Finland får räkna med lösningar som inte är helt optimala

Bild: Wilfred Hildonen

Finanskrisen för drygt tio år sedan sänkte vår ekonomi med 8 procent. Liknande siffror är helt möjliga också nu.

Vi är på väg in i coronavirusets epicenter. Dagens medieflöde i realtid håller oss starkt bundna till stunden, borta från vad som sedan följer.

En arbetsför nersmittad frisk människa tillfrisknar i de flesta fall på några veckor. Kraschar ekonomin kan dennes liv påverkas för år framåt. Sett ur samhällsekonomisk synvinkel kan skadorna av de ekonomiska konsekvenserna bli betydligt större än de av själva viruset.

Avstannar en stor del av ekonomin för några månader får vi räkna med ett ordentligt bortfall av bnp. Finanskrisen för drygt tio år sedan sänkte vår ekonomi med 8 procent. Liknande siffror är helt möjliga också nu. Skatteintäkterna, moms och inkomst- och vinstskatter, för detta år kommer att minska med miljardbelopp från en redan negativ "stimulerande" statsbudget. Samtidigt krävs kraftiga kompenserande hjälpinsatser.

När Finlands export till Sovjetunionen föll samman i början av 1990-talet blev följderna grymma för landets ekonomi som ytterligare förvärrades av andra händelser och felaktiga åtgärder. Då var det bara fråga om en tredjedel av vår export som föll bort.

Nu när hjulen okontrollerat stannar blir det besvärligt för alla. Börsen ger en indikation om omfånget. Stora börsnedgångar har förekommit regelbundet. Under den stora depressionen föll kurserna 55–60 procent, under 1970-talets oljekris 45–55 procent och under finanskrisen 35–50 procent. Börsnedgången under de senaste dagarna är på god väg till dessa siffror.

Vad innebär tre månaders inkomstbortfall? Kan skuldsättningen fortsätta att öka? Stiger räntorna om likviditeten upphör? Utöver viruset har vi en ordentlig ekonomisk kris framför oss nu. Hur djup den blir beror på längden av undantagsförhållandena och förmågan hos de beslutande, för vilka det blir slalomåkningen mellan deflation, massarbetslöshet, hyperinflation, räntor, skuldsättning och likviditet.

Stora kriser påverkar också banker. Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn beskriver bra i sin bok, Kuilun partaalla, om spelet bakom kulisserna då den europeiska centralbanken ECB och EU agerar i kris. För euroländerna blir lösningarna svåra. Det finns redan en inbyggd spänning mellan de mycket olika euroekonomierna, de starka i Centraleuropa och de högt skuldsatta Medelhavsländerna.

Tyskland har under åren kunnat påverka med borgenärens rätt villkoren för olika former av understöd. Den gamla stormakten Frankrike som inte själv har kunnat genomföra nödvändiga reformer har en klart avvikande syn på hur euroekonomin skall skötas. Medelhavsländernas relativa position har försvagats. Italiens statsskuld är 130 procent, Spaniens och Frankrikes 100 procent (Sveriges 35 procent, Estlands 8 procent) av bnp. Finska statens lånebörda kan nu öka från 110 miljarder euro till 125–140 miljarder euro.

Faller 8 procent av Finlands bnp bort, betyder det att 20 miljarder euro faller bort. Som jämförelse kan nämnas att hushållens inkomstskatter i fjol var 29 miljarder euro. För detta år får man räkna med en kraftig nedgång i avkastningen från inkomst- och omsättningsskatterna.

Att med skatter finansiera underskottet är helt omöjligt. Återstår "trycka pengar" och låna. Det senare ökar den skuldsattas beroende av lånegivaren. Sverige som har egen valuta kan skapa för dess ekonomi bäst lämpade lösningar. Däremot är situationen besvärligare för euroländerna. För Finlands del får vi räkna med lösningar som inte är helt optimala för oss.

Min oro är hur sviterna av coronaviruset kommer att påverka inte bara Finland, men den gemensamma valutan. Man får hoppas att vise män finns på plats och har tur. Världen har alltid återhämtat sig från en ekonomisk kris. Frågan är bara hur snabbt och kan det ske med så lindriga skador som möjligt.

Riktlinjerna och strategin för att hantera coronaviruset är nu på plats. Nu är det dags för regeringens fokus att gå in på ekonomin, basen för all fortsatt verksamhet.

Henrik Immonen, Helsingfors

Skapa din framtid vid Yrkeshögskolan Novia

Yrkeshögskolan Novia är en studerande- och arbetslivsnära entreprenörsmässig högskola med högklassig utbildning på fyra orter: Vasa, Åbo, Raseborg och Jakobstad. Novia har ca 4000 studerande, och vi tog pulsen på några av dem. 19.3.2020 - 15.23

Mer läsning