Finland 100 år

I dagens värld kan säkerhetspolitik inte vara inåtvänd förberedning för eventuella kriser utan den måste vara aktivt inriktad på konfliktlösning och förebyggande.

Många länder i världen kan fira en längre självständighet än Finland med sina 100 år, men få länder har grundat sig på en lika lång och oavbruten demokrati som i Finland. Vi var det första landet i världen som redan 1906 förverkligade allmän rösträtt för både män och kvinnor. Före 1917 hann endast Norge, Danmark och Island göra detsamma.

Vår demokrati har prövats flera gånger, men de centrala dragen i den republikanska grundlagen som stiftades efter inbördeskriget är fortfarande i kraft. Den godkändes efter att det vita Finlands monarkidröm havererade med Tysklands sammanbrott, vilket också räddade oss från att bli en vasallstat till kejsarriket.

Finland, i motsats till de flesta andra länder som hade fått sin självständighet efter första världskrigets slut, kunde under 1930-talet avvärja fascismen och andra försök att ersätta demokratin med autokrati. Finland drogs in i andra världskriget, först som offer för Sovjets attack och senare som medkrigare med Nazityskland, men vår demokrati klarade, om än knakande, dessa prövningar.

Att demokratin har överlevt beror inte bara på att den har omfattat fria val och fria möjligheter för politiskt agerande utan också på att vi samtidigt gradvist har kunnat utvidga demokratins jämlikhetsprincip att också omfatta ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Efter kriget har vi byggt en välfungerande nordisk välfärdsstat i Finland som under de senaste åren har rangerats som den minst misslyckade staten i världen.

För vår säkerhet är klimatförändringen och den ohållbara utvecklingen de största säkerhetsriskerna. Också den sociala ohållbarheten och det hur globaliseringens förmåner delas allt mer orättvist kan leda till kriser och konflikter. Vi ser också hur militär styrkepolitik har använts också i Europa, trots att den inte ger bestående förmåner för dem som anlitar den.

Vi bör självfallet vara beredda för kriser som kan beröra Finland. Men det viktigaste för vår säkerhet är att det än så länge inte finns sådana etniska, religiösa, språkliga eller sociala skiljelinjer som skulle kunna förorsaka intern instabilitet och som utomstående kunde använda för fientliga ändamål mot oss.

I dagens värld kan säkerhetspolitik inte vara inåtvänd förberedning för eventuella kriser utan den måste vara aktivt inriktad på konfliktlösning och förebyggande. I vår värld där det gemensamma beroendet ständigt ökar kan vi inte skapa hållbarhet och säkerhet med styrkepolitik, försök att stänga gränser och spridning av fiendebilder utan endast med ett brett multilateralt samarbete. Globala utmaningar kräver globala lösningar.

Erkki Tuomioja riksdagsledamot (SDP), medlem i utrikesutskottet och tidigare utrikesminister

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33