Finland har Nordens billigaste mat

Den finländska matkorgen – billigast i Norden. Bild: Patrik Harald

När maten blev dyrare i övriga Norden i fjol, sjönk priserna i Finland med 1,1 procent. HBL:s miniundersökning talar samma språk som den officiella statistiken: Finland har Nordens billigaste mat.

I en europeisk jämförelse är matpriserna i Finland fortfarande klart över medelnivån, med jämfört med de nordiska grannarna är maten billigast här. I fjol sjönk matpriserna i Finland för andra året i rad.

– Många lever i en föreställning om att maten är dyr i Finland, även om fakta talar ett annat språk, säger Kari Luoto på dagligvaruhandelns intresseorganisation.

HBL gjorde en ytterst enkel och ovetenskaplig matprisjämförelse i de nordiska länderna (utom Island). Den ger samma resultat som mätningarna från EU:s statistikbyrå Eurostat: dyrast är Norge, följt av Danmark, Sverige och Finland.

Orsaken till att matpriserna sjunkit i Finland är först och främst en ökad priskonkurrens mellan dagligvarukedjorna.

– S-gruppen var först med sin prissänkningskampanj 2015 vilket tvingade de andra, främst Kesko och Lidl att följa efter, säger forskare Anu Raijas på Konkurrens- och konsumentverket.

Produktgrupper där priset sjönk mest i fjol var kött, ost, mjölkprodukter, ägg, kaffe, te och kakao.

För ett knappt år sedan köpte Kesko konkurrenten Suomen Lähikauppa med sina Siwa- och Valintatalo-butiker. I princip har koncentrationen alltså ökat i och med att en aktör försvunnit. Anu Raijas tror ändå inte att det påverkar prisnivån eftersom Suomen Lähikauppa haft ekonomiska problem och saknat muskler att sätta press på branschens två stora.

– Den enda som kunnat utmana Kesko och S-gruppen är Lidl, säger Raijas.

Kari Luoto pekar på ytterligare två omständigheter som fått matpriserna att sjunka. 2014 uppstod ett överutbud på flera livsmedel efter Rysslands importstopp till följd av EU:s sanktioner mot landet.

– Dessutom har de senaste årens måttliga löneuppgörelser bidragit till att affärerna kan hålla lägre priser. En del av dem har också effektiverat sin verksamhet, säger Luoto.

Men bland lantbrukarna, som redan nu brottas med dålig lönsamhet, har det funnits oro över att det blir de som i slutändan får betala för de sänkta butikspriserna.

Ica dominerar Sverige

Medan priskonkurrensen skärpts i Finland har utvecklingen varit den motsatta i Sverige. Där står Ica för över halva marknaden, medan tvåan Coop bara har en femtedel av försäljningen. Ännu för cirka 20 år sedan var kedjorna i stort sett jämnstarka konkurrenter.

– Marknadskoncentrationen har blivit bara större och större, säger Christian Jörgensen, utredare vid Agrifood Economics Centre vid Lunds universitet.

Coop är en kooperativ dagligvarukedja som närmast motsvarar S-gruppen i Finland. Ica är motsvarigheten till K-gruppen med enskilda köpmän som driver affärerna.

Med jämna mellanrum blossar diskussionen upp om bristen på konkurrens inom livsmedelshandeln i Sverige, och också myndigheterna följer med läget. Ica försvarar sin dominans med att affärerna drivs av självständiga handlare med gemensam grossistverksamhet.

– Det är en sanning med modifikation, säger ändå Christian Jörgensen.

Gruppens butiker saluför samma egna varumärken, så kallade private label-produkter, och gör dessutom regelbundna gemensamma omfattande reklamutskick.

Om, och hur, Icas starka position påverkar priserna i Sverige kan man enligt Jörgensen ändå inte entydigt slå fast.

– Koncentration ger ofta möjlighet att utöva marknadsmakt och större möjlighet att styra priset.

