Femåringar ska gå i förskola och lärarna kräver bättre arbetsvillkor

Tidig avgiftsfri förskola ska förhindra både skolmobbning och utstötthet, men fackorganisationen OAJ är orolig för att pengarna inte räcker till.

Snart öppnar skolorna sina dörrar för ett nytt läsår. Det nya läsåret bär med sig en hel del nyheter.

På många håll i landet anpassar sig skolorna fortfarande till den nya läroplanen. Sifferbetygets vara eller icke vara har debatterats flitigt.

– Vitsorden ska inte vara lika viktiga och man kan slopa sifferbetygen ända fram till årskurs åtta. Innan dess bestämmer kommunen om bedömningen sker med siffervitsord eller verbal bedömning, säger Erja Vitikka, sakkunnig på Utbildningsstyrelsen.

Enligt Vitikka ger ändå en klar majoritet av alla skolor sifferbetyg redan från och med årskurs fyra eller fem.

– Det har visat sig att lärarna haft svårt att ta till sig det nya bedömningssystemet. Lärarna ska både blicka bakåt och ge ett vitsord, men deras uppgift är också att handleda eleven framåt. Vi ser att det finns ett behov för mer stöd för lärarna, säger Vitikka.

Stora förändringar i småbarnspedagogiken

I höst ska 19 kommuner – däribland Helsingfors, Kyrkslätt och Åbo – erbjuda gratis småbarnspedagogik för femåringar. Det är ett av regeringens stora skolprojekt. Försöket kommer att pågå i åtminstone två år.

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) säger att regeringens och Samlingspartiets mål är att alla femåriga barn ska få gå i förskola. En metod att nå detta mål är att i höst erbjuda avgiftsfri småbarnspedagogik.

– Småbarnspedagogik lägger grunden för en lyckad skolgång och minskar risken för att bli utstött i samhället, säger Grahn-Laasonen.

Undervisningssektorns fackorganisation OAJ välkomnar Utbildningsstyrelsens förslag. Enligt dem är det positivt att barn i tidig ålder får förskoleundervisning. Det förebygger skolmobbning och gör att fler barn som behöver stöd fångas upp av stödsystemet.

OAJ skulle gärna se att försöket blir till norm. Men ordförande Olli Luukkainen säger ändå att det finns stora brister.

– Det finns förskolebarn som har rätt till stöd, men som blir utan stöd på grund av resursbrist. Vissa kommuner erbjuder inget stöd, vilket är fullkomligt lagstridigt, säger Luukkainen.

Hur ska ni kunna trygga att alla som behöver stöd verkligen får det, Sanni Grahn-Laasonen?

– Vi kommer att satsa på bättre stödundervisning inom småbarnspedagogiken. Det är vårt nästa steg. Det är både medmänskligt och ekonomiskt lönsamt att förebygga problem genom att erbjuda stöd, säger Grahn-Laasonen.

Men enligt OAJ behövs fler resurser. Kommer ni att öka på antalet speciallärare inom småbarnspedagogiken?

– Det utbildas redan i dag fler specialpedagogiska barnträdgårdslärare än tidigare, men vi är medvetna om att behovet hela tiden växer. Genom att låta olika yrkesgrupper från förskolan, barnskyddet och socialvården samarbeta så kan alla barn få det stöd de behöver, säger Grahn-Laasonen.

Enligt Luukkainen finns det speciallärare som inte jobbar som speciallärare i dag på grund av att de anser att arbetsförhållandena är för dåliga. Detta måste enligt honom rättas till.

– Jag anser att det finns två saker som måste göras. Man bör begränsa antalet elever som en speciallärare ska ha hand om till femtio. Dessutom borde vi minska på skolbyråkratin.

Skolan följer med i tiden

På debattsidor i finländska dagstidningarna och på ledarplats i några rikssvenska tidningar har lärare, professorer och samhällsdebattörer kritiserat den nya läroplanen. Enligt motståndarna håller Finland på att göra samma misstag som Sverige.

Utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) säger att det är fel att jämföra dessa skolsystem.

– Min personliga uppfattning är att det finska och det svenska skolsystemet är som natt och dag. Det går dessutom inte att jämföra skolsystem. I Finland satsar vi på allmänbildning och grundläggande färdigheter. Våra lärare är högutbildade och pedagogiken är central, säger Grahn-Laasonen.

De flesta lärare är benägna att hålla med om att skolreformen är lyckad. Om de bara skulle få tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete.

–  Lärarnas arbetsmängd ökar hela tiden. De har inte tid för personlig handledning såsom det är meningen, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

Ytterligare ett led mot en jämlik skolgång är att man i gymnasiet skulle ekonomiskt stöda mindre bemedlade familjer.

– Pengar får aldrig vara en förutsättning för att lyckas i skolgången! Kurslitteratur, material och skolutrustning kostar en hel del. Jag föreslår att gymnasieelever som är under 20 år och kommer från familjer med sämre ekonomi, ska få ekonomiskt stöd för att täcka en del av utgifterna, säger Grahn-Laaksonen.

Rättelse 3.8 klockan 11.15: Begreppet förskola användes felaktigt i artikeln. I höst kommer 19 kommuner att erbjuda gratis småbarnspedagogik, inte gratis förskola som det stod i texten. Regeringens och Samlingspartiets mål är däremot att alla femåringar ska få gå i förskola.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33