”Historisk vintervärme” krossade rekord under nyårsnatten

Lokala värmerekord för januari noterades över stora delar av Mellaneuropa under det nya årets första timmar. I Spanien nådde man som mest 24,9 grader, i Österrike 19,7 grader och i Polen 19 grader. I Nederländerna var det som mest 16,9, i Belarus 16,4, i Litauen 14,6 och i Lettland 11 grader under nyårsnatten.

Både i Polen och i Belarus slogs januari månads värmerekord med 4–5 grader i ett huj. Nyårsvärmen var att vänta eftersom ett högtryck drog in över Europa. Lufttrycket var betydligt högre i stratosfären än på marken. Luftmassan drog in från södra Atlanten där det är extremt varmt.

– Europa upplevde en historisk vintervärmebölja. I den mån luftmassan rörde sig över Alperna mot Mellan- och Nordeuropa förstärktes värmen dessutom av en föhneffekt. Lokala värmerekord noterades på många orter från Frankrike till Belarus. Det är anmärkningsvärt att flera av värmerekorden slogs på natten, säger Mika Rantanen, klimatforskare vid Meteorologiska institutet.

På Twitter postade den schweiziska klimatvetaren Reto Knutti en bild av snöfria fjällsluttningar från Gstaad på nyårsdagen. Han skriver att forskarna redan visste om att fossila utsläpp värmer klimatet när han lärde sig åka skidor på samma sluttningar på 1970-talet.

”Klimatforskning är mitt jobb, men det här börjar bli personligt. När ska vi inse att vi behöver en förändring?”

Medan det också har varit ovanligt varmt i den östra halvan av Kanada och USA har väst pinats av köld. Också i stora delar av norra Asien har det varit extremt kallt. Nyligen var det minus 60 grader i östsibiriska Ojmjakon, orten som är beryktad för att sedan tidigare inneha köldrekordet bland alla permanent bebodda platser.

– De här variationerna mellan extremt varmt och kallt väder beror på att jetströmmen är svag, oregelbunden och ojämn, säger Mika Rantanen.

Jetströmmen är cirkumpolära höghöjdsvindar som uppkommer av stora temperaturskillnader mellan polerna och ekvatorn. Ju större skillnad desto starkare är strömmen. Då polarregionerna har värmts upp mest har temperaturskillnaderna mellan polartrakten och de varma breddgraderna minskat. Det har försvagat jetströmmen.

Vinden går som ett vågmönster över norra halvklotet som skiljer åt varma luftmassor från kalla. Därför kan det samtidigt vara extremt varmt i Europa men kallt i Sibirien och västra Nordamerika.

Det är ändå oklart exakt vilken roll klimatförändringarna spelar och hur de påverkar jetströmmen. En teori är att uppvärmningen försvagar jetströmmen på sikt och att det därför framöver kan bli vanligare med extremvärme mitt i vintern. Samtidigt kan det vara fortsatt smällkallt på andra håll, beroende på vilken sida om jetströmmens vågmönster en region befinner sig.

– Teorin är en av de hetaste teorierna inom meteorologisk forskning för närvarande, men också omstridd. Till exempel [FN:s klimatpanel] IPCC tillmäter den relativt lågt förtroende i sin senaste rapport eftersom trenderna inte är statistiskt signifikanta. Det är svårt att påvisa ett orsakssamband och förstå vad som är orsak och vad som är verkan, säger Rantanen.

Rätt odiskutabelt är däremot att de varma luftströmmarna som ger vårvärme mitt i vintern har blivit varmare medan köldutbrotten som kan ge värsta fimbulvintern inte är riktigt lika kalla som förut. Det betyder att värmerekorden ryker lättare än köldrekorden.

Rantanen noterar att nordamerikanska forskare och medier är rätt snabba att dra slutsatsen att klimatförändringarna har försvagat jetströmmen och att det leder till extremväder om vintern. De här fenomenen har hittills varit starkare i Nordamerika än i Europa.

– Vi behöver forska mer i ämnet för att säkerställa hur det förhåller sig.

I Finland blev nyårsnatten ändå inte exceptionellt mild. Däremot var även år 2022 ett av de klart varmare med en medeltemperatur på +3,8 grader eller 0,9 grader över långtidsmedelvärdet 1991–2020. Ännu varmare var det senast 2020 och 2015.

När Meteorologiska institutet sammanfattar väderåret sticker augusti månad ut som rekordvarm i delar av landet. April, september och december var de enda månaderna som var kallare än långtidsmedelvärdet.

Varmast var det 28 juni i Björneborg, 32,9 grader, och kallast 8 januari i Enontekis, –35,7. Nederbördsmängden för hela året var normal, bara snäppet under medelvärdet. Mest regnade och snöade det i Nurmes, över 834 millimeter, och minst i Utsjoki Kevo, 400,6 mm. Den största nederbördsmängden på ett dygn var 90,6 mm i Seinäjoki 5 augusti. Snötäcket var som tjockast i Kittilä 11 april, 132 cm.

Februari var en nederbördsrik månad. I Sjundby i Sjundeå föll 142,7 millimeter nederbörd, vilket är rekord för hela Finland i februari.