Samtidigt har stora aktörer ofta en effektiv distribution och kan dessutom pressa inköpspriserna. Frågan är om det återspeglar sig också på konsumenternas plånböcker.

Norge favoriserar inhemska producenter

Näst efter Schweiz har Norge Europas dyraste mat. Prisnivån ligger cirka 60 procent över genomsnittet. Också här är bristen på konkurrens en stor orsak.

– Det finns inga utländska kedjor som påverkar konkurrens eller pris. På sätt och vis är den norska lantbrukspolitiken ett hinder för utländsk etablering, säger forskningschefen Arne Dulsrud på Norges statliga institut för konsumtion SIFO.

Lidl fanns i Norge i några år, men tvingades ge upp. Det har skrämt andra utländska kedjor, säger Dulsrud.

Höga matpriset har också ett klart samband med en hög lönenivå – i Norge är genomsnittslönen 4 839 euro i månaden (september). Att lönespridningen är ganska liten i Norge höjer enligt Dulsrud matpriserna ytterligare, till skillnad från till exempel USA, där spridningen på lönerna är stor och matpriserna samtidigt lägre.

Ytterligare en prishöjande faktor är jordbrukspolitiken, som är väldigt strikt i icke-EU-landet Norge. Inhemska producenter favoriseras. För tre år sedan införde Norge höga importtullar på varor som ost och kött. Dessutom finns det sedan tidigare kvoter på hur mycket man får importera. De här kvoterna har Norge förhandlat fram inom det så kallade EES-avtalet med EU.

– Konkurrensnivån är svagare än i de andra nordiska länderna. Till skillnad från Finland kan vi till exempel inte importera estnisk eller svensk mjölk, säger Dulsrud.

I Norge finns tre stora som aktörer inom dagligvaruhandel. Störst är Norgesgruppen som sväljer 41,2 procent av marknaden med matbutiker som Kiwi, Meny och Joker. Tvåa är Coop med 28 procent och minst är Rema 1000 med 24,2 procent. Rema 1000 hör till Reitangruppen som för övrig äger R-kioskerna i Finland.

Lågpriskedjan Rema 1000 har tidigare varit billigast och fungerat som motor i konkurrensen. Men nu har konkurrenten Kiwi i många fall billigare produkter. Det har lett till att Rema gjort sig av med produkter som inte säljer så bra, och därmed har det i Norge redan begränsade utbudet, minskat ännu mer.

– Rema har gjort sig av med produkter som konsumenterna tycker mycket om, som vissa lokala ölsorter. Det har varit en livlig mediediskussion om det här och en del konsumenter har vänt Rema ryggen, säger Dulsrud.

En mätning från SIFO i fjol visade att norska mataffärer har bara hälften så stort utbud som de svenska inom många varugrupper. Ett exempel är ost och mjölk. I de flesta matbutiker finns mjölk av bara ett märke: kooperativet Tine. Mera välsorterade butiker har kanske en annan mindre inhemsk konkurrent på hyllan.

Högst moms i Danmark

Trea i Europatoppen efter Schweiz och Norge ligger Danmark, vars matpriser är 42 procent över Europasnittet. Det visar siffror från Landbrug og Fødevarer. Trenden har hållit i sig de senaste åren.

Institutt for Fødevare- og Ressourceøkonomi vid Köpenhamns universitet listar en rad orsaker till de höga priserna. Matmomsen är hög, 25 procent. Sedan är danskarna måna om kvalitet och är redo att betala extra för den. Till exempel är efterfrågan stor på ekologiska varor.

Också i Danmark är konkurrensen liten, bara få utländska aktörer har lyckats etablera sig. Till dem hör tyska Lidl och norska Meny och Rema 1000.

Jämfört med övriga nordiska länder finns relativt få stora supermarketar i Danmark. Där är normen fortfarande små nischbutiker och lokala köpmän, och små butiker kan inte pressa priserna på samma sätt som stormarknader.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning