FN-chef till HBL: Irak måste få stopp på våldtäkterna när kvinnorna återvänder hem

Hundratusentals kvinnor och barn är traumatiserade, många våldtagna, när de ska återvända hem efter mer än sju år på flyktingläger. De måste få hjälp och männen måste förändra sitt beteende när Irak byggs upp igen, säger Rita Columbia vid FN:s befolkningsfond.

FN.s befolkningsfond i Irak bistår med akuthjälp till kvinnor och flickor som utsatts för sexuellt våld, men på sikt måste vi komma åt männens beteende, säger landschefen Rita Columbia. Hon anar en strimma av hopp på den punkten.
Peter Buchertpeter.buchert@hbl.fi
19.11.2022 17:48
Hösten 2015 nåddes Finland av svansen av en flyktingström, mest unga män, som Islamiska Staten hade drivit ut från Irak. Hundratusentals kvinnor och barn har levat som internflyktingar på irakiska läger ända tills jihadisterna var så pass kuvade att myndigheterna förra året började avveckla lägren. Nu återvänder kvinnorna hem.
Enligt FN:s befolkningsfond (UNFPA) har var tredje kvinna i Irak fallit offer för könsrelaterat våld. På lägren har de fattigaste tvingats sälja bort döttrar. UNFPA och andra organisationer ger flickorna sexualupplysning och kvinnorna medicinsk, psykosocial och juridisk hjälp efter lägerlivet.
– Vi talar om akuta, livräddande insatser då övergreppen skett under en utdragen humanitär kris. Många kvinnor och barn är redan svårt traumatiserade efter sju år på läger, säger Rita Columbia, UNFPA:s landschef i Irak, på besök i Helsingfors.
De irakiska kvinnor som nu återvänder från lägret i al-Hol i Syrien är mycket svårt traumatiserade och därmed extra sårbara för alla former av våld. De ska bo några månader på rehabiliteringscentra innan de kan ta sig hemåt, om deras hem finns kvar. Över en miljon irakier är i behov av tält eller annan temporär inkvartering.
Kvinnor och ett barn köar efter paket med humanitär hjälp på flyktinglägret i al-Hol i Syrien, som främst inkvarterar personer med familjeband till IS-jihadister. Organisationen Läkare utan gränser uppger att 79 barn dog på lägret förra året.
Parallellt och med en klart längre tidshorisont jobbar UNFPA med männen i Irak för att hejda det könsrelaterade våldet.
– Det är en förutsättning att männen är ombord, säger Columbia.
Under pandemin ökade det könsrelaterade våldet i Irak, och det är djupt inrotat i kulturen. Än syns det inte i statistiken, men Columbia anar trots allt en tunn strimma av hopp:
– Det är inte kulturen vi försöker förändra, det är beteendet. Jag har märkt att många unga män kan diskutera beteendeförändringar när vi talar på ett sätt som i övrigt respekterar deras kultur.
UNFPA betonar männens roll som förebilder för ett mer jämställt samhälle. Men ska budskapet nå fram måste det förankras i lokala auktoriteter. Därför samtalar UNFPA också med religiösa och etniska ledare. Bara om de inser och pläderar för att jämställdhet gynnar hela samhället kan det göra en skillnad, är tanken.
– Många präster och andra ledare är emot könsrelaterat våld och barnäktenskap. När vi hade talat om barnäktenskap med en shialedare sade han till sin publik att det är oacceptabelt.
Den shiamuslimska prästen Muqtada al-Sadr leder fredagsbönen i Najaf. FN:s befolkningsfond försöker påverka religiösa ledare att tala för mer jämställdhet i Irak.
Irakiska flickor under 18 kan lagligt giftas bort bara om de själva och föräldrarna samtycker. Det förutsätter en medicinsk och juridisk prövning, men i kristider har det blivit kutym att strunta i prövningen.
– De religiösa ledarna är emot att man går förbi den lagliga processen. Vi jobbar med dem för att skydda flickor och för att de ska förespråka att flickor ska få gå ut skolan för att ha fler alternativ i livet. Även här är många ledare med på noterna. Det gäller att hitta en samsyn.

Yazidier i limbo

Hittills har Rita Columbia talat med en diplomats oföränderliga ansiktsuttryck, men så snart jag frågar om yazidierna rynkar hon pannan, blicken blir mörkare. Svaret formulerar hon diplomatiskt:
– De är fortfarande i en utsatt situation.
Yazidiska migranter från irakiska Kurdistan väntar på inträde till en grekisk flyktingförläggning. Grekland har i år stoppat över 150 000 migranter utan inresedokument. Yazidierna möter diskriminering både inom och utanför sina samhällen.
Yazidierna är en religiös minoritet som inte tolererar äktenskap med icke-yazidier. Efter en av IS attacker, som FN betecknade som ett folkmord, blev många överlevande yazidiska flickor bortrövade och våldtagna. Vissa blev ofrivilligt tonårsföräldrar.

Rita Columbia

Bakgrund: Född i Kazakstan, gift med en amerikan.
Utbildning: Har avlagt läkarexamen i obstetrik och gynekologi, och examina offentlig förvaltning och hälsovård.
Karriär: Har jobbat med folkhälsa, sexual- och reproduktiv hälsa, förvaltning och opinionsbildning i den offentliga, privata och tredje sektorn i över 20 år. Har jobbat för FN:s befolkningsfond sedan 2009 och som landschef i Irak sedan 2020.
De har bott på flyktingläger eller på skyddade boenden främst i norra Kurdistan i sju år. Några tusen kvinnor som inte har barn med IS-krigare återvände nyligen till staden Sinjar, som är ett centrum för yazidier. Men efter en ny attack tvingades de fly igen.
– Deras situation är mycket komplex. De möter utmaningar utifrån, men också diskriminering och stigmatisering inifrån sitt samhälle. De behöver psykosocialt stöd och sociala skyddsnätverk som Iraks hälsovårdssystem inte kan leverera, säger Rita Columbia.
Vid konflikter är vissa grupper alltid mer utsatta än andra. Till de mest sårbara hör kvinnor och barn med funktionsnedsättning. Det är värdefullt att Finland uppmärksammar dem i sitt utvecklingssamarbete, säger Rita Columbia på FN:s befolkningsfond i Irak.
De yazidiska kvinnor som ofrivilligt fått barn med IS-krigare är i total limbo. Eftersom barnen inte får komma till Sinjar kan de inte resa hem. UNFPA och andra organisationer hjälper med bland annat dokument till oregistrerade barn så att de ska kunna resa vidare. Vart de än åker riskerar de diskriminering.
– Men stannar de svävar en del i livsfara. Vi ser redan att yazidiska flickor begår självmord. De är så traumatiserade att de behöver hjälp och en längre tid av rehabilitering, säger Columbia.
Hon ställer sitt hopp till Iraks nyvalda regering där 3 av 21 ministrar är kvinnor, fler än förut. Hon tror och hoppas att den ska skärpa lagstiftningen mot sexualbrott.
– Kvinnornas röst har blivit starkare. Vi får hoppas att den positiva trenden mot jämställdhet fortsätter. Vi är tacksamma för att Finland jobbar för att stödja den irakiska regeringen i dess strävanden för en mer jämställd politik.

ANDRA LÄSER