Finland vill bekämpa sotutsläppen på arktiskt ministermöte

Gasflackning vid oljefält bidrar till sotutsläpp som i sin tur påskyndar nedsmältningen av Arktis. Foto: W. Carter /Wikimedia Commons Bild: Wikimedia Commons/W. Carter

Om knappt tre veckor samlas Arktiska rådets miljöministrar och urfolkens representanter i Rovaniemi för att diskutera klimatförändringen, artrikedomen och förekomsten av miljögifter i Arktis. Sotpartiklarna seglar högt upp på Arktiska rådets agenda då Finland svingar ordförandeklubban.

– Arktiska rådet har ställt som mål att reducera sotutsläppen med 25-33 procent före 2025. Vi ska utvärdera de här utfästelserna när vi träffas i Rovaniemi, säger miljöminister Kimmo Tiilikainen (C).

Enligt Tiilikainen vill Arktiska rådet komma åt problemet till exempel genom att effektivera energikonsumtionen och främja en renare förbränning av brännolja eller minska gasflackning på oljefält. Reducerade trafikutsläpp och renare eldstäder minskar också sotutsläppen.

Bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) vill bekämpa sotutsläppen på Arktiska rådets miljöministermöte i Rovaniemi 11-12 oktober. Bild: Lehtikuva/Mesut Turan

Varför är det så viktigt att reducera utsläppen av sot?

– Sotpartiklar drar till sig solljus och värme, vilket påskyndar nedsmältningen av Arktis. Utöver det förorsakar sotutsläppen också hälsoproblem bland annat i form av olika lungsjukdomar, säger Henna Haapala som är konsultativ tjänsteman på Miljöministeriet.

Haapala svarar för beredningen av Miljöministeriets internationella samarbete och miljöpolitiska utfästelser i Arktis. Miljöministermötet i Rovaniemi ligger också på hennes bord.

– Det har varit relativt lätt att samarbeta kring sotproblematiken i Arktiska rådet. Sotpartiklarnas livstid i atmosfären är relativt kort. Därför kan vi få till stånd ganska snabba resultat som gynnar klimatet ifall vi lyckas få fason på utsläppen, säger Haapala.

Enligt Miljöministeriets konsultativa tjänsteman Henna Haapala kan en reduktion av sotutsläppen ge snabba resultat som gynnar klimatet. Bild: SPT/Pressbild

Minskade utsläpp

Enligt Haapalas kollega, specialforskaren Kaarle Kupiainen på Miljöministeriet är sotpartiklarnas livstid i atmosfären omkring en vecka medan motsvarande livstid för metan är 10 år och mer än 100 år för koldioxid. Kupiainen är Finlands representant i Arktiska rådets arbetsgrupp som svarar för sotproblematiken.

Har utsläppen av sot minskat tack vare ert arbete?

– Då vi granskar rapporteringen från Arktiska rådets medlemsländer har utsläppen minskat med omkring 10 procent i ett flertal länder.

Har utsläppen minskat också i Ryssland?

– Det vet vi inte eftersom Ryssland inte har rapporterat sina utsläppsnivåer de senaste tre åren. Ryssland uppgav information om sotutsläppen i de arktiska delarna av landet senast 2015, säger Kupiainen.

Varför har Arktiska rådet satsat så blygsamma belopp på projekt som reducerar sotutsläppen?

– Jag håller med om att demonstrationsprojekten inte påverkar de totala utsläppen nämnvärt. Projektens uppgift är att tjäna som goda exempel. De enskilda länderna har därtill gjort egna nationella insatser.

Snöfattiga vintrar

På miljöministrarnas agenda i Rovaniemi finns också frågor som berör utsläppen av miljögifter och tungmetaller i Arktis. Förekomsten av en del persistenta organiska miljögifter har minskat stadigt de senaste åren, men enligt en rapport som publicerades av Arktiska rådet i fjol har framför allt halterna av bromerade flamskyddsmedel ökat i Arktis.

Anpassningen till klimatförändringens effekter är ett av Finlands skötebarn. I en lappländsk kontext har frågan en påtaglig dimension i omedelbar närhet av möteslokalen i Rovaniemi.

– Snöfattigare vintrar och en rikligare nederbörd under hösten och våren trasslar till det bland annat för gruvindustrin, turismen och den traditionella renskötseln i Lappland, säger Henna Haapala.

Artrikedomen genomgår också stora förändringar. Fjällräven trängs undan samtidigt som små däggdjur som lämmeln har allt svårare att hävda sig då snötäcket är tunnare och möjligheterna att söka skydd försämras. Samernas traditionella renskötsel stöter också på patrull.

– Då snön smälter och fryser om vartannat blir skaren så hård att renarna har svårt att komma åt renlav eller annan föda som ligger under snötäcket, säger Haapala.

Samiska aktivister protesterar mot statens planer att bygga en järnväg till Norra Ishavet. Hur ska ni lösa det här?

– Med noggrann planering kan man lösa mycket. Vi måste höra samernas åsikter i frågan och beakta deras intressen, säger miljöminister Kimmo Tiilikainen.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning