Finland ingen lottovinst för irakier

I EU-länderna i snitt får klart över hälften av de irakiska asylsökandena stanna. I Finland får mindre än en av fem det. Kurvan över andelen positiva beslut speglar inte säkerhetsläget i Irak, säger Esko Repo, direktör för asylenheten vid Migrationsverket.

Kurvan över andelen positiva asylbeslut för irakiska asylsökande i Finland visar en brant nedförsbacke som går upp en aning på slutet. I fjol låg siffran på 84 procent positiva beslut, medan den från årsskiftet rasar för att nå botten i juni med bara 12 procent, då man bara räknar de ansökningar som faktiskt behandlats och avgjorts i Finland.

I EU- länderna i snitt har siffran hållit sig strax över eller under 60 procent ända sedan början av året, visar statistik från EU:s asylbyrå EASO.

Esko Repo, direktör för asylenheten vid Migrationsverket, tycker inte att de finländska siffrornas avvikelse från EU-snittet är någonting att fästa sig vid.

– Besluten tas ju inte utifrån någon normalfördelningskurva och i enlighet med andra länders beslut, utan individuellt och utifrån den landsfakta som Migrationsverket samlar in.

Bedömer Finland situationen i Irak annorlunda än andra länder?

– Jag kan inte säga exakt hur man gör bedömningar på olika håll i Europa. Det kan till exempel finnas länder som anser att det finns områden man inte alls kan återvända till. I våras bedömde Migrationsverket att det inte finns några sådana områden i Irak, Afghanistan eller Somalia, de tre största ursprungsländerna för Finlands del. Men nu har situationen förändrats lite, till exempel till Mosulområdet går det inte att skicka någon nu, säger Repo.

Förra veckan publicerade Sveriges migrationsmyndighet en ny landsöversikt över läget i Irak. I ställningstagandet bedöms säkerhetsläget ha försämrats, och i vissa områden anses situationen så allvarlig att alla härifrån bedöms ha ett skyddsbehov. Dessutom slår ställningstagandet fast att prövningarna ska göras med särskild försiktighet eftersom läget är osäkert och förändras snabbt, och det gäller inte minst då man överväger möjligheten till intern flykt.

– Alla länder gör ju sina egna bedömningar, och den senaste i Sverige var från 2014. Vi kommer att göra en ny landsrapport om Irak efter nyår, men det är klart att vi uppdaterar oss hela tiden, kommenterar Repo.

I vårens bedömning slog finska Migrationsverket fast att säkerhetsläget förbättrats i de tre största ursprungsländerna, däribland Irak, till den grad att här inte ansågs finnas några områden man inte kunde återvända till såvida man inte hade särskilda skäl. I våras började Migrationsverket också i högre grad tillämpa möjligheten till intern flykt. Då kan en person som uppfyller asylgrunderna få avslag i alla fall, med hänvisning till att personen kan bosätta sig på någon annan ort i hemlandet.

Hur många av avslagen motiveras med möjligheten till intern flykt?

– Jag vet inte exakt, men det är många. Vi får se om tolkningarna ses som riktiga. Förvaltningsdomstolarna har redan fattat en del beslut, och inom kort väntar vi fler domstolsbeslut som gäller besvär som lämnats in sedan våren.

För några dagar sedan beslutade Helsingfors förvaltningsdomstol att sunniter som flytt från Mosulområdet inte kan avvisas till Bagdad, eftersom de löper risk att bli förföljda där.

Hur många beslut kommer att rivas upp i och med den linjeändringen?

– Det här handlar om ett enskilt fall. Men ja, visst kommer det här beslutet att beaktas i alla motsvarande fall.

Tills vidare har färre än två procent av Migrationsverkets beslut upphävts i förvaltningsdomstolen på grund av fel i lagtolkningen eller beslutsprocessen. Men i Helsingfors förvaltningsdomstol väntar fortfarande över 6 000 asylbesvär. Då den genomsnittliga behandlingstiden är över fem månader betyder det att de flesta beslut som tagits efter Migrationsverkets skärpning av linjen i våras ännu inte behandlats i domstol.

