Finländaren Kati Juva får Nobelpriset för andra gången – hoppas på Torvalds

Presidentvalet nästa. Kati Juva, koordinator för Ican i Finland, vill att FN-konventionen mot kärnvapen blir tema inför presidentvalet i januari. Finlands nuvarande regering har inte för avsikt att skriva under konventionen, Bild: HBL-arkiv/Maja-Stina Andersson

Kati Juva är veteran inom antikärnvapenrörelsen. Nu premieras hon och många andra inom Ican med Nobels fredspris.

– Fantastiskt! Och vet du? Det är faktiskt andra gången någon ringer mig och berättar om att en organisation som jag är med i får Nobelpriset, säger Kati Juva, koordinator i finska Ican.

Förra gången läkaren Kati Juva fick glädjas över Nobels fredspris var året 1985. Då var det Internationella läkarrörelsen mot kärnvapen som premierades. Juva var med i rörelsen.

– Då var det Nils Torvalds som ringde upp mig, säger Juva.

1985 var Torvalds journalist. Nu är han presidentkandidat för SFP och mål för Ican-nätverkets följande kampanj: att få presidentkandidaterna att säga ja till att Finland ska skriva under FN-konventionen mot kärnvapen.

Tuula Haatainen (SDP), Pekka Haavisto (Gröna) och Merja Kyllönen (VF) stöder avtalet. Torvalds har vi inte svar av ännu, säger Juva.

FN-konventionen om kärnvapenförbud har varit Icans stora framgång. De nationella nätverken inom rörelsen har lobbat för att så många länder ska skriva under avtalet. 122 länder har gjort det. Ican Finland har ändå inte lyckats få den finländska regeringen på sin sida.

– Vi tror inte att den nuvarande regeringen skriver under. Men vi jobbar långsiktigt för att följande regering ska göra det, säger Juva som är fullmäktigeledamot för De gröna I Helsingfors.

Juvas perspektiv på antikärnvapenarbetet är långt.

– På 1980-talet kunde jag inte föreställa mig att vi fortfarande skulle göra samma arbete 2017, säger Juva som trots allt anser att utvecklingen gått framåt.

Kalla kriget ledde exempelvis till att världens kärnvapenarsenal minskade avsevärt när spänningarna i världen minskade för några år.

Nu är kärnvapenhotet tillbaka på den världspolitiska scenen igen.

– Det beror delvis på Rysslands stormaktsambitioner och deras behov av att visa musklerna. I USA har vi Donald Trump vars attityd till kärnvapen är "varför inte?". Och Nordkorea förstås, men landet är inte ensamt skyldigt till att kärnvapenhotet förvärrats, säger Juva.

Under senare år har kärnvapenrörelsen betonat de katastrofala följderna för miljön efter en kärnvapenattack. En lokalt begränsad attack som bara berör ett visst område finns inte utan konsekvenserna berör hela världen. Budskapet är tydligt:

– Ingen går trygg efter en kärnvapenattack, säger Juva.

Ican är en internationell kampanj för att avskaffa kärnvapen. Det är en allians av icke-statliga organisationer i hundra länder som främjar anslutning till och genomförande av FN-konventionen om kärnvapenförbud. Huvudkontoret finns i Genève, Schweiz.

I juli enades 122 länder om ett avtal om en FN-konvention om kärnvapenförbud, ett av dem var Sverige. För att den konventionen ska träda i kraft krävs att 50 länder ratificerar den.

Ican organiserar globala aktioner och samarbetar bland annat med överlevande från atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki. Bland dem som gett sitt stöd till kampanjen finns Nobelpristagarna Desmond Tutu och Dalai lama.

Konventionen antogs i FN den 7 juli 2017, och har varit öppen för underskrift sedan 20 september i år. Då skrev 53 stater under konventionen, som träder i kraft 90 dagar därefter.

TT

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning