Finland femma i LHBTI-jämförelse

Finland befinner sig i täten i Europa då det gäller LHBTI-rättigheter, men än finns rum för förbättring. Bild: Mostphotos

I Finland förverkligas 73 procent av de kriterier som krävs för att garantera köns- och sexuella minoriteter deras mänskliga rättigheter, enligt organisationen ILGA-Europe. Det räcker för en femte plats på den europeiska regnbågskartan.

Överlägset bäst i klassen är Malta, enligt den jämförelse som den europeiska takorganisationen för köns- och sexuella minoriteter, ILGA-Europe, gjort. Organisationen publicerade sin årsrapport över läget för LHBTI-personer på måndagen. I rapporten jämför organisationen hur 49 europeiska länder beaktar rättigheterna för LHBTI-personer i sin lagstiftning och myndighetsutövning.

På andra plats kommer Belgien, sedan Norge och därefter Storbritannien, med Finland snäppet efter.

Finlands placering dras ned framför allt av translagen, som bland annat innehåller krav på sterilisering som ett villkor för könskorrigering, och de kosmetiska operationer som görs på interkönade småbarn.

– Finland har förbättrat sin position i den europeiska regnbågsrankningen steg för steg, med det finns fortfarande rum för förbättring på nästan alla delområden, kommenterar Setas generalsekreterare Kerttu Tarjamo i ett pressmeddelande.

Finland kunde ta lärdom av Malta, anser Tarjamo, där 91 procent av kriterierna uppfylls.

– Där bygger den juridiska bestyrkningen av könet på självbestämmanderätt och interkönade barn garanteras full kroppslig integritet.

Också den verksamhet som går ut på att "bota" personer som hör till sexuella minoriteter är förbjuden, konstaterar Tarjamo, och efterlyser ett åtgärdsprogram för att förbättra rättigheterna för LHBTI-personer i Finland.

Längst ned i rankningen befinner sig Azerbaidjan, Armenien, Turkiet och Monaco, som uppfyller under tio procent av ILGA-Europes människorättskriterier.

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning