Festtraditioner är inte så eviga som vi tror – därför firar vi som vi gör i Svenskfinland

Bänkskuddardagen 2020 på Brändö gymnasium. Bild: Cata Portin

Bänkskuddardagen, memma, Svenska dagen och Lucia ... Festtraditioner förändras och utvecklas, men varför firar vi just som vi gör i Svenskfinland?

Forskarna och folkloristerna Anne Bergman och Carola Ekrem har tillsammans skrivit boken Stora finlandssvenska festboken. De gästar veckans avsnitt av podden Vetskap för att berätta om det enorma material de gått igenom för att kartlägga varför vi festar som vi gör.

– Det är ju ett material som säger mycket om oss som personer och som folkgrupp, säger Ekrem.

Traditioner som bara firas bland finlandssvenskar finns det ändå rätt få av – de flesta seder är importerade eller firas allmänt på många håll.

– Det finns seder som medvetet lanserats som finlandssvenska, som Svenska dagen och Lucia. Om lanseringen inte hade skett skulle säkert Lucia firas också bland finskspråkiga, säger Bergman.

Men en tradition konstaterar Ekrem att man inte kan hitta utanför Finland.

– Penkkis. Det finns olika teorier om var namnet Bänkskuddardagen kommer från och det finns element av detta annanstans, men det här väldiga kretsloppet kring studentexamen är en speciell sak för Finland.

Det finns också en detalj i påskfirandet som bara finländare njuter av. Memman är unik för Finland. Rätten sticker ut också i hur den spridits som tradition, nämligen från att ha varit en folklig festrätt till att ha dykt upp också på överklassens bord.

– I allmänhet har våra festseder spritts från överklassen och neråt i hierarkierna, men memman är ett exempel på en folklig maträtt som bagerierna började baka på 1830-talet och då blev den populär också bland borgerskapet, säger Bergman.

Sedan 1800-talet har mycket förändrats i våra festtraditioner. Från att ha varit mer kollektiva och ofta kopplade till den egna hembygden har festerna utvecklats mot ett mer jag-centrerat håll.

– I dag ser man en individualiserad festsed, man plockar det som avspeglar en själv och siktet är mer på dig som individ än på kollektivet – och det här går över alla samhällsklasser i dag, säger Ekrem.

Också kyrkan, som länge varit den stora ceremonimästaren i samhället, har fått konkurrens av nya traditioner. I dag kan man i stället för ett kristet dop ha en sekulär namngivningsceremoni. Konfirmationsläger kan ersättas med så kallade Prometheus-läger och både bröllop och begravningar görs på många olika sätt och med nya ritualer. Traditioner förändras hela tiden – och det hör till deras natur.

– En tradition som inte förändras kommer att försvinna och dö. Förändringen är mycket viktigare än att traditionerna upprepas, påpekar Bergman.

Ofta tänker vi oss att för oss viktiga traditioner funnits i alla tider. Enligt Anne Bergman har vi människor ett behov av att fråga om traditionernas ursprung, trots att de sällan är så gamla som vi tror.

– Vi ser vardagen som föränderlig, men festerna är återkommande och stabila, och man vill att de ska vara gamla.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Black Friday 2020 – erbjudanden hos Preeco.fi

Mer läsning