Finland måste återuppliva Helsingforsprocessen

Vi, som representerar olika fredsorganisationer runt Östersjön anser att länderna runt Östersjön, i stället för att i allt högre grad underkasta sig Natos ledarskap, bör utgå ifrån att vi alla är ömsesidigt beroende av varandra.

Under rubriken "Europa har vandrat i en cirkel" publicerade HBL (9.11) en intervju med OSSE:s generalsekreterare Thomas Greminger. Han är orolig för utvecklingen i Europa. "Dialog har ersatts av konfrontation, rustningskontrollen har kollapsat, konflikten i Ukraina har lett till spänningar som påminner om kalla kriget. Det är som om vi har gått i en cirkel och är tillbaka vid läget före 1989."

Nato, grundat 1951, är i dag världens största kärnvapenmilitärallians med 29 medlemsstater i Nordamerika och Europa. Nato upprättades eftersom Sovjetunionen, med sin totalitära ideologi och stora militära makt, ansågs utgöra ett hot mot de västeuropeiska ländernas säkerhet. Till följd av Natos grundande bildades 1955 Warszawapakten och 1991 upplöstes den. Men Nato upplöstes inte. Tvärtom har antalet medlemsländer ökat sedan dess.

Med 57 deltagande stater i Nordamerika, Europa och Asien, är Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) världens största regionala säkerhetsorganisation. Organisationen arbetar för att bygga och upprätthålla stabilitet, fred och demokrati för mer än en miljard människor, genom politisk dialog och projekt på fältet.

OSSE tillkom på initiativ av Finland. Nästa sommar är det 45 år sedan Helsingforsavtalet undertecknades. Det tillkom efter två års förhandlingar under kalla kriget och skapade en arena för öst och väst att mötas och gemensamt lösa konflikter och problem med fredliga medel. Den övergripande målsättningen var att skapa förtroende mellan länderna.

De senaste åren har spänningarna ökat mellan Ryssland och Natoländerna och deras partner (inklusive Sverige och Finland). Detta kommer bland annat till uttryck i ökad militär aktivitet i Östersjöregionen och militära anskaffningar.

I antologin "Bevara alliansfriheten – nej till Natomedlemskap" (2014) kritiserar tidigare finske utrikesministern Erkki Tuomioja en gammaldags realpolitik där stater använder sig av maktpolitik för att främja sina nationella intressen genom upprustning och militära allianser. Denna maktpolitik har lett till spänningar i vårt närområde. Östersjön hyllades en gång som ett fredens hav – nu är Östersjöområdet en av världens mest militariserade regioner.

Vi, som representerar olika fredsorganisationer runt Östersjön anser att länderna runt Östersjön, i stället för att i allt högre grad underkasta sig Natos ledarskap, bör utgå ifrån att vi alla är ömsesidigt beroende av varandra. Nya säkerhetsutmaningar kräver ett så brett och multilateralt samarbete som möjligt, även med Ryssland.

Därför är det hög tid att återuppliva Helsingforsprocessen och stärka OSSE. Greminger påpekar i intervjun att OSSE är en plattform för dialog där alla samarbetar på lika villkor för att lösa säkerhetsfrågor som rör oss alla. Under de år som gått sedan Helsingforsavtalet undertecknades har organisationen utvecklat verktyg och expertis för att motverka krig. Bland annat har olika former för dialog om säkerhetsskapande åtgärder skapats.

I en situation där ett nytt kallt krig, nya kärnvapen och militär upprustning har inletts behövs politiska ställningstaganden och en vitalisering av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

Vi – som tillhör organisationer som tillsammans med över 160 andra organisationer och rörelser från alla Östersjöländer har undertecknat ett upprop för att Östersjön skall omvandlas till ett fredens hav – känner liksom Greminger stark oro för utvecklingen i vårt närområde. Därför vädjar vi till Finlands regering att åter ta ett lika betydelsefullt initiativ som man gjorde 1973 då Helsingforsprocessen startade. Fred och stabilitet skapas genom dialog, inte upprustning!

Ingela Mårtensson, Kvinnor för Fred, tidigare riksdagsledamot, Sverige, Ingeborg Breines, Internasjonal kvinneliga for fred og frihet (IKFF), tidigare co-president för Internationella Fredsbyrån, tidigare direktör Unesco, Norge, Ida Harsløf, Kvindernes internationale Liga for Fred og Frihed (IKFF), Danmark

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning