Rysslands ekonomi är sanktionssäkrad – men inte osårbar

Målmedvetet har Ryssland trappat ner sitt ekonomiska beroende av omvärlden, men ekonomin är inte osårbar. Landet är uppenbarligen berett att betala ett högt pris för att knyta till sig Ukraina, säger en ekonom som HBL har talat med. Samtidigt är det oklart vilken roll Kina väljer att spela.

En kvinna går förbi ett växlingskontor i Moskva, Ryssland.
Västländerna fortsätter att skruva åt sina sanktioner mot Ryssland, men landet är förberett på krisläge. Steg för steg har Ryssland trimmat sina offentliga utgifter och skurit ner sitt beroende av väst, vilket har gett upphov till uttrycket Fort Ryssland.
Det betyder inte att Ryssland är immunt mot sanktioner. Men för att klämma åt landet ordentligt krävs tunga handelsvapen, bedömer ekonomer.
Laura Solanko är senior rådgivare på Finlands Banks forskningsinstitut för tillväxtmarknader. Hon vill inte låta förstå att något land har rustat sin ekonomi för en regelrätt invasion, men konstaterar att en central del av Rysslands politik sedan 2014 har varit att sänka sitt beroende av omvärlden.
– Ryssland har målmedvetet byggt upp egna betalningssystem och betalkortssystem, sänkt skuldsättningen och sänkt exponeringen mot dollarn. Bakgrunden är att man har velat förbereda sig på att nya sanktioner kan komma, säger Solanko och tillägger:
– Men det betyder inte att Ryssland är isolerat. De är fortfarande beroende av andra länder, men i mindre grad än de var förr.
Vilken roll väljer Kina att spela? En polsk forskare tror att hårda tag mot Kina krävs för att stoppa landet från att hjälpa Ryssland bakom kulisserna.

Fjärde största valutareserven

Rysslands valutareserv har målats upp som en central del av Fort Ryssland-politiken. Centralbankens reserver på 630 miljarder dollar är världens fjärde största, efter Kinas, Japans och Schweiz. I den ingår dollar, euro och guld så det räcker för att betala ryska importer i två år.
– Det är en viktig del av landets ekonomiska beredskap. Vanligtvis används den inte för att täcka upp underskott i statsbudgeten, som ofta följer på krigshandlingar. Men i särskilda situationer kan centralbanken erbjuda företag som inte kan betala av sina utlandsskulder hjälp, till exempel genom att garantera att de kan växla sina rubel till andra valutor, säger Solanko.
Valutareservens främsta uppgift är att skapa stabilitet. Bufferten kan användas för att stödja rubelns kurs genom att köpa upp eller sälja valuta på marknaden. Rubeln har störtdykt i takt med att läget i Ukraina eskalerat.
Strax efter intervjun med Solanko meddelade Rysslands centralbank att man intervenerar för att stabilisera rubelns kurs, som föll som en sten efter beskedet om invasionen.
– Särskilt i ett land med fast växelkurs är valutareserven extremt viktig. Sedan 2014 har Ryssland en flytande växelkurs, vilket betyder att marknaden bestämmer priset. Det betyder ändå inte att centralbanken inte kan intervenera, det har Ryssland också gjort tidigare.
Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtmarknader på svenska storbanken SEB, säger att valutareserven är en nödvändighet för den politik som Ryssland nu bedriver.
– Om kapitalflödena från utlandet torkar in behöver man ha en högre grad av oberoende.

Låg skuldsättning

Den viktigaste delen i Rysslands ekonomiska beredskap är ändå inte valutareserven, utan landets stabila offentliga ekonomi, menar Solanko. Med åren har utlandsskuldsättningen stramats åt, och landets offentliga och privata utlandsskuld uppgår till bara 30 procent av bnp.
– Med dagens oljepriser får Ryssland ett budgetöverskott varje år. Det är de här pengarna som i första hand används för att täcka plötsliga, stigande utgifter, säger hon.
Den första februari hade Ryssland drygt 175 miljarder dollar i nationella välfärdsfonden, där man samlar tidigare års budgetunderskott.

