spontana möten och gemensamma samtal.

Källor: Eurofound, Eurostat, OSHA, Statistikcentralen, Arbets- och näringsministeriet.

Som ett stort experiment

Ruohomäki talar om förändringen under epidemin som "det stora distanssprånget" och uppmanar företag att nu utvärdera distansarbetsprocessen.

– Det vi gjort är egentligen en oerhört kraftig intervention i hela det finska arbetslivet och nu borde man bland annat fråga hur de tänker som starkt oroar sig för framtiden.

I Eurofounds enkät oroar sig 11 procent av finländarna.

– Med kunskap från andra studier gissar jag på att vi talar om de unga som i ett slag förlorat möjligheten att studera, jobba, delta i hobbyer och umgås med sina vänner.

Granskar man sifferdata från Statistikcentralen är finländarna tekniskt väl förberedda för distansarbete.

– Hela 90 procent av arbetstagarna använder redan något slag av digitalt verktyg eller en digital plattform i sitt arbete, säger Ruohomäki.

Virpi Ruohomäki, specialist på arbets- och organisationspsykologi vid Arbetshälsoinstitutet, uppmanar till analys av distansarbetet under pandemin. Till exempel mängden distansmöten och suddiga gränser mellan arbete och fritid har upplevts som stressande. Bild: Riitta Supperi

Men hur mår arbetstagarna på distans? Enligt Eurofound är bland andra fransmännen nedstämda nu. Tillfredsställelsen med livet ligger markant lägre än före pandemin. Optimismen – som Eurofound regelbundet mäter – ligger redan under EU-genomsnittet i Frankrike. Detsamma gäller för Belgien, Italien och Grekland, medan 75 procent av finländarna ser optimistiskt på framtiden.

– Finländarna har klarat sig bra genom krisen. Av de 1 032 som tillfrågades bedömer 69 procent till exempel sin hälsa som bra eller mycket bra. Bara 9 procent uppgav att de känt sig ensamma och det talet förvånade mig stort. Vi har många singelhushåll och jag hade väntat mig att bristen på social kontakt i arbetsmiljön skulle upplevas som mer pressande än vad det nu verkar, säger Ruohomäki.

Till exempel i Frankrike uppger 23 procent att de känt ensamhet under krisen.

Ruohomäki talar om resiliens, alltså förmåga att anpassa sig till svårigheter, och jämför de franska undantagsförhållandena med de finska.

– I Frankrike har man haft utegångsförbud, men här har vi kunnat gå ut i naturen. Jag spekulerar nu, men tänker att finländare har en förmåga att använda naturen som kraftkälla.

Tillfälle att lära sig

Hur ska då företagen ha det i höst? En eventuell andra epidemivåg kan skicka ut hela personalen till distanskontoren på nytt, men redan för att förebygga smittspridning kan regelbundet distansarbete införas för att kontorsmiljöerna inte längre ska möbleras för tätt.

– Distansarbete kan i framtiden behövas av miljöskäl, på grund av trafikproblem eller något helt annat som vi inte kan förutse i dag och därför är det klokt att ta lärdom av coronaperioden, säger Ruohomäki.

En av de frågor som behöver styras upp på arbetsplatser är frågan om gränserna mellan arbete och fritid. I Frankrike diskuterades frågan redan 2016 då landet införde lagen Droit à la déconnexion, som gav arbetstagare i företag med fler än 50 anställda rätt att ignorera arbetsrelaterade samtal och e-post efter arbetsdagens slut. Den franska lagen förbjuder inte arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstid, men kräver att företagen gör upp interna regler och ska så stödja arbetstagarnas rätt till vila.

I den färska Eurofound-enkäten säger var fjärde att arbetet spillt över på fritiden.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bred efterfrågan på stugor gynnar den som vill sälja

Mer läsning