Finland klarar inte av att möta behovet av psyk- och missbrukartjänster – "Om inget sker tar vi tillbaka pengarna", säger minister Kiuru

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) sade att psykiska besvär har blivit en ny folksjukdom i Finland. Bild: Antti Aimo-Koivisto/Lehtikuva

Riksdagen är enig om att tillgången till såväl psyk- som missbrukartjänster måste förbättras i Finland. Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) hoppas att vårdreformen ska föra med sig en lösning på problemen.

Efter diverse tekniska problem kunde riksdagsdebatten om förverkligandet av Finlands första strategi för psykisk hälsa inledas på onsdagseftermiddagen.

– Sträck upp handen den här som inte bär på en traumatisk eller jobbig historia med koppling till narkotika, sade riksdagsledamoten och initiativtagaren till debatten Anna Kontula (VF).

Ingen av ledamöterna lyfte sin hand.

– Hur är det möjligt att vi inte lyckas få våra stödtjänster att uppfylla ens den nivå som nuvarande lag kräver, då vi vet att problemet är så här utbrett, sade Kontula.

Plenisalen var åter fylld av ledamöter eftersom riksdagen dagen innan slopade sina coronabegränsningar. Nu får alla 200 riksdagsledamöter vistas i salen samtidigt igen.

En stor del av riksdagsledamöterna deltog i onsdagens debatt, och de var eniga om att satsningar på psykiskt välbefinnande och drogförebyggande arbete behövs.

Fem helheter betonas

Finlands första nationella strategi för psykisk hälsa antogs i februari 2020 och gäller fram till 2030.

Strategin består av fem helheter som politiken ska ta hänsyn till inom den psykiska hälsan. Dessutom innehåller strategin förslag till hur målen kan uppnås.

De fem helheterna är psykisk hälsa som resurs, barns och ungas psykiska hälsa i vardagen, rätten till psykisk hälsa, omfattande tjänster enligt människors behov och ett gott ledarskap.

Den andra initiativtagaren till debatten, riksdagsledamoten Tarja Filatov (SDP), sade att strategin är en viktig öppning, men nu måste man även se till att fullfölja den.

Filatov betonade att det inte räcker med att satsa på dem som drabbas av psykisk ohälsa, utan även deras närstående måste beaktas. Även ekonomin gynnas ifall finländarna mår psykiskt bra. Då den psykiska hälsan sviktar ökar sjukfrånvaron, vilket i sin tur gör att ekonomin lider.

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) sade att drogproblem och psykiska besvär överraskande ofta hänger ihop. Dessutom har bägge en gemensam nämnare.

– Missbrukar- och psyktjänsterna berörs av samma problem. Tillgången till tjänsterna är inte tillräcklig för någondera, sade Kiuru.

Hon sade att regeringen redan i samband med regeringsförhandlingarna insåg att varken psyk- eller missbrukartjänster i dag erbjuds jämlikt i hela Finland, och man arbetar för att åtgärda problemen.

– Det allra mest centrala är att skärpa vårdgarantin. I framtiden ska finländare få vård för icke-akuta problem inom en vecka efter att vårdbehovet bedömts, sade Kiuru.

I nuläget är den utsatta tiden tre månader.

Enligt Kiuru har psykiska besvär i dag blivit så allmänna i Finland att de bör klassas som en ny folksjukdom.

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) sade att psykiska besvär har blivit en ny folksjukdom i Finland. Arkivbild. Bild: Mikael Sjövall/SPT

Var blev vårdgarantin?

Vårdgarantin blev en term som upprepades i tiotals av de närmare hundra anförandena. Också den så kallade terapigarantin nämndes ofta. Terapigarantin skulle innebära att man snabbare får hjälp även för psykiska besvär.

Ett medborgarinitiativ om en terapigaranti överlämnades till riksdagen 2019. Samlingspartiet har också kommit med samma förslag.

Speciellt flera samlingspartister ville under debatten veta var terapi- respektive vårdgaranti dröjer. Partiets riksdagsledamot Pihla Keto-Huovinen föreslog dessutom att även en garanti för missbrukarvården ska införas.

Kiuru besvarade frågorna genom att säga att ökad effektivitet på fältet nu är ett måste, och hon hoppas att det nås i och med de ändringar den kommande vårdreformen för med sig.

– Vi har precis betalat ut 132 miljoner euro till fältet och tack vare de pengarna måste det börja hända något. Kraven är två: vårdgarantin ska främjas och tillgängligheten till psyktjänster för barn, unga och vuxna ska garanteras, sade Kiuru.

– Om inget sker så tar vi tillbaka pengarna.

Riksdagens slopade sina coronabegränsningar, inklusive kravet på munskydd, i tisdags. Bild: Sofia Westerholm/SPT

Cannabisfrågan på tapeten

En annan fråga som väckte åsikter var De Grönas beslut att under sin partikongress tidigare i höstas anta en motion om att arbeta för en legalisering av cannabis.

Det råder inga tvivel om att åsikterna går isär i riksdagen. De Gröna är det enda riksdagspartiet som börjat arbeta för att göra cannabis lagligt i Finland.

Centerns Hannu Hoskonen sade att det är underligt att man i plenisalen ens diskuterar en sådan fråga.

– Vi vet alla att en legalisering kunde orsaka psykoser och allvarliga situationer, sade Hoskonen.

Sannfinländarnas Veijo Niemi sade att han med sin polisbakgrund är helt emot alla initiativ om att tillåta droger.

– Jag vill lyfta fram några exempel från mina tjänsteår. En ung person förstör sin framtid genom att ställa sig på ett tågspår och ropa åt tåget att det ska stanna. Eller en som klättrar upp på ett höghustak för att ropa ner åt sina kamrater "titta, jag kan flyga", sade Niemi.

Regeringen har tidigare betonat att De Grönas nya linje inte ändrar på regeringens. I regeringsprogrammet ingår inga planer på att legalisera cannabis.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning