Finland trotsar FN:s människorättskommittés uppmaning kring värnplikten

Hovrätten friade i vintras en vapenvägrare, eftersom särbehandlingen av Jehovas vittnen ansågs strida mot grundlagen.Bild: SPT/Försvarsmakten

Försvarsministeriets arbetsgrupps förslag om att också Jehovas vittnen ska göra värnplikt fick Vapenvägrarförbundet att haja till eftersom de kräver att alla befrias från straff. Människorättsprofessorn Martin Scheinin säger att civiltjänstens längd borde ses över och att civiltjänstlagen borde ändras.

Enligt Vapenvägrarförbundet skulle förslaget att slopa Jehovas vittnens befrielse från värnplikten leda till att fler vapenvägrare sätts i fängelse. Förbundet kräver att ingen ska straffas på grund av vapenvägran.

– Arbetsgruppen försöker rätta till problemet, men gör det hela värre, säger Vapenvägrarförbundets organisationssekreterare Kaj Raninen.

Raninen säger att förslaget skulle försvaga de mänskliga rättigheterna i Finland.

– FN har flera gånger tagit ställning till Finlands värnplikt som strider mot rätten till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

FN:s människorättskommitté har bland annat kritiserat Finland för att fängsla personer som inte vill ta till vapen på grund av övertygelse. Enligt kommittén kan civiltjänstgöringen ses som ett straff, eftersom den tar längre tid än militärtjänsten.

Hur ser ni på alternativet att göra civiltjänst?

– Oberoende av civiltjänsten är det inte acceptabelt att straffa totalvägrare. Att civiltjänst tar längre tid är också ett problem eftersom alla frihetsstraff strider mot grundläggande rättigheter, säger Raninen.

Teemu Penttilä som är ordförande för försvarsministeriets arbetsgrupp samt överdirektör för ministeriets förvaltningspolitiska avdelning, sade tidigare till SPT att grundlagen var den viktigaste orsaken till att slopa undantaget för Jehovas vittnen. Enligt Penttilä har grundlagen börjat tolkas allt strängare.

Raninen från Vapenvägrarförbundet säger att arbetsgruppens lösning ändå inte räcker.

– Finlands grundlag tryggar våra mänskliga rättigheter, men förslaget fyller verkligen inte grundlagens krav, säger Raninen.

Nuvarande lag strider mot mänskliga rättigheter

Enligt Martin Scheinin, professor i internationell rätt och mänskliga rättigheter vid European University Institute, är Försvarsministeriets förslag okej i förhållande till grundlagen, men det finns andra orsaker att vara kritisk. Scheinin lämnade på fredagen in sitt utlåtande om förslaget.

– Saken är inte klar i och med att vi avskaffar särbehandlingen av Jehovas vittnen, säger Scheinin.

Enligt Scheinin ser också många civiltjänstens längd som diskriminerande eftersom tjänstetiden i militären kan vara betydligt kortare och han föreslår att civiltjänsten förkortas till exempelvis nio månader.

Enligt Scheinin finns det också skäl att tydligt skilja civiltjänsten från försvaret.

– Det finns en risk för att civiltjänsten utvecklas allt närmare försvaret och då kan den strida mot Jehovas vittnen eller andra pacifisters övertygelse.

Martin Scheinin föreslår därför att civiltjänstlagen också ändras så att den tydligt inte har med försvaret att göra.

– Om meningen är att Jehovas vittnen ska kunna godkänna civiltjänst så skulle det vara bra att ha en klausul om att civiltjänsten inte har någonting att göra ens med totalförsvaret.

Strider Finlands lagstiftning mot mänskliga rättigheter?

– I sin nuvarande form, jo. Om fallet i Helsingfors hovrätt går hela vägen till människorättskommittén så är det troligt att de skulle finna en kränkning, säger Scheinin.

Helsingfors hovrätt friade i vintras en vapenvägrare eftersom Jehovas vittnens särbehandling ansågs diskriminerande mot vapenvägraren. Fallet har gått vidare till högsta domstolen och domen är en av huvudorsakerna till Försvarsministeriets förslag.

– Men om förslaget träder i kraft så är det en knepigare fråga. Strider lagen mot mänskliga rättigheter enbart för att civiltjänsten är för lång? Jag är inte beredd att ta ställning till det, säger Scheinin.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33