Finansministern lovar ingenting: "Regeringen och programmet har fått kritik"

Finansminister Mika Lintilä (C). Bild: Martti Kainulainen /Lehtikuva

Finansminister Mika Lintilä säger att budgetförslaget måste bevisa att regeringen kan få statsfinanserna i balans 2023. Nu börjar trycket från ministerierna, som har en uppsjö av löften i regeringsprogrammet.

Regeringen Rinne ska snickra sin första budget i ett läge där balansen hänger på att man får upp sysselsättningen till 75 procent, och de globala ekonomiska utsikterna har blivit mer osäkra och tillväxtprognoserna skrivits ner.

Regeringsprogrammet innehöll en ökning på över 1,2 miljarder i budgetutgifter, och utöver det ännu fler projektutgifter och investeringar som ska finansieras genom försäljning av statens aktier.

Därför var det mest njugga uttalanden – vilket i och för sig är typiskt för finansministerns roll – som Mika Lintilä (C) kom med då Finansministeriet inledde arbetet med att slutföra sitt budgetförslag för 2020.

– Det finns inte en enda säkert utlovad tilläggsutgift än.

Utmaningen är hur utgifterna ska läggas upp över de kommande åren. Enligt Lintilä kommer periodiseringen, alltså fördelningen av hur mycket utgifterna ökar vilka år, att behandlas senare i budgetförhandlingen. Han säger inte hur stort gap det uppstått mellan ministeriernas förväntningar över vad de kan få redan nästa år och vad Finansministeriet vill gå med på, men så länge periodiseringen inte är klar kan man räkna med att gapet är stort. Den ökade osäkerheten i ekonomin, och osäkerheten kring huruvida sysselsättningen ökar så mycket som regeringen hoppas, leder också till att trycket i början av regeringsperioden är extra stort.

– Vi har inlett med att se på den ekonomiska ramen, sade Lintilä vid lunchtid i Moisniemi, Esbo där Finansministeriets tjänstemän traditionellt samlas i Gränsbevakningens villa för sin interna budgetmangling.

– Regeringen och regeringsprogrammets ekonomiska ramar har fått kritik, det misstänktes redan då vi kom ut ur Ständerhuset med programmet. Därför har vi som avsikt att visa att vi kan hålla fast vid regeringsprogrammet och den ekonomiska ramen, medger Lintilä.

Allt svårare att göra prognos

– Sedan måste det tilläggas att det under den tid som gått sedan regeringsförhandlingarna har kommit globala signaler som tyder på att det är mycket osäkra utsikter. Vi måste fokusera på vad vi kan göra på det nationella planet som stöder tillväxten, bygger förtroende och förutsägbarhet så att vi kan svara mot utmaningarna via tillväxt. Sysselsättningen är mål nummer ett, det är så vi kan klara den krympande tillväxten. Det är viktigt för företagen, eftersom deras största problem är att få kunnig arbetskraft.

Svårt är det, säger Lintilä. Även om han öppnar upp att sysselsättningsåtgärder, ökad produktivitet, matchning av kunnig arbetskraft och ökade investeringar är de frågor han vill fokusera på mest, lovar han absolut ingenting. Inte ens vilka pengar som viks för sysselsättningsåtgärder, även om det enligt regeringens upplägg är det mest akuta om övriga utgifter ska kunna bli verklighet.

Sannolikt är att utgifterna för sysselsättningstjänster och för yrkesutbildning på arbetsplatserna ligger högt i kurs då budgeten formas. Men arbetsmarknadsparterna sitter ännu under augusti månad och dryftar hur sysselsättningen ska öka.

Regeringen vet heller ännu inte om och hur den får ihop 100 miljoner på att skära i företagsstöden, något som utlokaliserats till en arbetsgrupp av statssekreterare.

Den utlovade höjningen av de lägsta pensionerna behandlades redan tidigare i somras, och förslaget är en höjning på omkring 30 euro i det här skedet. De gröna kräver åtminstone att satsningarna på gruppstorlekarna i dagis och den subjektiva rätten till dagvård materialiseras snabbt.

Skattelättnader på 200 miljoner

I höst väntar dessutom en avtalsrunda på arbetsmarknaden, där parterna förhandlar branschvis. Spänningar har redan uppstått kring konkurrenskraftsavtalet, där vissa branscher inom industrin sagt upp arbetstidsförlängningen på 24 timmar.

Lintilä säger att parterna ska ha förhandlingsro. Regeringen har inte i det här skedet någon morot, piska eller annat skatteelement att komma in med.

– Vi har inga nya element där. Det enda som vikts är 200 miljoner i skattelättnader för små- och medelinkomsttagare, det är det enda som finns i det här skedet, säger Lintilä och hänvisar till de sänkningar i inkomstskatten som redan tidigare utlovats för att kompensera höjningar i konsumtionsskatter, som skatten på bensin.

– Just nu är det bäst om vi har lugna och stabila linjer som ger klarare utsikter. Vi har fått konkurrenskraften i skick så att vi ligger på samma nivå som jämförbara länder, och det måste vi hålla fast vid, sänder han som hälsning till löneborden.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 4.11.2019 - 00.00

Mer läsning