Finland visade upp sin stolthet för EU-korrespondenterna - läs svenska TT:s artikel från Helsingfors

Ombord på kustbevakarfartyget Turva i Helsingfors hamn visar Finlands gränsbevakare och räddningstjänst upp sin utrustning. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Kaserngården har ersatts av konferensrum när soldaterna ska utbildas i att möta framtidens osynliga krig. Finland spanar på det nya, men åt samma håll som förut.

I en tämligen alldaglig hörsal i östra Helsingfors står tre damer för spetskompetensen i modern krigföring – åtminstone när det gäller att upptäcka vad det är som egentligen händer.

Hybridhot är ett ord på modet, trots att få kan förklara vad det handlar om.

– Det här är samordnat och synkroniserat. Det letar med avsikt efter svagheter i det demokratiska systemet. Man blandar sig i ett lands interna angelägenheter, berättar Hanna Smith från Europeiska hybridhotscentret för TT och andra inresta EU-korrespondenter från Bryssel.

Finländska Hanna Smith på Europeiska hybridhotscentret varnar för att världens demokratiska länder nu behöver kämpa för sin demokrati. Bild: Wiktor Nummelin/TT

"Känsla av kaos"

Centret är internationellt, med just nu 22 medlemsländer, däribland Sverige. Här forskas och utbildas om hybridhoten: det som Smith och hennes kollegor beskriver som en kombination av olika påtryckningar och ageranden. Det kan vara allt från rent fysiska insatser mot elverk och telekommunikation till kampanjer i statskontrollerade massmedier och ekonomisk hjälp till politiska partier på ytterkanten.

– Man skapar en rädsla, en känsla av kaos, så att ett land till sist på egen hand ska ta beslut som skadar det egna intresset, säger Smith.

Centret i Helsingfors är framför allt akademiskt. Här utbildas ingen i att föra hybridkrig – bara i att upptäcka hoten. Och på sätt och vis är det också ett sätt att slå tillbaka.

– Vi signalerar till motståndarna att vi arbetar tillsammans, vi är ett lag, säger amerikanska Shiho Rybski, som leder centrets utbildningar.

Brittiska Sophie Roberts och amerikanska Shiho Rybski arbetar på det nya europeiska hybridhotscentret i Helsingfors. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Mäktig granne

Att centret ligger i Helsingfors är ingen slump. Här finns ett visst grannland som flitigare än något annat utpekas för att använda sig av hybridmetoderna.

– Vi har en viss erfarenhet av att utsättas för och bemöta hybridhot i Finland. Ryssland är nära oss så det är klart att vi hör och ser mycket från Ryssland, konstaterar nytillträdde utrikesministern Pekka Haavisto lakoniskt.

Pekka Haavisto är Finlands första miljöpartistiska utrikesminister. Efter årets val har partiet även fått inrikesministerposten genom Maria Ohisalo. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Bjässen i öster har i århundraden varit ett högst påtagligt säkerhetshot för Finland. Det gör att även det traditionella försvaret är högprioriterat. Gränsen mot Ryssland är 130 mil lång. Händelserna på Krim och i östra Ukraina är inget som avfärdas.

– Andra länder i västvärlden och även EU har ändrat uppgifterna för sina försvar, men inte vi. Vårt första uppdrag är att försvara Finlands territorium, fastslår den finländska försvarsmaktens planeringschef, brigadgeneral Vesa Virtanen.

Överste Jukka Jokinen leder den finländska försvarsmaktens populära försvars- och krisledningsövningar, där allehanda beslutsfattare, tjänstemän och politiker tränas i samarbete Bild: Wiktor Nummelin/TT

En finsk igelkott?

Han hymlar inte om vad Finlands värnpliktiga utbildas till. Finland kan mobilisera 280 000 soldater – fler än vad de övriga nordiska länderna klarar av tillsammans.

– Vi är som en igelkott. Det är ett litet djur, men björnen äter inte igelkotten för den har något som skyddar den. Och angriper den så ska det kosta mer än det smakar, säger Virtanen.

Hela samhället ingår i försvarsplanerna, där stor vikt läggs på civilförsvaret och samarbetet mellan olika myndigheter. Kustbevakning, polis, brandkår och militär finns alla med när de inresta Brysselkorrespondenterna får ta en kort tur i Helsingfors hamn för att åskådliggöra hur alla arbetar tillsammans.

– Det nationella försvaret är allas uppgift i Finland, säger Vesa Virtanen stolt.

Polis och gränsbevakare spanar från bryggan på finländska kustbevakarfartyget Turva. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Tom Hanén är chef för ett av Finlands gränsbevakningsområden. Han och hans underlydande samarbetar nära med polis och räddningstjänst Bild: Wiktor Nummelin/TT

Övningar i EU

Under sommaren och hösten kommer också säkerhetstänket att synas i EU-sammanhang då Finland är ordförandeland i unionens ministerråd.

Såväl inrikes- som finansministrar kommer att hålla särskilda övningar om hybridhoten vid sina informella ministermöten i Helsingfors.

– Det här är en gråzon mellan extern och intern säkerhet. Vi behöver ökat internationellt samarbete om de här frågorna, konstaterar utrikesminister Pekka Haavisto.

– I dag handlar makt mycket om hur man angriper åsikter, attityder, förväntningar och till och med känslor. Målet med hela det här hotet som västländerna känner av är att utmana det demokratiska systemet. Vi är i ett läge som vi på 1990-talet aldrig trodde vi skulle hamna i: att demokratierna måste försvara demokratin, säger Hanna Smith på Europeiska hybridhotscentret.

Fakta

Hybridhotscentret i Helsingfors

Europeiska hybridhotscentret i Helsingfors – Hybrid CoE – drogs i gång 2017 som en följd av ökad diskussion i EU-sammanhang om så kallade hybridhot.

Centret definierar hoten som en kombination av åtgärder, alla utförda i hemlighet. "Externa fientliga samordnade aktiviteter i syfte att nå sitt mål genom att utnyttja sårbarheten hos en annan stat", förklarar Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.

Centret anordnar utbildningar och forskning och har för tillfället 22 medlemsländer, däribland Sverige. Endast EU- och Nato-medlemmar är för tillfället välkomna att delta.

Källa: hybridcoe.fi bland annat.

Finlands försvar

Finland har ett värnpliktsförsvar som är obligatoriskt för alla män och frivilligt för kvinnor från 18 år. Värnplikten är antingen 165, 255 eller 347 dagar lång.

Organisationen i fredstid består av 12 300 fast anställda, 21 000 värnpliktiga och 18 000 reservister. Vid en mobilisering kan 280 000 personer kallas in: 24 000 i flottan, 30 000 i flygvapnet, 185 000 i armén och 12 000 i gränsbevakningen.

Försvaret har fyra uppdrag: 1) att försvara Finlands territorium och medborgare, 2) stödja nationella myndigheter, 3) delta i internationella biståndsinsatser, 4) delta i internationell militär krishantering.

I procent av BNP ligger Finlands försvarsutgifter 2019 på 1,29 procent, som dock beräknas öka till över 2 procent inom några år med anledning av stora nytillskott av fartyg och flygplan. Exempelvis har Finland begärt in offerter på 64 nya stridsflygplan, antingen paneuropeiska Eurofighter, franska Rafale, svenska Jas Gripen eller något av de amerikanska Boeing Super Hornet eller Lockheed Martin F35.

Källa: Finländska försvarets hemsida

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning