Finland har kopierat Sveriges metod, men inte de svenska slutsatserna

I Sverige, liksom i många länder globalt, pågår en minskad kärnkraftsanvändning där gamla reaktorer läggs ner och få nya byggs.

Finland har börjat komma ifatt Sverige när det gäller utbyggnad av kärnkraft. Finland har nu snart fem kärnkraftverk i gång – om Olkiluoto 3 lyckas starta. Finland har dessutom planer på ett ryskt verk uppe vid Bottenviken, Hanhikivi 1, som kanske kan bli klart om ett decennium. Finland med sex verk på fem miljoner invånare skulle då bli kärnkraftstätare än världsmästaren Sverige som toppade med tio verk på tio miljoner invånare.

I Sverige, liksom i många länder globalt, pågår en minskad kärnkraftsanvändning där gamla reaktorer läggs ner och få nya byggs. Det beror på att kärnkraften inte längre kan konkurrera med förnybar energi vad gäller kostnad och byggtid. Men också på att kärnkraften medför så ofantligt stora risker och har ett olöst problem när det gäller att ta hand om det högaktiva avfallet. Nu håller Finland på och spränger en grotta för kärnavfallet (Onkalo) vid Bottenhavet. Man har kopierat den svenska KBS-3-modellen (en metod för att ta hand om använt kärnbränsle, red:s anm.), men inte lyssnat till den kritik som kommit fram vid förhandlingarna i den svenska Mark- och miljödomstolen som i januari 2018 underkände KBS-3. Det finska projektet verkar främst vara ett industriprojekt som drivs av den gamla tidsplanen från regeringsbeslutet 2001 i stället för krav på långsiktig säkerhet.

Nu pågår en diskussion i Sverige mellan regeringen, kärnkraftsindustrin, forskare, kontrollmyndigheter och miljöorganisationer om hur den föreslagna KBS-3-metoden kan klara ett slutförvar av högaktivt kärnavfall i 100 000 år. Det lutar mot att kopparkapseln inte är tillräckligt motståndskraftig mot korrosion för att fungera i ett slutförvar. Däremot skulle grottan Onkalo under Olkiluoto – liksom en eventuell blivande svensk grotta under Forsmark – kunna fungera som provisorisk och återtagbar förvaringsplats för kopparkapslar under ständig tillsyn under obegränsad tid eller till dess att en slutförvarsteknik blivit accepterad och tillgänglig.

Kanadensiske Gordon Edwards, ordförande för Canadian Coalition for Nuclear Responsibility, har nyligen besökt Stockholm som gäst hos miljörörelsens båda kärnavfallsgranskare MKG och Milkas. Hans budskap var övertygande: så länge det inte finns någon helt pålitlig slutförvarsmodell bör man utveckla en metod för ständig tillsyn som han kallar Rolling Stewardship.

Rolling Stewardship innebär en ansvarstagande förvaltning och en löpande kontroll över att kärnavfallet inte skadar människor eller natur. Vart tjugonde år celebreras ett vaktombyte som gör att medvetenheten om det superfarliga avfallet hålls vid liv. På så sätt förebyggs dyrbara katastrofer (http://www.mkg.se/uploads/Gordon_Edwards_Stockholm_May_24_2019.pdf).

Miljörörelsen i Sverige kommer att försöka få fram en tillämpning av Edwards modell på den svenska kärnavfallshanteringen. Det innebär förmodligen att kapslarna inte begravs i lera och betong. Eftersom den finska varianten är likartad är det angeläget att även Finland tar ett långsiktigt förvaltningsansvar.

Jan Strömdahl ordförande, Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen i Sverige

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46