Fem kvinnomord – nu ska straffen och metoder skärpas i Sverige

I Alvesta i Småland mördades en kvinna av en man som kände. Mannen i 40-årsåldern misstänks för mord. Det här är ett av de fem kvinnomord som skedde i Sverige under en period på tre veckor. Bild: Carl Carlert/Lehtikuva-TT

Det krävdes ett mord i Höör strax före påsk, ett på påskafton i Flemingsberg, ett för en vecka sedan i en gångtunnel i Linköping, ett samma kväll i Nacka och slutligen ett i Alvesta. Fem mord där den gemensamma nämnaren är dödligt våld med kvinnor som offer och män som gärningsmän. Politikerna vill agera nu.

Kvinnomorden väckte politikerna och först ut var Centerpartiets ordförande Annie Lööf som skrev ett inlägg på sociala medier där hon frågade sig "var är vrålet från samhället" men att hon trots "ilska, sorg och frustration" vill skapa förändring: "Jag är redo för att sätta mig ner på partiledarnivå för krafttag mot mäns våld mot kvinnor när som helst. Jag blir beklämd när dessa enskilda fall enbart blir till en liten notis i tidningen. 'En kvinna mördad', och så bläddrar man vidare".

På fredagen möttes riksdagens partiledare, organisationer och myndigheter för att diskutera vad som kan göras på initiativ av jämställdhetsminister Märta Stenevi.

När sedan Stenevi, justitieminister Morgan Johansson (Socialdemokraterna) och hans partikollega inrikesminister Mikael Damberg trädde fram inför pressen var budskapet klart.

– Vi måste ha en nollvision när det gäller mäns våld mot kvinnor och inget barn ska behöva förlora sin förälder på det här sättet, konstaterade jämställdhetsministern.

Redan innan samtalen var regeringen och riksdagens partier överens om att minimistraffet för grov kvinnofridskränkningen ska höjas till ett år. Det som regeringen nu föreslår är fyra konkreta åtgärder när det gäller grov kvinnofridskränkning.

Jämställdhetsminister Märta Stenevi (till vänster) tillsammmans med justitieminister Morgan Johansson och Mikael Damberg träffade riksdagens partiledare, myndigheter och organisationer för att samtala om vad som går att göra för förhindra våld i nära relationer. Bild: Henrik Montgomery/Lehtikuva-TT

När en man får ett utvidgat kontaktförbud, ett förbud att besöka eller kontakta en eller flera personer, så ska fotboja vara en förstahandsåtgärd. Straffet för att bryta mot kontaktförbudet blir direkt fängelse, i dag kan det vara böter, och det ska bli lättare att hindra mannen från att komma tillbaka till en gemensam bostad.

– Det är mannen som ska ut ur bostaden, inte kvinnan, säger justitieminister Morgan Johansson.

Det fjärde förslaget är att fridskränkningsbrotten också ska omfatta förtal och förolämpning.

Förslaget om fotboja har redan kritiserats av Margareta Hydén, professor i kriminologi vid Linköpings universitet.

– När det gäller det allvarliga och grova våldet så hjälper det inte mot det, säger hon till Aftonbladet.

Hydén säger också att hon tycker att det är bra att politikerna visar sin handlingskraft men anser att arbetet borde präglas av systematiskt och kunskapsbaserat arbete.

Ett annat verktyg är att man ska kunna använda sig av uppgifter som kommer fram i inledande polisförhör som bevisning i domstol. Det kan till exempel vara videoupptagningar från inledande polisförhör.

Tragisk statistik

I Sverige har fokus en tid varit på gängkriminaliteten men de fem kvinnomorden under en tre veckors period skiftade fokus till våld i parförhållanden. Statistiken för dödligt våld i relationer är ingen rolig läsning. Enligt BRÅ – Brottsförebyggande rådet – mördades 22 kvinnor i nära relation för tre år sedan, 2019 var siffran 16, i fjol var det tre färre kvinnor som mördades av män i nära relation eller som de tidigare varit i en relation med. Motsvarande siffra för män var tre.

Enligt Märta Stenevi är finns det ingen enkel lösning på problemet, ingen Messiaslösning säger hon. Utan det måste till ett bredare åtgärdsprogram som inte enbart handlar om straffrätt.

– Det är en bred samling åtgärder som måste till och det finns en del att ta med sig till åtgärdsprogrammet från partiledarsamtalen, säger hon och pekar på till exempel våld i ungas relationer och skärpta regler för vårdnad och umgänge för den förälder som utsätter sin partner för våld.

Men Stenevi säger att hon är övertygad om att det går att pressa våldet tillbaka.

Justitieministern konstaterar att lagändringarna som har diskuterats kommer att kunna föras till lagrådet före sommaren. Lagrådet är den myndighet som granskar lagförslag innan de behandlas av riksdagen.

Inrikesminister Mikael Damberg säger att de borde träda i kraft i januari 2022 eftersom riksdagens partier verkar eniga.

Insatsstyrka och haverikommission

Moderatledaren Ulf Kristersson kommenterade förslagen i Sveriges televisions direktsändning. Han säger att det var värdefull information från myndigheter och organisationer men att det inte framkom något nytt. Det var inga förhandlingar.

– Nu måste man gå till handling. Förslagen ligger på regeringens bord.

Moderatledaren Ulf Kristersson säger att det nu krävs handlingskraft av regeringen men att regeringen hittills inte har velat lyssna på oppositionens förslag. Bild: Richard Nordgren

Kristersson säger att regeringen har sagt nej år efter år och att den nu måste ändra sig och fatta beslut. Han vill att man inför obligatorisk häktning.

– Så att man snabbt får bort våldsamma män från de familjer som de terroriserar. Där har regeringen också sagt nej i flera år, menar Kristersson.

– Jag tycker fortfarande att regeringen har hemläxa att göra. Fatta besluten och lägg dem på riksdagens bord så att vi kan komma vidare med problemen.

Vänsterpartiets ordförande Nooshi Dadgostar tycker att det är bra att Märta Stenevik tog initiativet och säger att det är bra att delar av lagstiftningen skärps.

– Men det stora problemet är att lagstiftningen inte används.

Hon får medhåll av Magnus Lindgren, tidigare polis och numera generalsekreterare för stiftelsen Tryggare Sverige, som i en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver att ny lagstiftning och strängare straff inte kommer att lösa våld i nära relationer eftersom de lagar som redan finns inte tillämpas.

Dadgostar säger att när en kvinna lämnar en våldsam man borde systemet gå i gång.

– Det borde finnas en insatsstyrka eller ett arbete kring henne tillsammans med polis, socialtjänst och kommunens andra delar. Där hon kan flyttas från sitt boende, få ett tryggt boende och att allt sköts omkring henne.

Dadgostar säger att allt det här skulle gå att göra redan nu men att det inte görs. Hon säger också att kvinnojourerna är mycket upprörda därför att det är så mycket som inte fungerar i arbetet kring en våldsutsatt kvinna i dag. Hon säger att ett av partiets krav också är en "haverikommission" som börjar sitt arbete efter att en kvinna har mist livet, för att se vad som gick fel.

Det som nu händer är att regeringen grundar en krisgrupp som i snabb takt ska fortsätta arbeta mot kvinnovåldet. Deras nästa möte är rundabordssamtal med myndigheter för att se hur våldet mot kvinnor ska kunna stävjas och hur det långsiktiga arbetet ska utformas.

Moderaterna: Vill se obligatorisk häktning för brott med minimistraff på ett år.

Liberalerna: Vill se utökat förebyggande arbete och haverikommission för varje enskilt fall av dödligt våld.

Vänsterpartiet: Vill göra det lättare för kvinnor att lämna en våldsam relation, till exempel genom att det ska bli lättare att få bostad. Är för straffskärpningar men lyfter det förebyggande arbetet.

Kristdemokraterna: Vill att gemensam vårdnad inte ska utdömas då det finns en våldsdom, att en särskild reglering av hedersbrott införs, samt att medlen utökas till kvinnojourerna.

Centerpartiet: Vill se kriminalisering av kontrollerande beteende och mer resurser till berörda myndigheter och organisationer.

Sverigedemokraterna: Vill se att upprepade trakasserier och våld mot kvinnor ska kunna leda till fängelse på obestämd tid, så kallad förvaringsdom.

Källa: TT

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning