Finland – ett soffliggarland

Valdeltagandet i Sverige är mycket högre än i Finland.Bild: Jonathan Nackstrand

Vi har igen påmints om hur många soffliggare det finns i Finland. Nästan var tredje finländare struntar i att påverka politiken, medan bara var åttonde svensk låter bli att rösta.

På torsdagseftermiddagen var alla röster från söndagens riksdagsval i Sverige äntligen räknade. Siffrorna för valdeltagandet landade slutligen på 87,1 procent. Det är ett ganska normalt resultat i Sverige, men ändå det allra högsta på över 30 år.

Finland sticker verkligen ut i en nordisk jämförelse. I Danmark brukar valdeltagandet vara minst lika högt som i Sverige. I de tre senaste folketingsvalen har röstningsaktiviteten varit mellan 85,8 och 87,7 procent. I Norge röstar man inte lika flitigt, men ändå har valdeltagandet i de senaste stortingsvalen legat tio procentenheter över siffrorna i riksdagsvalen i Finland.

I över 20 år har valdeltagandet hos oss envist stannat på en nivå just över eller under 70 procent. För att inte tala om kommunalvalen där till och med 60-procentsgränsen numera sitter hårt åt.

Skillnaderna kan inte förklaras av att klara blockkonstellationer mobiliserar väljare mer. Block i svensk stil saknas både i Norge och Danmark och nu ser ju också de två blockens tid i Sverige ut att vara över.

Så, varför har vi så många soffliggare? Och har det någon betydelse?

Svaret på den andra frågan måste vara – ja. Om valdeltagandet hos oss sjunker kan valens legitimitet i något skede börja ifrågasättas, liksom hur stark den representativa demokratin egentligen är. Det mest oroande är att det är så få unga som röstar. Om den vanan fortsätter upp i en högre ålder har vår demokrati ett enormt problem.

Det finns allt skäl att utreda orsaken till att folk inte röstar, men enligt statsvetare finns det inget entydigt svar utan det är snarare ett mysterium.

Det svenska valsystemet skiljer sig från vårt. För det första kan svenskarna rösta enbart på ett parti om de vill, men de kan också rösta på en uttrycklig kandidat. I Finland finns det bland soffliggarna de som säger att de inte hittar en lämplig kandidat. Möjligheten att också rösta enbart på ett parti kunde vara värt att testa i Finland. Det kan knappast minska röstningsaktiviteten.

Eftersom en regeringsbildning efter ett riksdagsval hos oss kan leda till snart sagt hurdan regering som helst kan det ge väljarna en känsla av att det i själva verket inte är så stor skillnad hur man röstar, vilket knappast bidrar till att aktivera. Klarare besked om partiernas samarbetspreferenser behövs före valet.

I Sverige hålls samtidigt med riksdagsval också landstings- och kommunalval, vilket kan bidra till ett högre valdeltagande. Samtidigt finns det förstås en risk att något av valen kommer i skymundan av de andra, men bevisligen aktiverar ett trippelval åtminstone i Sverige.

Permanent sammanslagning av val i Finland har också diskuterats, men utredningar har kommit fram till att det inte finns någon anledning att göra det. Nästa år har i alla fall ett gemensamt val föreslagits av regeringen. Om det blir ett första landskapsval så skulle det hållas samtidigt med EU-valet i slutet av maj. Ifall det förverkligas kan det ändå vara svårt att dra några slutsatser av hur ett sammanslaget val inverkar på valdeltagandet då landskapsval aldrig tidigare har hållits.

Om Finland hade ett valdeltagande i klass med Sveriges kunde riksdagens sammansättning skilja sig en hel del från dagens. Kan det vara så att de dominerande partierna därför inte har något intresse av högre valdeltagande eftersom det finns risker för att röstfördelningen då blir en annan?

Enligt en undersökning som Taloustutkimus gjorde tidigare i år finns det bland dem som inte röstar fler invandrarkritiska och starkt konservativa än bland dem som normalt deltar i val. Ett högre valdeltagande skulle således kunna göra riksdagen mindre liberal och i stället mer konservativ och nationalistisk.

Oberoende av konsekvenserna så måste ett maximalt deltagande i val vara målsättningen för varje demokratiskt parti, som genom sin egen politik ska övertyga väljarna att rösta – rätt.

Tommy Westerlund Ledarskribent

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00