Sanktionerna biter

Sanktionerna som infördes i spåren av Krims annektering 2014 har inte varit uddlösa, säger Per Hammarlund.
– De är effektfulla och innebär att rysk ekonomi har vuxit långsammare än annars. Om tillväxtpotentialen nu har legat på två procent hade den i stället legat kring tre eller fyra. Det är uppenbart att man är beredd att betala ett väldigt högt pris för att hålla Nato utanför Ukraina.
Men de har bevisligen inte avskräckt landet från att genomföra en invasion i sitt grannland. Så vad ska man göra för att komma åt sårbarheterna i det ryska systemet?
– Det riktigt stora som kan åsamka omedelbar skada är att stoppa energiexporten. Men jag bedömer att Ryssland tror att det här kommer att blåsa över om några år och att Europa inte stoppar energiexporten. Om Europa verkligen gör det så kan Putin ha gjort en missberäkning, säger Hammarlund.
Solanko tänker i liknande banor.
– Alla sanktioner som har diskuterats i offentligheten har en effekt. Men ser man på Rysslands ekonomi är oljan och gasen de viktigaste exportprodukterna. Det andra, vilket är en väldigt allvarlig åtgärd, är att stoppa Ryssland och ryska företag från att få internationell finansiering.
Ett förslag som har diskuterats och kan bli verklighet är att utesluta Ryssland ur det internationella betalningssystemet Swift. Det är ett nästan 50 år gammalt internationellt system för att överföra pengar mellan banker i olika länder.
– Ett villkorslöst krav för utrikeshandel är att man kan betala. Det här betyder inte att all handel skulle stoppas. Man kan använda telefon, fax eller Kinas betalningssystem för att sända och verifiera betalningarna. Men det blir långsamt, dyrt och svårt.
En nackdel med en uteslutning ur Swift-systemet anses vara att Ryssland i så fall pressas att använda andra, eller utveckla egna liknande system.

Vad är Swift?

En tänkbar sanktion mot Ryssland efter invasionen av Ukraina är att stänga ute ryska banker och företag från det internationella betalningssystemet Swift.
Swift står för Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication och grundades 1973 som ett kooperativ ägt av medlemmarna, det vill säga bankerna som använder systemet.
Tanken var att skapa ett gemensamt, standardiserat system för den kommunikation som krävs för att banker i olika länder ska genomföra betalningar dem emellan.
Tidigare verkställdes utlandsbetalningar mellan banker manuellt med hjälp av Telex, en slags maskinsänd telegrafi.
Swift används i dagsläget av drygt 11 000 banker i 200 länder. Huvudkontoret finns i Belgien.

Vad är Kinas roll?

Rysslands granne Kina, har ännu inte tagit tydligt ställning till konflikten. Så finns det en chans att Ryssland kan falla tillbaka på den kinesiska ekonomin, världens näst största, om västvärlden stänger ut landet?
– Den stora risken är ju att de ställer sig på Rysslands sida, säger Hammarlund, men tillägger:
– Så här långt har de inte gett stöd åt Rysslands ambitioner. Kina vill ha stabilitet, och attacken i Ukraina är destabiliserande.
Hammarlund tror att Kina kommer att gå med på sanktioner i någon mån. Det hänger ihop med att de amerikanska sanktionerna, till skillnad från de europeiska sanktionerna, är extraterritoriella. Ett kinesiskt företag med verksamhet i USA straffas alltså på samma sätt som ett amerikanskt företag för eventuella affärer med sanktionerade ryska företag.
Vladimir Putins självförsörjningspolitik har gett upphov till uttrycket Fort Ryssland.
Men det gäller bara kinesiska företag och banker som har verksamhet i USA. En del av bankerna, såsom den kinesiska utvecklingsbanken CDB och kinesiska export-importbanken har huvudsakligen verksamhet utanför USA, bland annat i afrikanska länder, vilket skyddar dem från amerikanska straffåtgärder, skriver Financial Times.
"Om inte västvärlden riktar tunga åtgärder mot Kina kommer landet att hjälpa Ryssland bakom kulisserna", säger forskaren Jakub Jakobowski vid Tankesmedjan Eastern Studies centre i Warszawa till tidningen.

ANDRA LÄSER