HBL i USA: Blinken tror att Finlands Natomedlemskap snart är fixat – oklart vad han baserar det på

USA:s utrikesminister Antony Blinken uttryckte en klar, men vagt formulerad optimism gällande Finlands och Sveriges Natoprocess när de tre utrikesministrarna träffades i Washington DC på torsdagen. – Utifrån allt jag vet är jag övertygad om att vi snart är formellt allierade, sade han.

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto och Sveriges utrikesminister Tobias Billström är på ett gemensamt besök i Washington DC där de bland andra träffat USA:s utrikesminister Antony Blinken (i mitten).
08.12.2022 23:52 UPPDATERAD 09.12.2022 09:16
Antony Blinken upprepade sin bedömning om en snar ratificering av Finlands och Sveriges medlemskap ett flertal gånger under en presskonferens i Washington DC på torsdagen. Den ordnades i samband med Finlands Pekka Haavistos och Sveriges Tobias Billströms besök i den amerikanska huvudstaden.
USA:s utrikesminister specificerade dock inte vad han grundar sin övertygelse på.
– Finland och Sverige är redo att bli Natoallierade, förkunnade Blinken som betonade de nordiska ländernas värderingar och beredskap att strida sida vid sida med andra Natoländers arméer.
Blinkens uttalande om Finlands och Sveriges beredskap att träda in i alliansen är ingen nyhet. Den ståndpunkten har upprepats otaliga gånger sedan länderna lämnade in sina medlemsansökningar i somras.
Efter det har 28 av 30 länder ratificerat medlemskapen och endast Ungern och Turkiet kvarstår.
Ungern har antytt att man är berett att ratificera Finland och Sveriges medlemskap i februari, men Turkiets tidtabell är oklar.
Det här är inte en bilateral fråga mellan USA och Turkiet

”Rekordsnabb process”

I takt med att ratificeringen har dragit ut på tiden har USA:s roll i processen ställts i fokus. På presskonferensen fick Blinken frågan om USA försöker idka påtryckningar mot Turkiet för att tvinga landet att acceptera Finland och Sverige till alliansen. Bland annat har man spekulerat i USA:s möjligheter att koppla ihop amerikanska vapenleveranser med ratificeringen av Finland och Sverige.
Men Antony Blinken var ovillig att beskriva vad som eventuellt pågår i kulisserna.
– Det här är inte en bilateral fråga mellan USA och Turkiet, sade Blinken som flera gånger under de senaste månaderna påpekat att det är bäst att Turkiet, Finland och Sverige sinsemellan reder ut de öppna frågor som står i vägen för ratificeringen.
Blinken påminde också att processen hittills avancerat rekordsnabbt.

Tyst diplomati

Efter den gemensamma presskonferensen träffade utrikesminister Pekka Haavisto finländska medier. Den finska toppdiplomaten fick samma fråga som Blinken var ovillig att diskutera tidigare.
– I diplomatin sker mycket sådant som inte syns utåt. Man för fram meddelanden och försöker påverka via olika kanaler. Den här typen av tyst diplomati för de finska och svenska Natomedlemskapen pågår hela tiden.
Dagens Nyheter kunde på torsdagskvällen rapportera att Sveriges talman Andreas Norlén är redo att åka till Ankara, och det tillsammans med Finlands Matti Vanhanen, för att skynda på processen.
När det gäller USA:s roll ville Haavisto inte heller säga något specifikt. Att det pågår en aktivitet i kulisserna bekräftade han dock.
– Jag vet att så gott som alla Natoländer är engagerade i detta arbete och vi måste lita på att länderna använder de medel de har till förfogande och att de är effektiva.
För oss vore det bra om ratificeringen kunde ske före valet

Väntar till valet?

Efter att Turkiet i somras uttryckte sitt motstånd mot de finska och svenska medlemskapen i Nato, ingick parterna ett samförståndsavtal som ställde vissa krav gällande terrorismbekämpning och Sveriges och Finlands relation till den terrorstämplade kurdiska organisationen PKK.
Turkiet har också krävt att Sverige och Finland lyfter de vapenembargon som tillämpats efter det turkiska angreppet mot kurder i norra Syrien år 2019.
På torsdagen träffade den finska försvarsministern Antti Kaikkonen sin turkiska kollega i Ankara. Efter det mötet antydde Kaikkonen att man kan öppna för viss vapenhandel.
Natos generalsekretare Jens Stoltenberg sade nyligen att Finland och Sverige har uppfyllt de krav som Turkiet ställt på Finland och Sverige.
Såväl Haavisto som hans svenska kollega Tobias Billström upprepade den uppfattningen i Washington.
– De frågor som nämndes i avtalet har åtgärdats. Det som saknas nu är en klar plan för det turkiska parlamentet att sköta om frågan, sade Haavisto.
När Blinken fick frågan om han håller med om Stoltenbergs bedömning var han igen försiktig i sina formuleringar.
– Vi har sett att Finland och Sverige har vidtagit konkreta åtgärder för att åtgärda de frågor som oroar Turkiet, sade Blinken utan att säga om han tycker att länderna gjort tillräckligt.
En vanlig bedömning är att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan skulle vilja vänta till det turkiska presidentvalet i juni innan han fattar några beslut.
– Det turkiska valet är ett viktigt datum. Om vi går över valet så drar tidtabellen för ratificeringen ordentligt ut på tiden. För oss vore det bra om ratificeringen kunde ske före valet, sade Haavisto.

ANDRA LÄSER