Kommentar: Hoppet är inte ute för Iivo Niskanen, men allt måste gå enligt planerna före VM

Iivo Niskanen var på plats för att ta emot sin fjärde titel som årets idrottare i Helsingfors förra veckan, men han lyser med sin frånvaro i FM i Tammerfors den här helgen. Hans form är ett mysterium, efter att han såg sig tvungen att avbryta 10 km klassiskt under Tour de Ski i Oberstdorf. 

Niskanen har hunnit fullfölja ett lopp sedan i november. 10 km klassiskt i Val Müstair på nyårsdagen, då han hade den åttonde bästa tiden. Det är i världsklass, men Niskanen var långt ifrån lika suverän som vi vant oss vid. (Niskanen körde också frisprintkvalet i Val Müstair dagen innan, men det är inte värt att notera). Det är oerhört ovanligt att Niskanen avbryter ett klassiskt lopp, men i Oberstdorf hade han också problem med skidorna. Frustrationen ångade ur hans öron.

Formsvackan är förstås inte så konstig, med tanke på att Niskanen haft en släng av covid-19, en två veckor lång träningspaus i november-december, samt dessutom blivit pappa. På juldagen körde han sitt första hårdare träningspass. 

Det är osäkert om Niskanen var helt hundraprocentigt fokuserad efter OS-succén förra vintern, då han vann guld, silver och brons i Peking. Under våren ägnade han sig mest åt trav. Det såg dock lovande ut i de första internationella tävlingarna i Olos 10–11 november, men Niskanen tvingades lämna återbud inför världscupen i Ruka i slutet av november. Han behöver tålamod för att rädda VM, skrev jag då. Niskanen hade tidigare under sin karriär problem med luftvägsinfektioner, överträning och sjukdomsspiraler som spolierade säsongerna 2014–2015 och 2015–2016. Sedan dess har han tillsammans med tränaren Olli Ohtonen utarbetat ett fungerande koncept, som minimerar riskerna för virusinfektioner och överbelastning.

Niskanen har tävlat sparsamt i världscupen under de senaste åren. Han har ofta föredragit att träna hemma i Finland. Det var lite förvånande att Niskanen ställde upp i Tour de Ski, men han bedömde säkert att ett par tre tävlingsstarter gör gott. Det visade sig vara en onödig risk: Niskanens form var inte där han önskade sig, han offrade några värdefulla träningsdygn och utsatte sig för belastningen av att åka av och an till Centraleuropa. 

Det var inte oväntat att Niskanen står över FM i Tammerfors. Banprofilerna lär vara enkla i hans smak, konkurrensnivån säger inget om var han står internationellt, och han behöver solid träning för att hitta formen till VM. Sträckorna är inte heller i hans smak, lagsprint, 15 km fristil och sprint. Hans följande målsättning är världscupen i franska Les Rousses 27-29 januari.

I Les Rousses är det 10 km fristil, klassisk sprint och 20 km klassiskt med masstart. Det återstår att se hur banprofilerna ser ut, eftersom det var på håret att världscuphelgen blev inställd på grund av snöbrist. Les Rousses kan åtminstone ge en indikation om var Niskanen står för tillfället. 

Hoppet är inte ute då det gäller VM, men det kräver att allt går enligt planerna de närmaste veckorna. Varje hårt träningspass. Varje måltid. Varje nattsömn. För mycket begärt av pappan till en två månader gammal son? Det kan hända, men Niskanen och Ohtonen  har säkert kontroll över läget.

50 km klassiskt står på programmet den 5 mars i VM i Planica. Det är Niskanens huvudmål för säsongen. I sin vanliga form skulle han vara klar favorit, då ryssarna inte deltar. 

Under de senaste åren har publiken vant sig vid att Iivo Niskanen är den stora guldfavoriten i VM och OS. Den här gången är han ett osäkert kort. Herrarnas stafettlag är chanslöst utan hans insats. Den här gången är det damerna som får axla de största förväntningarna i VM.

Niskanens storasyster Kerttu Niskanen är inte  heller med i FM i Tammerfors. Det var inte heller oväntat. Sträckorna är inte alls i hennes smak. Däremot visade Niskanen redan att hon är i suverän form, både i Tour de Ski och tidigare under säsongen i Beitostølen. Ingen behöver fundera över hennes form. Detsamma gäller förstås Krista Pärmäkoski. Båda hör till medaljfavoriterna i VM i Planica. Johanna Matintalo har medaljpotential i sprint, men det blir intressant att se hur det går för henne i Les Rousses. Hon, precis som några andra landslagsåkare, hade planerat att tävla i skandinaviska cupen i Rovaniemi i januari, men tävlingarna blev inställda på grund av kylan.

Resultatlistorna i FM säger inte mycket då det gälller VM i Planica. Krista Pärmäkoski var precis så överlägsen som hon borde vara i damernas 10 km. En minut skiljde till Riitta-Liisa Roponen på fjärde plats. Det är internationell elit i jämförelse med nationell elit, som den före detta storåkaren Roponen numera representerar. Tidsskillnaderna blev oväntat stora, fast banprofilen inte var den svåraste, men föret var tungt med mjuka spår.

Remi Lindholm tog inte helt oväntat sitt första FM-guld i seniorklass i 15 km fristil. Det är ett bra tecken, fast både Iivo Niskanen och också Perttu Hyvärinen stod över. Herrarnas resultatlista visar också att herrlandslaget för tillfället befinner sig i en liten svacka.