Finland har inte problem med invandring, men nog med rasism

Bild: Wilfred Hildonen

Vi är finländare, medborgare, väljare och skattebetalare, men vi diskuteras sällan förutom i sammanhang med invandring.

De senaste veckorna har finländsk rasism blivit ett hett ämne både i Finland och utomlands. Diskussionen om rasismen i Finland har gått runt i cirklar i årtionden. Diskrimineringen som vår generation möter avspeglar våra föräldrars erfarenheter, och liksom då slösas mera resurser på att bortförklara problemet än på att skapa förändringar. Färska studier visar att det är tid att gå vidare från frågan om rasismen existerar till att i stället diskutera vad vi ska göra för saken.

Enligt färska studier är afrofinnarna, det vill säga finländare med rötter i subsahariska Afrika, en av de grupper som mest drabbas av rasism. Rasismens påverkan är mångfasetterad och sträcker sig till alla delar av livet, från dagliga interaktioner till strukturell diskriminering i arbetslivet, bostadsmarknaden och utbildningen. På en individuell nivå är samlingen av dessa erfarenheter traumatiserande och orsakar känslor av osäkerhet och utanförskap. Den institutionella rasismen hindrar igen en hel sektor av befolkningen från att jämlikt kunna avancera i samhället.

På lång sikt har det visat sig att rasismen står i relation till psykisk ohälsa och isolering. På samhällsnivå ackumuleras dessa problem och skapar samhällsekonomiska bördor. Dessutom förminskar Finlands rykte som det mest rasistiska landet i EU hur attraktivt landet är för utländska yrkesmänniskor och investerare. Rasismen utarmar resurser och orsakar mänskligt lidande, för vilket Finland till sist betalar priset.

Den politiska diskussionen om invandringen är ofta aggressiv. Bristen på fakta, populistisk retorik och en förvriden sanning skapar missförstånd och rädsla för alla involverade. Hatspridning och att utmåla invandrare som ett hot har en direkt påverkan på det vardagliga livet för afrofinnar och andra icke-vita invånare. Begreppet invandrare har ju blivit synonymt med en icke-vit person, medan vita västerländska invandrare inte betraktas på samma sätt.

Invandringsdiskussionen innefattar också ofta alla av oss, även om bara en del av oss är invandrare. Vi är finländare, medborgare, väljare och skattebetalare, men vi diskuteras sällan förutom i sammanhang med invandring. Vår existens används som ett politiskt vapen, vilket har utnyttjats tvärsöver det politiska spektrumet.

Det är regeringens ansvar att bearbeta infrastrukturer och samhället så att alla samhällsgrupper och individer kan leva i en trygg omgivning. Det är också i Finlands bästa intresse att skapa förhållanden som tillåter oss alla samma möjligheter att utvecklas, leva, och vara aktiva medlemmar i samhället.

Maryan Abdulkarim skribent, Helsingfors Warda Ahmed serieskapare, högskolestudent, Vanda Monica Gathuo forskare-journalist, producent, Tammerfors Aurora Lemma högskolestudent, Helsingfors Efe Ogbeide produktionsassistent, Helsingfors Michaela Moua terapeut, aktivist, Vanda Faith Mkwesha doktor, Åbo Esete Sutinen danskonstnär, Helsingfors Mirna Shampemba marknadsföringsspecialist, Helsingfors Hibo Abdulkarim läkare Khadar Ahmed regissör Suldaan Said Ahmed politiker Nosh A Lody, "marmor" Jonatan Aurum företagare Harriet Aryend företagare Shukri Carabey fotograf Leo Custodio forskare, doktor Vanessa Daniel socionom Vanessa Deggins skribent Wisam Elfadl kulturproducent Fatima Ferwinjen marknadsföringskonsult Daniel Grant ämbetsman Eric Hartin programmerare Sasha Huber bildkonstnär, forskare Ima Iduozee koreograf Uwa Iduozee fotograf Peter Kariuki specialist Jenny Kasongo högskolestudent Jasmine Kelekay doktorand Amira Khalifa skådespelare Ewan Kunchev psykolog Rebekka Kuukk DJ, artist Meron Laine hårkonstnär Markos Lemma läkare, specialist i radiologi Sonya Lindfors koreograf, konstnärlig ledare Danielle Lindholm socialarbetare Jade Lönnqvist högskolestudent Kaisla Löyttyjärvi filosofie magister S. Nousiainen högskolestudent Ajak Majok danslärare Deogracias Masomi artist, skådespelare Kapinga Mbuyi tolk Hanna Mithiku projektledare Priscilla Mmari hårkonstnär Marlon Moilanen högskolestudent, dansare Saida Mäki-Penttilä filosofie magister Zipora Ogola högskolestudent Akunna Onwen högskolestudent Irene Omwami högskolestudent Julian Owusu dansare, fysioterapeut Sylvia Sene kommunikations expert Liban Sheikh högskolestudent Caroline Suinner konstnär Jani Toivola riksdagsledamot Mimi Tuunanen högskolestudent Mirjam Yeboah formgivare i beklädnad Oona Ylänkö brandexpert Yasmin Yusuf socionom Laura Eklund Nhaga högskolestudent, aktivist

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46