Fem klasser grundskola

Henrik Jansson

Regeringen avgjorde i ett tidigt skede att det inom utbildningssektorn fanns gott om utrymme för besparingar, tvärtemot vad finansministern innan regeringsprogrammet presenterades påstått sig stå för. Under hösten kunde man ännu odla den falska förhoppningen att det ändå inte skulle bli så dramatiskt, men när resultaten av nedskärningarna nu blir synliga är det dags att befria sig från sådana illusioner.

Att Helsingfors universitet ska göra sig av med inemot 1 000 anställda säger det mesta om allvaret i situationen, och också de andra högskolorna står givetvis inför liknande åtgärder. På arbetsmarknaden har en akademisk doktorsexamen länge varit en överskottsvara, men från och med nu motsvarar den uppskattningsvis fem klasser grundskola.

Och att utvecklingen på längre sikt är förödande för Finlands position inom internationell forskning behöver man inte ens vara doktor för att förstå. Det här bekymrar tydligen inte statsministern, som redan under hösten – bland annat via det bekanta utbrottet "all världens docenter" – avslöjade sitt förakt för det akademiska.

Lika illa är att man i skolorna, i den läroplan som tas i bruk i höst, kommer att skära ner i historieundervisningen. Europas kulturhistoria, med renässansen och upplysningstiden, hör till det som anses mindre viktigt, och Finlands historia kommer enligt de nya riktlinjerna nästan enbart att behandla självständighetstiden.

Ändå är det ingen hemlighet att historielöshet hör till de farligaste åkommor ett folk kan drabbas av, och redan nu avslöjar inte minst de debatter som hos oss förs på nätet att smittan är på väg att sprida sig. Personligen har jag vid ett flertal tillfällen också i öga mot öga-situationer fått höra att jag är ättling till de svenska "ockupanterna". Att den ursprungliga befolkningen varit helt finsk, men att svenskarna sedan på olika sätt börjat jävlas.

Och att det alltså är fel att "ättlingarna" i dag behandlas så generöst.

Att motviljan mot det svenska är djupt rotad bekräftas av den inflammerade debatten kring det också för en finlandssvensk mycket lärorika tv-dokumentet Suomi on ruotsalainen (Finland är svenskt). Redaktören Juhani Seppänen måste då serien kommit i gång skaffa sig hemligt telefonnummer, eftersom mindre välvilliga "responser" kom i en så strid ström – framför allt nattetid, efter att krogarna stängts. Dessutom har han fått utstå en mängd hatbrev, varav många enligt polisen uppfyller kriterierna för olaga hot.

Allt detta bara för att han fungerat som programledare för en elementär grundkurs i Sveriges och Finlands gemensamma historia.

Om regeringen fritt får skära i utbildningen, och både forskning och historieundervisning då lider, kommer redaktörer som han att bli en ännu större bristvara än i dag – samtidigt som det hat okunskap och historielöshet föder riskerar att bli ännu mer frekvent än i dag. Företagsledaren Juha Sipilä kan eller vill uppenbarligen inte se det här, eftersom hans blick är så strikt fokuserad på den heliga ko vi kallar "marknaden".

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning