Finland förespråkar grönstämpel till kärnkraft

En tunnel för radioaktivt avfall får ett skyddande lager av cement i Bure i östra Frankrike. Bild: Francois Mori/TT-AP

Kan kärnkraften, trots sina risker, räknas som hållbar för att elproduktionen är utsläppsfri? Den frågan avgör EU nu i veckan. Beslutet får konsekvenser för hela energiindustrin i Europa, inklusive Finland.

Kärnkraftens avigsidor är allmänt kända. Men i ett läge där den globala uppvärmningen är ett reellt hot mot planeten, har energiformen en klar förtjänst: elproduktionen är i praktiken utsläppsfri. Därför anser många att kärnkraften är en viktig pusselbit i arbetet med att lösa klimatkrisen.

Men kan energiformen klassas som hållbar när man beaktar uranbrytningens miljöpåverkan, olösta frågor kring slutförvaring och inte minst risken för förödande olyckor? Den här delikata frågan ska EU ta ställning till nu i veckan, när arbetet med unionens hållbarhetsklassificering – taxonomin – går vidare.

av elproduktionen i Finland kommer från kärnkraft (2020).

Taxonomin är ett sätt att klassificera olika verksamheter utifrån hur klimat- och miljömässigt hållbara de är. Syftet är att ge finansiärer och investerare vägledning så att de styr sina pengar till hållbara alternativ, och bort från ohållbara.

Armbrytning

Arbetet med taxonomin har pågått under det gångna året och flera frågor är redan avgjorda. Den senaste omgången avslutades för en dryg vecka sedan, då bland annat frågor kring skogsbruket avgjordes.

Nu återstår att ta ställning till kärnkraftens och naturgasens hållbarhetsklassificering. Just de här energiformerna har sparats till sist, av rädsla för att hela processen annars skulle ha kört fast. Ämnet är nämligen laddat och föremål för hård armbrytning där olika medlemsländer lobbar för ett beslut som gynnar det egna landets energiförsörjning.

På varsin sida står tungviktarna Tyskland och Frankrike, där Tyskland av tradition har en negativ inställning till kärnkraft. Det andra lägret, som vill ge kärnkraften hållbarhetsstämpel, leds av Frankrike där 70 procent av elproduktionen kommer från kärnkraft.

Efter mer än tio års försening beviljades Olkiluoto 3-reaktorn häromdagen tillstånd för testkörning. Hur kärnkraften kommer att bedömas i EU:s hållbarhetsklassificering påverkar i hög grad hela branschens framtid. Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

Till samma grupp hör även Finland där kärnkraften står för en tredjedel av elproduktionen. Landets officiella ståndpunkt är att kärnkraften bör klassificeras som hållbar, och beslutet nu i veckan får konsekvenser också här. Vilken status kärnkraften får kan bland annat inverka på viljan att satsa på underhåll av de befintliga kraftverken och att investera i de som byggs. Det säger Jukka Leskelä, vd på Energiindustrin.

– Ett normalt år, utan specialsatsningar, investeras kanske 100 miljoner euro i de befintliga finländska kärnkraftverken. Hur det blir i fortsättningen påverkas direkt av hur kärnkraften klassificeras i taxonomin.

Stark signal

Även om veckans beslut blir positivt ur finländsk synvinkel tror Leskelä inte att kärnkraften villkorslöst inkluderas i kategorin hållbart, utan att det sker med olika begränsningar.

– Då är frågan närmast under vilka förutsättningar kärnkraften bedöms vara hållbar. Vi hoppas förstås att det blir ett beslut vi kan leva med, att kärnkraften trots sina begränsningar ändå ses som hållbar under vissa förutsättningar, så att den inkluderas i taxonomin.

Ett negativt beslut skulle vara en stark signal till finansiärer och investerare om att EU inte vill ha kärnkraft. Det kan bland annat leda till ett svalare intresse för att söka förlängda driftstillstånd. I Finland är frågan aktuell för Fortums Lovisakraftverk, där tillståndet för den ena reaktorn löper ut 2027 och för den andra 2030.

Taxonomin är EU:s regelverk som styr hur företag och finansmarknadsaktörer ska redovisa hållbarhetsinformation till investerare och andra intressenter.

Tanken är att taxonomin ska uppmuntra investerare att styra sina pengar från ohållbar till hållbar verksamhet. Det handlar inte om att förbjuda mindre klimatvänliga projekt, men tanken är att sådana ska få svårare att få finansiering.

Olika delar har behandlats tidigare. Kommande vecka ska kärnkraftens och naturgasens hållbarhetsklassificering slås fast.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen väntas lägga fram slutliga taxonomitexter för kärnkraft respektive fossilgas den 22 december. Sedan är det medlemsländernas sak att godkänna eller förkasta texterna.

Enligt Leskelä skulle en stämpling av kärnkraften som ohållbar också kunna få konsekvenser för den fortsatta utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR), en ny typ av kärnkraftverk där förväntningarna är högt ställda. Detsamma gäller branschens möjligheter att attrahera arbetskraft och ungas intresse för att välja en utbildning inriktad på kärnkraftsindustrin.

Naturgas

Naturgasens status är en annan omstridd fråga som också avgörs nu i veckan. Naturgasen orsakar koldioxidutsläpp men förespråkarna, med Tyskland i spetsen, argumenterar för att den åtminstone under en övergångsperiod är ett bättre alternativ än olja och kol.

För Finland är naturgasen ingen stor fråga, men Santeri Suominen, sakkunnig vid Finlands näringsliv EK:s Brysselkontor, säger att energiformen kan försvaras under vissa omständigheter.

– Det är inte så att vi flaggar för den fossila naturgasen, att klassificera den som grön skulle vara problematiskt. Men under en övergångsperiod kunde gas och infrastruktur för gas vara motiverade. Om man bygger infrastruktur för gas kan det vara befogat att inledningsvis använda naturgas, om samma infrastruktur senare kan användas för nya utsläppsfria alternativ, säger Suominen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Närvårdare Pia Lemberg studerar vidare på läroavtal: ”Vård i livets slutskede ligger nära mitt hjärta”

Mer läsning