Finland måste bli bättre på att förebygga självmord

Bild: Mostphotos

Trots att statistiken visar att antalet självmord minskar i Finland måste det förebyggande arbetet utvecklas. I fjol beviljade riksdagen och statsrådet en summa på 300 000 euro till att utreda hur Finland bättre kan förebygga självmord.

Tidigare i veckan rapporterades om att självmorden i Finland nästan halverats från början av 1990-talet. För att utveckla den självmordsförebyggande verksamheten har Social- och hälsovårdsministeriet skapat en arbetsgrupp som ska bygga upp en helhetsstrategi för psykisk hälsa i Finland.

– Självmord är inte ett isolerat fenomen som går att skilja från resten av livet, utan hör ihop med andra faktorer såsom hälsovård, psykisk vård, jobbet och så vidare, säger Markku Tervahauta, chef för avdelningen för välfärd och tjänster vid Social- och hälsovårdsministeriet.

Tervahauta är med i ministeriets arbetsgrupp och säger att det skulle vara bra att få ihop en mer långsiktig strategi kring psykvården och koordineringen av den i Finland. I augusti börjar arbetet med utredningen, och programmet för att förebygga självmord har blivit en del av helhetsstrategin.

– Strategin för att förebygga självmord från 1996 gav goda resultat och arbetet fortsatte ute på fältet också efter det, men det är på tiden att den uppdateras. Vi behöver ett program för att koordinera psykvårdstjänsterna som helhet runtom i Finland.

Vårdreformen innebär stora förändringar

Hur vården ska ordnas efter vård- och landskapsreformen är en av utredningens stora utmaningar, enligt Tervahauta.

– Det behövs flexibla och enkla strukturer som fungerar också efter reformerna. Samtidigt måste vi också se till att personer som lider av psykiska problem inte diskrimineras i samhället, säger Tervahauta.

En stor del av arbetet med psykisk hälsa görs av ideella organisationer. Enligt Kristiina Hannula, chef för Social- och hälsoorganisationernas understödscentral, riktas årligen kring 35 miljoner euro i stöd till föreningar som arbetar med psykisk hälsa.

– Också efter vårdreformen kommer föreningarna att behövas runtom i Finland. Vår finansiering kommer från spelbolaget Veikkaus, så den påverkas inte av reformerna. Men många organisationer är oroliga för vad som händer med stödet från kommunerna efter landskapsreformen, säger Hannula.

Enligt Hannula behövs också klara direktiv för hur föreningar kan arbeta tillsammans med företag efter reformen.

"Landskapen borde bevilja understöd"

I början av juli publicerades Tuija Brax utredning om föreningar i landskapsreformen och vårdreformen. Brax är tidigare riksdagsledamot och före detta justitieminister för De gröna. Nu för tiden jobbar hon som generalsekreterare för Hjärtförbundet.

Brax föreslår i rapporten att det ska finnas tydliga ansvarspersoner som föreningarna kan kontakta både i kommunerna och i landskapen. Dessutom ser hon att landskapen i bästa fall kan ha stor nytta av föreningarna och att landskapen också borde bevilja bidrag.

– Det skulle vara bra om föreningarnas finansiering tryggas genom lagstiftning så att också landskapen kan stödja lokal verksamhet, skriver Brax i rapporten.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00