Finländarna vill åtgärda klimatkrisen, men bara varannan kan tänka sig att äta mer vegetariskt

Vegetarisk diet minskar klimatavtrycket och gynnar hälsan. En ny studie visar att drygt hälften av finländarna äter eller överväger att äta klimatsmartare. Bild: Mostphotos

Hittills har vi främst försökt göra garderoben miljösmart, men den största potentialen för ökad individuell miljö- och klimathållbarhet finns på tallriken. Det visar en färsk studie över finländarnas klimatattityder.

46 procent av finländarna beaktar miljö- eller klimataspekten då de handlar kläder, visar en undersökning som Taloustutkimus utfört på uppdrag av föreningen Climate Circle. Det betyder att nästan hälften antingen försöker minska på klädshoppandet, återvinner mer textilier eller väljer material med miljöhänsyn.

Andelen är den högsta i en jämförelse av flera kategorier. Inom trafik – som att välja mellan att ta bilen eller bussen – uppger 41 procent att de tänker på miljön. I huvudstadsregionen är andelen som åker klimatsnålt större än i andra delar av landet, uppger Taloustutkimus.

– Här finns större möjligheter att åka klimatsmart. Ju enklare det blir också på andra håll desto mer kan andelen öka, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen (Gröna).

Om du läser artikeln i appen HBL365, klicka här för att se grafiken.

Också inom boende (40 procent) och mat (39 procent) låter klart fler än var tredje finländare miljö- och klimathållbarhet påverka konsumtionen. När det gäller resor och placeringar är andelen klart mindre.

Men när Taloustutkimus frågar folk om de överväger att bli klimatsmarta i samma kategorier ökar andelen mest inom livsmedel: 52 procent antingen beaktar eller överväger att framöver beakta dietens klimataspekter. Krista Mikkonen lovar att statsmakten ska hjälpa på traven, bland annat med politisk styrning:

– Vi kan inte förutsätta att folk ska göra större uppoffringar för klimatets skull. Vi måste se till att det klimatsmarta automatiskt blir det mest attraktiva alternativet.

Spara köttet till festen

Inom diet är inhemskt och vegetariskt i regel klimatsmartast. Också vilt och fisk har mindre klimatavtryck än kött. Även om mycket talar för att inhemskt kött har mindre klimatpåverkan än utländskt är det av både klimat- och hälsoskäl nyttigt att minska på köttkonsumtionen, påpekar Mikkonen.

– Ingen har för avsikt att förbjuda kött, men det går att minska på köttkonsumtionen och till exempel betrakta kött som ett ovanligare och festligt inslag i dieten. Att då medvetet välja närproducerat är också att visa respekt gentemot producenten.

Undersökningen fokuserar också på allmänhetens attityder till klimatinsatser – om det är staten, medborgarna eller företagen som borde göra mer för klimatet. 39 procent anser att företagen gör för lite, 37 procent att allmänheten gör för lite och 33 procent att staten gör för lite. Krista Mikkonen sammanfattar att alla måste göra mer.

– Å andra sidan anser 29 procent att staten gör för mycket, och den andelen är klart större i östra och norra Finland, säger Jari Pajunen på Taloustutkimus.

Generellt följer den klaraste skiljelinjen mellan de progressivare och de restriktivare klimatattityderna utbildningsnivå. Ju högre utbildning desto större andel anser att det brådskar med fler klimatåtgärder, visar enkäten.

Skepticism i olika form

I enkäten ställs också frågan om klimatförändringen alls existerar och om den i så fall drivs av mänsklig verksamhet. Här svarar 78 procent ja. 15 procent erkänner klimatförändringen utan att tillskriva människan någon nämnvärd andel i den medan 3 procent förnekar hela klimatförändringen.

I den offentliga debatten är ett vanligt motargument mot all inhemsk klimatpolitik att Finland är så litet. Liisa Rohweder på miljöorganisationen WWF påpekar att finländarna har ett desto större globalt ansvar, bland annat för att mycket av det vi konsumerar produceras i andra länder.

– Vi lägger ut våra utsläpp på andra. Vårt ekologiska fotavtryck hör till de största i världen och det syns i länder där folk lider brist på vatten, mat och energi, säger hon.

Taloustutkimus ska framöver upprepa den här utfrågningen med ett halvt års mellanrum för att spåra attitydförändringar över tid.