Finland inför självtest för tarmcancer

Det nationella självtestet för att screena tarmcancer skickas ut per post. Den som tar testet kan sedan returnera sitt avföringsprov portofritt. Hittas blod i prover är följande undersökning oftast en koloskopi av tarmen. Bild: Mostphotos

En pinne i din avföring kan göra hela skillnaden. Efter nyår kan du vara en av de finländare som får en teststicka och anvisningar på posten. Sköter du sedan din del av jobbet kan du ha fångat upp en begynnande tarmcancer och räddat ditt eget liv.

När docent Maria Hyöty, avdelningsöverläkare vid Tammerfors universitetssjukhus, sitter med en patient händer det att hon ritar upp fyra klumpar på en linje. På läkarspråk kallas klumparna adenom eller polyper. Den längst till vänster är liten och platt, knappt en upphöjning på tarmens slemhinna. Längst till höger har förstadiet till tarmcancer utvecklats till en tumör.

– Kommer vi åt att ta bort den här, så förhindrar vi att den här uppstår, säger Hyöty och ringar in först den andra från vänster och sedan den längst till höger.

Tiden mellan den första lilla cellförändringen till en svårbehandlad tumör kan vara sju år. Ett självtest kan ge svar på om en sådan förändringsprocess har startat i din tarm eller inte.

När Finland 2022 inför ett landsomfattande screeningprogram med självtest, är målet att rädda liv och minska lidande. Dessutom förväntas samhället spara pengar.

Blodet skvallrar

Tarmcancer ger sig tillkänna på olika sätt. Ibland vaknar misstankarna när patienten har anemi eller problem med diarré eller förstoppning. Men är symtomen magsmärtor och en tumör som man kan känna med handen kommer upptäckten ofta för sent för patienten.

Ofta avslöjar sig tarmcancer genom blödningar. Det är alltså värt att rutinmässigt kasta en blick ner i toalettskålen innan man spolar. Ibland syns blodet ändå inte, och det är det osynliga blodet som jagas med den nya testrutinen.

Cancertumörer eller förstadier till dem kan finnas i alla delar av tarmen.

– Största delen av fynden finns ändå i tjocktarmen eller ändtarmen, bara 1–2 procent av tumörerna bildas i tunntarmen, säger Hyöty.

I och med att Finlands befolkning åldras ökar också tarmcancerfallen.

– Risken ökar rejält efter att man har fyllt 60, men fallen är sällsynta bland dem som inte har fyllt 30, säger Hyöty.

Ju tidigare cellförändringarna hittas, desto bättre är det för den drabbade som slipper tunga behandlingar. Samtidigt sparas skattepengar när behovet av dyr specialistvård minskar.

– Vid tidigt upptäckt är överlevnadsprocenten över 90, påpekar Tytti Sarkeala, chef för screeningen vid Finlands cancerregister.

Enkel procedur

Hemtestet är enkelt att göra. Ett provrör, en teststicka och direktiv kommer i ett kuvert per post och avföringsprovet tas vid ett toalettbesök. Teststickan läggs sedan i provröret och returneras till ett laboratorium.

Är svaret negativt kommer ett nytt brev om två år. Om provet innehållit blod kallas man till vidare undersökningar.

I Finland är cancer i tjock- eller ändtarmen den tredje vanligaste formen av cancer.

Cancer i tjocktarmen eller ändtarmen orsakar näst mest dödsfall globalt.

År 2018 ställdes 3 538 nya tarmcancerdiagnoser i Finland. Samma år dog 1 294 finländare på grund av tarmcancer.

Något fler män än kvinnor får diagnosen varje år, något fler män än kvinnor dör på grund av tarmcancer.

Risken att insjukna ökar med åldern. De flesta fall upptäcks hos personer över 60 år.

Övriga riskfaktorer är kroniska tarmsjukdomar, rökning, alkohol, stora mängder rött kött, bukfetma, brist på motion och en diet med för lite fibrer.

I 5 procent av fallen finns en ärlig benägenhet i grunden.

EU rekommenderar tarmcancerscreening.

När screeningarna nu sätter i gång är processen färdigt finslipad. Ett pilotprojekt med 300 000 deltagare har pågått i tre år i tolv kommuner. Blanketter, rapporteringssätt och själva testmetoden har granskats.

– Om screeningen börjar fungera som vi har tänkt kan dödligheten i tarmcancer minska med 30–50 procent fram till 2030, säger Sarkeala.

Räknar man i diagnoser och personer innebär det 150 färre fall av utvecklad cancersjukdom per år och 170 färre dödsfall på grund av sjukdomen per år.

Efter årsskiftet får personer som under året fyller 60, 62, 64, 66 eller 68 år en inbjudan att delta. Programmet utvidgas sedan steg för steg. Om tio år ska alla finländare i åldrarna 56–74 få en inbjudan till screening vartannat år. Det första året får 350 000 personer ett testkuvert, men när programmet är i full gång kan 700 000 finländare ta testet varje år.

Förbättrat test

Ute i kommunerna har beslutsfattare varit bekymrade över kostnaderna. De som fångas upp via självtestet ska erbjudas en koloskopi, en kameraundersökning av tarmen. Frågan har varit hur personal och apparater ska räcka till för det extrajobbet.

– Vi har räknat ut att det i en stad av Helsingfors storlek innebär tjugo extra undersökningar per vecka. I pilotskedet har 3–4 procent av dem som gjort självtestet behövt en uppföljande skopi, säger Sarkeala.

För att täcka kostnaderna har ett statsstöd på 10 miljoner till kommunerna budgeterats.

Ett försök med screening av tarmcancer i Finland gjordes redan 2004–2016. Av deltagarna krävde det flera provtagningar och sträng diet, och särskilt dietkravet ledde till en del felsvar. Det test som används nu är ett förfinat immunokemiskt test, som känner igen människoblod. Det misstar sig till exempel inte för att testpersonen ätit blodplättar och kräver därför ingen noggrann diet.

Texten är korrigerad onsdagen den 15.9.2021 kl 11.30. Det är 350 000 personer som får möjlighet att självtesta sig under det första året i screeningprogrammet. I den ursprungliga siffran hade två nollor ramlat av.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning