Finländarnas försvarsvilja ökade – hälften säger nej till Nato, vilket är lägsta siffran någonsin

Två tredjedelar av finländarna är positiva till att Finland samarbetar med Nato visar PFI:s färska undersökning. Andelen som är positiva till Natosamarbete har ökat jämfört med i fjol. På bilden jägaren Laura Bertschi, som ingår i Finlands internationella beredskapstrupp, vid en övning i mitten av november i Säkylä. Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

Finländarnas stöd för militär alliering har ökat till en knapp tredjedel av befolkningen mot en fjärdedel i fjol. Hälften av finländarna säger nej till ett Natomedlemskap medan en fjärdedel säger ja. Stödet för att Finland borde vara Natomedlem har ökat och motståndet har minskat jämfört med i fjol.

Varje år synar Planeringskommissionen för försvarsinformation, PFI, finländarnas åsikter om utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken och försvaret, så också i år.

En förändring jämfört med i fjol är att finländarnas stöd för en militär alliering har ökat och nu stöds av en knapp tredjedel jämfört med en fjärdedel i fjol. Militär alliansfrihet stöds av drygt hälften.

Hälften av finländarna motsätter sig ett medlemskap i Nato medan en fjärdedel stöder det. Männen är mer Natopositiva än kvinnorna. En fjärdedel av finländarna har ingen åsikt i frågan. Stödet för ett Natomedlemskap har ökat och motståndet har minskat jämfört med förra året. Andelen nejsägare till Nato, 51 procent, är den lägsta under hela den tid som frågan har ställts årligen sedan 2005.

Allt fler finländare upplever att Kina och Ryssland har en negativ inverkan på Finlands säkerhet. Natos och Förenta staternas positiva inverkan bedöms ha ökat och deras negativa inverkan minskat.

Finländarnas försvarsvilja har stigit, och det gäller också den personliga försvarsviljan. Tre fjärdedelar litar på försvarsmaktens förmåga att avvärja militära hot mot Finland. Hos en femtedel har förtroendet minskat.

Inställningen till Finlands militära samarbeten är positiv. Nästan alla som tillfrågades var positiva till samarbete med de nordiska länderna. Även inställningen till Finlands deltagande i EU:s militära samarbete är positiv.

Två tredjedelar av finländarna tycker att militärt samarbete med Nato är bra, medan en fjärdedel inte gillar det. Andelen positivt inställda till Natosamarbete har ökat jämfört med förra året.

Kanerva: Finländarna har blivit bekanta med Nato

Försvarsutskottets ordförande i riksdagen, Ilkka Kanerva (Saml), som också leder PFI:s forskningsdelegation, bedömer att den positivare hållningen till Natosamarbete hänger ihop med att Finland redan länge har samarbetat med försvarsalliansen och övat tillsammans med Natoländer, både utomlands och i Finland.

– Nato har på så vis blivit bekantare för finländarna genom åren. Det tror jag att spelar in, säger Kanerva.

Nästan två tredjedelar av finländarna är positiva till samarbete mellan Finland och Förenta staterna, medan ungefär hälften var positiva förra året.

Cyberhot, organiserad brottslighet, flyktingläget i världen, internationell terrorism, smittsamma sjukdomar och epidemier och massförstörelsevapen oroar mest.

Finland upplevs ha lyckats väl med bekämpningen av coronaviruset, 77 procent är av den här åsikten. Här gäller det att notera att undersökningen gjordes innan de senaste dagarnas försämrade epidemiläge och innan nyheterna om den nya virusvarianten omikron.

Undersökningen gjordes av Taloustutkimus och omfattar 1 001 personer i åldern 15–79 år. Åland var inte med i undersökningen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning