Finland måste hjälpa Sverige att rädda Östersjötorsken

Bild: Wilfred Hildonen

Fiskepolitiken i EU har utformats för de stora fiskenationernas storskaliga fiske. Yrkesfiskarnas ekonomi väger tyngre än miljö, ekologi och hållbara bestånd.

Östersjötorsken är i kris, så allvarlig att EU-kommissionen i somras beslutade om ett nödstopp för allt torskfiske i södra Östersjön och Internationella havsforskningsrådet (ICES) rekommenderar att inget fiske ska få ske under 2020.

På fredagen meddelade kommissionen att man för det östra beståndet föreslår förbud för allt torskfiske utom bifångster och för det västra beståndet en kraftig minskning av kvoten.

Det vilar ett tungt ansvar på Finlands regering att leda processen mot att kommissionens förslag också blir ministerrådets beslut.

Finland är ordförandeland för Baltfish High Level Group, EU:s regionala organ som i praktiken har ansvar för fiskefrågorna i Östersjön, och vars råd väger tungt inför ministerrådet som i oktober ska fatta det slutliga beslutet om fiskekvoterna för nästa år.

Torsken är Östersjöns viktigaste rovfisk och har stor betydelse för havets ekologi och miljö. Torsken i Östersjön är genetiskt unik och kan inte ersättas av torsk från andra områden. Dessutom är Östersjötorsken en särskilt tuff art som anpassat sig till Östersjöns tuffa livsförutsättningar med låg salthalt och brist på syre. Det är egenskaper som gör att torsken har goda förutsättningar för att klara klimatförändringar och andra påfrestningar.

Fiskepolitiken i EU har utformats för de stora fiskenationernas storskaliga fiske. Yrkesfiskarnas ekonomi väger tyngre än miljö, ekologi och hållbara bestånd. Förenklat har det inneburit att småskaliga fiskare i Finlands och Sveriges skärgårdar slås ut när man fortsatt att fördela kvoter till storskalig bottentrålning. De senaste 20 åren har kvoterna fallit konstant, och med dem fiskets lönsamhet. I dag har Östersjöns torskfiske inte någon som helst samhällsekonomisk betydelse

Torsken är en ikonisk matfisk som betytt mycket för skärgårdar och kustsamhällen runt Östersjön. Om vi lyckas rädda Östersjötorsken och återskapa ett hållbart bestånd är det just det småskaliga fisket vi måste gynna. Då kan torsken spela en viktig roll för kustsamhällen och marin turism.

Jag vet att torskfisket betyder mer för andra Östersjöländer än för Finland. Men Östersjöns ekosystem är ett gemensamt ansvar. Havsmiljödirektivet, den gemensamma fiskepolitiken och Baltic Sea Action Plan har alla 2020 som mål för hållbara fiskebestånd och god ekologisk status. Det uppfordrar till engagemang och kloka politiska beslut.

Balticsea 2020 har arbetat för Östersjötorsken i mer än tio år. När vi nu står inför ett avgörande beslut där Finland kan spela en historiskt avgörande roll: Ge tydliga instruktioner att prioritera Östersjötorsken till de finländska tjänstemän som leder förhandlingarna inför ministerrådets beslut. Prioritera Östersjöns miljö och ekologi. Riksdagen måste därför ge tydligt besked till jord- och skogsbruksministerns slutförhandling i ministerrådet.

Den svenska regeringen har under våren drivit krav på drastiska åtgärder för att rädda Östersjötorsken. För Östersjöns skull bör Finland hjälpa Sverige i denna kamp.

Conrad Stralka, verksamhetschef, Balticsea 2020

Fotnot Stiftelsen Balticsea 2020 grundades 2005 av Björn Carlson genom en donation om 500 miljoner kronor. Stiftelsens tillgångar ska finansiera projekt som är åtgärdsorienterade, innovativa och som bidrar till en friskare Östersjö

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning