Finländarnas förhållande till nyhetsmedier bygger på ett palindrom

Bild: Wilfred Hildonen

Ett nyhetshungrigt folk med fortsatt starkt förtroende för etablerade medier. Så beskrivs finländarnas mediekonsumtion i årets digitala nyhetsrapport av Reuters Institute. Men tevenyheterna har puttats ned från högsta tronen.

Förtroende måtte vara ett av de flitigast använda orden under det senaste halvåret.

Finländarnas förtroende för regering, polis, försvarsmakt, virusforskare, sjukvård och varandra har under rådande krisläge varit solitt som granit, till den graden att kritiskt tänkande och mod att ifrågasätta politiska beslut stundvis lyst med sin frånvaro.

Också våra medier omfattas fortsättningsvis av ett stort kollektivt förtroende, visar den färska digitala nyhetsrapporten av Reuters Institute vid universitetet i brittiska Oxford som årligen jämför nyhetskonsumtionen i 40 länder. I undersökningen får cirka 2 000 personer per land berätta vilket slags innehåll de använder, i vilka medier, hur ofta och länge, via vilka kanaler och apparater.

För ett år sedan, då föregående nyhetsrapport publicerades, skrev jag att det "för de traditionella medierna gäller att behålla trovärdigheten och publikens tillit för att överleva – eller ännu hellre – gräva guld i den digitala eran".

I den meningen har den inhemska mediebranschen förvaltat sitt uppdrag rätt väl.

Av alla länder som deltar i årets undersökning är förtroendet för nyheter fortsättningsvis högst i Finland. Högst. Det kan mediebranschen vara stolt över.

Men trenden är nedgående. Allt från ett alltmer varierat utbud och nya innehållsleverantörer till disinformation och påtryckningsförsök urvattnar sakta förtroendet för medierna.

Krasst sagt har de senaste tiderna ändå varit en veritabel guldålder för journalistiken. När det mullrar på nyhetsfronten och marken skälver under fötterna på många – Gretas korståg för klimatet, vår kvinnliga regeringskvintett, pandemin, stora demonstrationer och det som börjar likna ett inbördeskrig i USA – då är det mänskligt att söka efter nån som kan berätta vad man borde göra. Det kan vara en stark samhällsledare, en kunnig forskare eller en välbekant dagstidning.

De flesta mediehus har konkret märkt av trygghets- och informationsbehovet i ökade läsarsiffror och fler prenumerationer.

Skiftningarna i vår mediekonsumtion sker ändå betydligt långsammare och är mindre dramatiska under ett år än många av de samhällsutmaningar vi ser.

Bland de större förändringarna under det senaste året, enligt Reuters färska rapport, kan noteras att finländarnas populäraste nyhetskälla inte längre är tevenyheterna utan dagstidningarnas egna sajter och nyhetsappar. Överlag är det nu fler finländare som säger sig följa med nyheter på webben än via traditionella nyhetskällor som papperstidningar och tevesändningar.

Också användningen av sociala medier för nyhetsbruk har ökat jämfört med i fjol. Framför allt är det de ungas nyhetskonsumtion som formas via sociala medier. De ungas förtroende för traditionella medier är också överlag mindre än finländarnas förtroende i medeltal. Det behöver medierna fästa uppmärksamhet vid.

Sedan 2014 har andelen finländare som betalar för digitala nyheter varierat mellan 14 och 18 procent. I fjol var siffran 16 procent, i år steg den till 19 procent. Men fortsättningsvis är vi långt från toppländer som Norge där 42 procent och Sverige där 27 procent av befolkningen betalar för digitala nyheter i någon form.

Vad betyder det här för mediebranschen?

Idel goda möjligheter, förstås.

Att nyhetskonsumenterna hyser ett stort förtroende för medierna samtidigt som de är kritiska, skärpta, upplysta och vetgiriga är lovvärt, eftersom en krävande publik sparrar mediehusen till bättre kvalitet och dialog.

Ingen behöver fler nyheter per dag, utan vi behöver mer relevanta och bättre producerade nyheter, sådana som ger oss nytta och nöje i vardagen. Internet rymmer visserligen hur mycket som helst, men det gör inte nyhetskonsumentens egen hårddisk.

Det är framför allt de kvalitativa aspekterna som avgör vilka medier vi väljer att följa: hur pålitligt, fördjupande, avslöjande, unikt, mångsidigt, bättre berättat och innovativt presenterat innehållet är.

Det är den journalistiska kvaliteten som bygger upp publikens tillit för nyhetsmedierna, på samma sätt som alla goda relationer bygger på ett ömsesidigt förtroende, på tilltro till den andra.

Och ambitionerna måste backas upp med konkreta handlingar.

Tillit är förresten ett palindrom, detsamma framlänges som baklänges. En bra påminnelse om att tillit är en tvåvägskommunikation, en ömsesidighet som bygger på att vara tillgänglig och mottaglig.

För medierna är publikens förtroende den grund som krävs för fortsatt existensberättigande.

Susanna Landor Chefredaktör och ansvarig utgivare

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Många vill välja ekologiskt – också hos frisören

Mer läsning