Finländare ska lockas söka EU-jobb

Sättet att tillsätta de högsta EU-tjänsterna väcker polemik, senaste exemplet är när tysken Martin Selmayr plötsligt blev ny generalsekreterare för EU-kommissionen. Men inte bara toppjobben är politiskt intressanta. Nu vill man locka fler finländare att delta i vårens uttagningsprov.

Inom EU jobbar närmare tusen finländare. En av dem är Stefan Bäckman, som har ett långt perspektiv på att arbeta i EU:s institutioner. Efter snart 20 år i Bryssel har han sett folk och länder komma och gå.

– När Finland var ny EU-medlem var det många som sökte jobb, men nu verkar det inte finnas så stort intresse för jobb vare sig i Bryssel eller i Luxemburg, säger Bäckman.

Han jobbar i dag på Regionalkommittén, en institution som ska kanalisera regionernas röst i EU men som hamnat i skuggan av det allt mer inflytelserika Europaparlamentet.

Utöver femhundra finländska tjänstemän vid EU-kommissionen är det flera hundra som jobbar vid Europaparlamentet och ministerrådet. Några hundra finländare finns också på de övriga orterna, i Frankfurt vid Europeiska Centralbanken och i Luxemburg, antingen vid EU-domstolen, revisionsrätten eller investeringsbanken.

Då folk kommer på intervju nu så märker man att de inte alltid kan EU-politik och i jobbet ser man det också.

– Det ger en lite skev bild av situationen när det sägs att det finns så många finländare inom institutionerna, säger Bäckman.

Han förklarar siffran med att många anställda jobbar specifikt med finska eller svenska språket – de översätter, tolkar eller språkgranskar.

– Det är verkligt få finländare som har politiskt intressanta jobb. Vi har en finländare i chefsposition, men också det är för språkenheten.

Enskilda tjänstemannen viktig

Finländarnas placering i EU-förvaltningen följs upp av finländska EU-representationen, som samlar tjänstemän från olika ministerier för EU-arbetsgrupperna i Bryssel. På grund av pensioneringar vill man ha fler finländska sökande de närmaste åren.

– Vad gäller ledande poster så ser det riktigt bra ut, vid kommissionen finns nu två finländska generaldirektörer och en biträdande chef. Några direktörer till kunde behövas, säger Mikael Kekkonen som följer upp personalpolitiken för finländarnas del.

På EU-kommissionens handelsdirektorat jobbar Henrik Söderman med handelsskyddsåtgärder, det vill säga granskar om industriprodukter dumpas till underpriser på den europeiska marknaden. Den enskilda tjänstemannens inflytande över beredningen är betydande.

– Den som bereder ett ärende kan förstås styra det i en viss riktning, men beslut fattas ändå kollektivt, säger Söderman som inte tycker att arbetsplatshierarkin känns av.

– Folk brukar fråga mig hur långsamt och byråkratiskt det är att arbeta här. Men det är inte alls gammalmodigt, utan på sådana här avdelningar jobbar man snabbt per ärende då det är tidspress och stora summor som står på spel.

Rekrytering breddades

Rekryteringen till institutionerna har gjorts om från att tidigare ha fokuserat enbart på EU-kunskap och skriftliga prov, till att locka folk med erfarenhet från olika branscher. Kandidaternas lämplighet bedöms genom intervjuer och gruppövningar, förutsatt att man först passerar nålsögat och blir godkänd i datoriserade tester med språkuppgifter och räkneövningar.

Finländarna gynnades som nya EU-medlemmar i nästan tio år efter EU-inträdet, men den förmånen har nu Kroatien, som är sist i tur att gå med i EU.

Nu sköts rekryteringen via EU-kommissionens avdelning för personalurval, EPSO. Nästa uttagningstävling för EU-personal hålls i vår.

Konsten att svara rätt

Reglerna för EU-rekryteringen har blivit striktare under åren, men kritiken har inte försvunnit. Kritiken hävdar att proven inte är relevanta för arbetsuppgifterna och att man inte lockar kandidater med den erfarenhet som behövs i arbetet – det är allt viktigare att jobba i team och kunna lösa konflikter.

Svarstekniken kan man lära sig på förhand om man betalar för kurser eller material. Kunskapen om EU är däremot svagare än förr.

Attraktiva löner och bidrag

En typisk lön för assistentjobb ligger på 3 600 euro i Bryssel och för handläggare med universitetsexamen på 5 600 euro.

Familjebidrag och tillägg för utlandsvistelse höjer lönen.

Barnbidraget kan uppgå till 800 euro per barn enligt ålder, universitetsstudier stöds till 25 års ålder.

Ersättning betalas för vårdkostnader.

Pensionsförmånerna är generösa med tidig förtidspensionering.

För anställdas barn finns Europaskolan på alla EU-språken.

De högsta chefslönerna rör sig från 15 000 euro uppåt.

Kommissionärernas månadslön ligger på 20 000 med ett par tusen mer för kommissionens fem vice ordföranden.

Bruttolönen för ordförande Jean-Claude Juncker är 25 000 euro.

– När personer kommer på intervju i dag märker man att de inte alltid kan EU-politik. I jobbet ser man det också. Men däremot kan de testfrågorna och har svarat rätt. Men frågan är hur man ska pröva folk och om man ska anställa dem som svarar rätt på exakt samma frågor och utesluta andra för den skull, säger Stefan Bäckman.

– Och klart man har bättre chans om man redan är visstidsanställd och har insikt i arbetet än om man kommer utifrån.

De som lyckats med urvalsproven kommer in på en så kallad reservlista och kan sedan bli kontaktade direkt eller söka jobb som blir lediga inom EU-organen.

– Det speciella är det mångkulturella i arbetet där så många arbetskulturer ska samsas. Det är spännande, men inte enkelt!

Bäckman tycker att man kan ha en fördel som finlandssvensk.

– När man kommer från en språklig minoritet så är kultur och språk inte alltid självklara utan ibland måste man kompromissa och då kan man vara bättre förberedd för att jobba med andra kulturer. Svenskar kommer däremot med annan inställning. Skandinaver kan lätt uppfattas som arroganta.

Språkligt är det numera engelskan som dominerar EU-beredningen. Franskan fick ge vika redan under förra årtiondet.

Officiellt är också tyska arbetsspråk, men det används knappt alls.

Ändrad arbetskultur

Något kontroversiell är EU-institutionernas lönepolitik, där beskattningen är lätt medan förmånerna är många. De EU-anställdas löner justeras dessutom med inflationen.

– I själva verket tjänar man dubbelt eller tredubbelt mer här, säger Stefan Bäckman.

Sedan Stefan Bäckman började jobba för EU-institutioner 2000 har språkbalansen förändrats. Franskan är kvar som talspråk mellan kolleger och på möten, medan det mesta skrivs på engelska. Bild:

Under de år som Bäckman har jobbat inom EU har arbetskulturen ändrat så att den interna konkurrensen om de intressanta jobben har ökat.

– Det var en annan epok när jag började år 2000. Nu har personalen minskat med tio procent, men enligt lönestatistiken så har lönekostnaderna ändå inte sjunkit. Den största orsaken antalet kontraktsanställda.

Trots att EU-institutionerna officiellt inte ska växa till personalstyrkan så har resurserna för bland annat Europaparlamentet ökat kraftigt sedan 2009 i och med fler ledamöter och mer inflytande. Personalreglerna skyddar de fast anställda så att de normalt inte kan sägas upp, även de brittiska EU-tjänstemännen kan räkna med att ha jobben kvar då Storbritannien lämnar EU i slutet av mars nästa år.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00