Finland klår EU:s klimatmål

OMDISKUTERAT. Vindkraften kostade staten 112 miljoner euro i subventioner förra året. Den producerade 1,5 terawattimmar eller en bråkdel av vår förnybara energi. Bild: Mostphotos

Finland har överträffat förnybarhetsmålet i EU:s klimatpolitik sex år i förtid, uppger Energimyndigheten. Vindkraftens andel är obetydlig fastän subventionerna väntas öka till 150 miljoner euro i år.

I Finland producerades 124 terawattimmar energi, eller 38,7 procent av hela paletten, med förnybara bränslen 2014. Preliminärt beräknas andelen förnybart ha nått nära 40 procent förra året, uppger Energimyndigheten (tidigare Energimarknadsverket).

Ökningen från 2014 till 2015 är endast relativ. Den förklaras av att produktionen av förnybar energi minskade mindre än produktionen av icke-förnybar. Den sammanlagda energiproduktionen har nu minskat fem år i rad.

Hur som helst har Finland överträffat EU:s mål för andelen förnybart (38 procent till 2020), hela sex år i förtid. I trafikbränslena nådde andelen biokomponenter 21,6 procent 2014, vilket kan jämföras med att EU hade förpliktat oss att nå 6,5 procent.

Att 2014 var ett gott år för förnybar energi beror främst på att vattenkraftens andel ökade tack vare att det regnade mycket. Alla andra förnybara former, utom de träbaserade bränslena, gick också framåt.

Tarifferna ses över

Staten subventionerar den förnybara energiproduktionen genom inmatningstariffer till skogsflis och vindkraft. Målet är att producera 5,3 terawattimmar elenergi med flis och 6 TWh med vind 2020. Förra året producerades 1,9 TWh med flis och 1,5 TWh med vind av de kraftverk som får subventioner.

Förra året betalade staten 142 miljoner euro i inmatningstariffer varav 112 miljoner till vindkraften och 30 miljoner till fliskraftverken. Vindkraften tjänade i snitt mer än en femtiolapp (52,80 euro) per producerad megawattimme. I år väntas vindkraften kamma hem 150 miljoner av de totala subventionerna som beräknas till 196 miljoner euro.

Subventionerna har väckt debatt sedan de infördes. Energimyndigheten har sällat sig till kritikerna, och näringsminister Olli Rehn (C) har tillsatt en arbetsgrupp för att förnya stödsystemet.

– Nya subventionsmodeller måste beredas omsorgsfullt så att de gynnar hela samhällets bästa. Systemet borde vara kostnadseffektivt, teknikneutralt och fungera på marknadsvillkor. Därtill bör man beakta att stödsystemen bara är ett klimatpolitiskt styrmedel vid sidan av utsläppshandeln och energieffektivitetsåtgärderna, säger överdirektör Simo Nurmi vid Energimyndigheten.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning