Finansministeriet: Kommuner ska inte lida ekonomiskt av vård- och landskapsreformen

Om och när landskapsreformen träder i kraft den 1 januari 2020 försvinner drygt hälften av kommunernas uppgifter och med dem motsvarande summa pengar ur kommunernas kassa. Hur ser den kommunala ekonomin ut efter det?

Den hårt kritiserade landskapsreformen bringar i alla fall en glädjenyhet. De pengar som kommunerna blir kvar med efter landskaps- och vårdreformen kommer att kunna användas effektivare än i dag. Förenklat sagt betyder det att kommunens euro blir mer värd än vad den är nu eftersom den inte blir uppbunden på samma sätt som i dag.

Det har man räknat ut på Finansministeriet där man analyserat data som kommunerna skickat in om sin ekonomi. Utifrån den informationen har man gjort olika simuleringar som visar hur reformen påverkar kommunernas ekonomi.

– Det är svårt att säga om det finns ekonomiska vinnare eller förlorare bland kommunerna i och med reformen, meningen är i alla fall att det inte ska skapas någon sådan situation, säger avdelningschef Jani Pitkäniemi vid Finansministeriet.

Enligt honom ska reformen inte påverka kommunernas ekonomi på något skadligt sätt. De uppgifter som blir kvar ska kunna skötas med de pengar som finns kvar och de ska kunna användas effektivare.

– Som det ser ut så kommer reformen inte heller att skapa tryck på kommunsammanslagningar, snarare tvärtom, säger Pitkäniemi och konstaterar att lagstiftningen formuleras så att ett status quo upprätthålls i kommunekonomin. I alla fall under en överskådlig framtid.

– Reformen förändrar inte världen så dramatiskt att det skulle finnas någon anledning för kommunekonomer att bli nervösa, säger Pitkäniemi.

Av de uppgifter som ska överföras från kommunerna till landskapen utgör social- och hälsovården den största biten. Inte sällan går över hälften av kommunens pengar till den sektorn.

– På nationell nivå överförs 56 procent av den kommunala driftsbudgeten till landskapen. Det är 17,6 miljarder euro. Kvar hos kommunerna blir totalt 13,8 miljarder, säger Ville Salonen som är konsultativ tjänsteman på Finansministeriets avdelning för kommunal ekonomi.

– Kostnader och pengar överförs från kommunerna till landskapet så att totalskattegraden inte höjs och så att överföringarna sker kostnadsneutralt, säger Salonen.

Salonen säger att eftersom landets 295 kommuner är så väldigt olika förändras statsandelssystemet så att det jämnar ut skillnaderna.

– För kommunerna kommer reformen att innebära att den kommunala ekonomin blir mer förutsägbar då vårdsektorns tryck försvinner, säger Salonen.

Finansministeriets förvaltningspolitiska understatssekreterare Päivi Nerg som ansvarar för koordineringen av reformen säger att det inte kommer att finnas risk för att ett landskaps eventuella finansiella underskott skulle stjälpas över på kommunerna.

– Det kommer att finnas utjämningsmekanismer för de fallen, säger Nerg.

Nerg säger att staten årligen kommer att utvärdera landskapens ekonomi och föra förhandlingar med dem om hur de sköter sina finanser.

– Någon beskattningsrätt för landskapen blir det inte, det skulle bli ett alltför komplicerat system. Men säkert kommer frågan att diskuteras i framtiden, säger Nerg.

Nerg säger att det finns mekanismer i lagförslaget som garanterar stöd till landskap som får problem. Men någon betalautomat kommer det inte att handla om. Landskapen har en stor rörelsefrihet och möjlighet att planera vad och hur de gör, men de måste hushålla med de pengar de har.

– Men landskapets minus ska inte falla på kommunerna, säger Pitkäniemi.

Fakta

Så här påverkas kommunernas ekonomi

Efter landskapsreformen kommer kommunernas lagstadgade uppgifter som ger statsandelar att vara småbarnsfostran, grundläggande undervisning, bibliotek och allmän kulturverksamhet samt grundläggande konstundervisning.

Utöver dessa har kommunerna ansvar bland annat för allmän infrastruktur, skapande av förutsättningar för näringslivets verksamhet, andra stadiets utbildning och främjande av välmående och hälsa.

I och med att en stor del av kommunens uppgifter överförs till landskapen kommer även kommunens kostnader att minska. Det medför att även kommunens intäkter minskar.

Cirka 56 procent av kommunens driftsbudget överförs till landskapen.

Av kommunalskatten kommer 11,71 procentenheter att gå direkt till landskapen.

Kommunernas andel av samfundsskatten kommer att minska med cirka en fjärdedel och statsandelarna med ungefär tre fjärdedelar på nationell nivå.

Enbart fastighetsskatten kommer att kvartstå som helt och hållet kommunens egen intäkt.

Fastigheter och inventarier som tillhör sjukvårdsdistrikten övergår till landskapen.

Landskapen hyr kommunernas vårdfastigheter under en övergångsperiod på 3 år.

Olika avtal som kommuner kan ha beträffande social- och hälsovård överförs till landskapen.

En kommun som får problem på grund av att egendom överförs till landskapen kan ansöka om kompensation.

Hur du kan få en låg låneränta

När man tecknar ett lån finns det många lånegivare som tycks ge bra villkor, men som sedan tar ut både dolda räntor och oförutsedda avgifter. Trots att det idag är riktigt vanligt att ta lån så kan det vara svårt att veta vad man ska leta efter och tänka på när man lånar pengar. Därför sammanfattar vi här några av våra bästa tips för att hjälpa dig att hitta rätt i lånedjungeln. 14.6.2018 - 14.03