Sannfinländarna kritiserar beredskapslagen men säger inte om man vill fälla den

Sannfinländarna pressar regeringen att dra tillbaka förslaget om reform av beredskapslagen. Partiet säger ändå inte om man är berett att fälla snabbreformen i ett läge då Finland bedöms vara extra sårbart för hybridpåverkan.

Det som drabbade Ukraina kunde också drabba Finland, anför Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra som ett argument för Natomedlemskap. – Vi är redan på Rysslands svarta lista. Vi lider av Natopartnerskapets negativa följder men njuter inte av skyddet från artikel fem, säger hon.
Sannfinländarna släpper inte frågan om hur Finland ska hantera risken för att Ryssland kan tänkas fösa horder av migranter mot gränsen. Det vore en form av hybridkrigföring och kunde vara en motåtgärd då Finland av allt att döma ansöker om Natomedlemskap inom någon vecka.
Belarus har tidigare utövat dylika påtryckningar mot Polen och Litauen.
Under en sådan operation har migranterna, som fräckt utnyttjas som spelbrickor, rätt att ansöka om asyl och få sin ansökan prövad. Oppositionen har gått hårt ut mot regeringen för att snabbreformen av beredskapslagen inte låter den interna säkerheten väga tyngre än asylrätten. När Sannfinländarnas partifullmäktige samlades på lördagen upprepade partiordförande Riikka Purra att Finland under undantagsförhållanden borde kunna stänga gränsen för alla, inklusive asylsökande.
I förslaget till snabbreform av beredskapslagen som regeringen lämnade till riksdagen i veckan definieras hybridhot som ett skäl till att aktivera beredskapslagen. Det applåderar oppositionen, men den klagar på att det inte räcker.
– Lagförslaget saknar den viktigaste paragrafen, att vi kunde förhindra att migranter används som vapen mot Finland. Det kan vi inte godkänna. Vi vill att lagförslaget dras tillbaka och kompletteras med de väsentliga paragraferna, säger Purra.
Att backa vore en risk eftersom snabbjusteringen kan behövas akut. Regeringens avsikt är att propositionen ska behandlas i brådskande ordning, men då måste fem sjättedelar av riksdagen samtycka. Därefter behövs två tredjedels majoritet för att förslaget ska godkännas. Om hela den sannfinländska gruppen röstar emot uppnås inte fem sjättedels majoritet.
Brådskan föranleds av det säkerhetspolitiska läget och de spänningar som ett snart förestående beslut om en Natoansökan orsakar.

Juridik eller politik

Regeringen och Justitieministeriet har bedömt att Finland som rättsstat måste respektera internationella avtal och asylrätten, att det helt enkelt inte går för sig att kategoriskt stänga gränsen ens under undantagsförhållanden. Riikka Purras bedömning är en annan.
– Det är inget juridiskt problem. Visst, det är naturligtvis svårt, men andra EU-länder som följer samma internationella avtal har mäktat med det. Finland skulle också mäkta med det. Problemet är politiskt, säger hon.
På en fråga om det inte ändå vore vettigare att godkänna än att förkasta lagförslaget ger Purra inget svar. Hon säger att den paragraf hon efterlyser är elementär sett till de övriga, i och med att migranterna aldrig skulle släppas in. I nuvarande form ger lagen rätt att hantera skadan av en storskalig och organiserad migration snarare än att förhindra en sådan.
– I nuvarande form svarar lagförslaget inte mot hotbilden på det sätt som det borde göra, säger hon.
Purra kritiserar regeringen för att den har hänvisat till brådska, att lagförslaget har skrivits på bara någon vecka, fastän frågan har diskuterats sedan november förra året och att regeringen precis har känt till problematiken.
– Vi delar lägesbilden och alla vet vad som borde ha gjorts, men det har inte gjorts.

Halla-aho hyllad

Sannfinländarnas partifullmäktige inleddes med att partiets ex-ordförande Jussi Halla-aho tilldelades ett pris för förtjänstfulla insatser, vilket bemöttes med stående ovationer.
Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra överräckte ett pris till tidigare ordföranden Jussi Halla-aho för ett välgjort arbete för partiet.
Därförinnan hade man släckt ljuset i salen och spelat Finlandiahymnen medan en storbildsskärm visade stillbilder mestadels på strävsamma och hårt arbetande finländare, nästan undantagslöst med bister uppsyn. Bildernas budskap var att det bortglömda finska folket minsann sliter för sitt bröd.
Riikka Purras tal broderade ut verklighetsbeskrivningen med att den finska staten och politiken är på god väg att förstöra för alla: den offentliga sektorns byråkrati reproducerar sig i stället för att producera nytta. Vårdare och lärare vore förtjänta av högre löner men byråkratibygget äter upp alla resurser. Vårdreformen är Purras färskaste och mest talande exempel.
Politiken ska prioritera, säger Purra, och alltid det egna folket. Dilemmat för dagens liberaler är att de inte vågar nedprioritera någonting och att finländarnas slit kommer andra människor till gagn. Purras recept är som alltid att lägga klimatambitionerna åt sidan och prioritera ned utvecklingsbistånd och integration.
– Bränslepriserna stiger tillräckligt mycket också utan regeringens klimatambitioner, säger hon.

Natodebatt utan publik

Att Sannfinländarna tappat i opinionsmätningarna beror enligt Riikka Purra på att Natofrågan tar all uppmärksamhet och behovet av konsensus gör att man inte kan sticka ut. Hon hoppas att politiken snart kan handla om annat, så att Sannfinländarna ska kunna profilera sig. Nu slänger hon några pikar mot partierna Sannfinländarna ska klå i riksdagsvalet 2023.
– Centern vill att finländarna ska få sämre levnadsstandard. Samlingspartiet vill att låginkomsttagarna och Vänsterförbundet att de som arbetar ska få det sämre. Statsministern håller som vanligt tyst, men sossarna kommer säkert att lova en ny valborgshundring eller något liknande för snart är det ju val igen, säger Purra.
Sannfinländarna med partiordföranden Riikka Purra och partisekreteraren Arto Luukkainen i spetsen var öppet och klart för ett Natomedlemskap redan innan partifullmäktige fick diskutera frågan på lördagen. Om det fanns något motstånd i salen hördes det inte då debatten inte var öppen för pressen.
Den sannfinländska partistyrelsen och riksdagsgruppen har tidigare uttalat en tydligt positiv Natoståndpunkt. När fullmäktige samlades fick fotfolket säga sitt. Det blev en lång debatt bakom lyckta dörrar. Efter omröstning och 61–3 i röster stod det klart att partiets fullmäktige stöder ett Natomedlemskap.
– Det är utmärkt att partiet har en enhetlig och tydlig linje, säger Purra.
Hon tillägger att det också i fortsättningen är tillåtet att som sannfinländare förhålla sig kritiskt till Natomedlemskapet och försvarsalliansen, men då ska man motivera det väl.
– Det går bra att motsätta sig medlemskap, men att påstå att Ryssland vore ofarligt stämmer helt enkelt inte.
ANDRA LÄSER