Enligt Repo speglar nedförsbacken i andelen positiva asylbeslut ändå inte säkerhetsläget i Irak.

– Nej, den speglar de individuella asylsökandenas situation. I augusti i fjol var Finland och Belgien favoritländer bland irakier på sociala medier. Därför kom relativt sett många irakier till Finland, och en stor del av dem har åkt hem igen innan de fått sitt beslut. Man kan anta att alla inte uppfyllde asylgrunderna, och att detsamma gäller en del av dem som stannat kvar och väntat på sitt beslut.

Intern flykt inget säkert kort

Hussein Al-Taee, Irakexpert på fredsmäklarorganisationen CMI, vill inte ta ställning till Migrationsverkets linje.

– Men allmänt taget kan man säga att de asylbeslut som har fattats i de nordiska länderna inte korrelerar med säkerhetsläget i Irak. Men säkerhetsläget handlar inte bara om antalet våldsdåd eller militära landvinningar, utan en bättre barometer handlar om hur politiskt stabilt ett land är och hur medborgarnas framtidsutsikter ser ut och hur förutsägbara de är.

Det finns enligt Al-Taee ännu inga klara tecken på att Irak skulle stabiliseras inom någon nära framtid, tvärtom. Nu är Iraks och omvärldens huvudfiende terrorrörelsen Islamiska staten, IS, och då Irak står i frontlinjen är det svårt för omvärlden att samtidigt kräva politiska reformer och konsensus. Men enligt Al-Taee är det just vad som behövs.

– Otrygghet handlar inte bara om vem som spränger var, utan att hela den politiska processen hålls som gisslan – och landet därigenom svagt.

Det största hotet mot säkerheten i Irak är terrororganisationer och främst av dem IS, men också andra väpnade grupper som vill ha politisk makt hotar säkerheten. Vilken religiös eller etnisk grupp du tillhör är ingenting som garanterar din säkerhet.

– Det är absurt att behandla irakier enbart som sunniter, shiiter och kurder. Det som betyder mest är ditt personliga nätverk, vem du känner och vem som skyddar dig. Det finns ingenting annat som garanterar din trygghet i ett område än att du har ett nätverk runt dig, säger Al-Taee.

Mot den bakgrunden ter sig möjligheten till intern flykt tvivelaktig, även om det alltid ska finnas också individuell prövning. Att sunniter riskfritt kan bosätta sig i sunniområden och shiiter i shiaområden är en grov förenkling. Det räcker alltså inte att titta på kartan.

– Intern flykt kan gå bra ibland och illa ibland. Faran ligger i hur man bedömer den här möjligheten. Men överlag har man betydligt bättre möjligheter att klara sig med ett personligt nätverk, säger Al-Taee.

FN:s flyktingorganisation UNHCR anser av samma anledning att möjligheten till intern flykt inte är någon fungerande motivering till att neka irakiska asylsökande uppehållstillstånd. Irakrepresentanten Bruno Geddo konstaterade i Helsingin Sanomat i höstas att Irak är ett klansamhälle där familjeband och nätverk har stor betydelse. Att flytta är därför inte så enkelt.

Men visst bör man titta på kartan också. Till exempel i shiadominerade Bagdad är sunniter allt mer trängda, precis som andra minoritetsgrupper. Och personer som flytt från IS-ockuperade sunniområden som till exempel Mosul är starkt stämplade och ses med stor misstänksamhet. En färsk rapport från Amnesty visar på omfattande hämndattacker och diskriminering mot sunniaraber som misstänkts för att ha sympatiserat med IS eller varit delaktiga i brott som IS utfört.

– Att tänka sig att en sunnit kan hålla sig i ett visst område i Bagdad är helt absurt. Om jag som sunnit vill gå till motsvarigheterna till Folkpensionsanstalten, magistraten och pensionsbolaget blir jag ju tvungen att röra mig kors och tvärs i staden med hjärtat i halsgropen. Hemorten ska inte vara ett fängelse, säger Al-Taee.

Det är sällan man hör några hjältehistorier om dem som skickats tillbaka, säger han.

– Jag har inte hört en enda solskenshistoria.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33