Strömningstjänsterna dödade sommarplågan

Det sägs att sommarplågor inte finns längre, men under försommaren fick den senaste säsongen av Stranger Things många att lyssna på den här 80-talsklassikern.

Max Mayfields (spelad av Sadie Sink) favoritlåt spelar en central roll i den fjärde och senaste säsongen av Stranger Things.
Många fans av thrillerserien Stranger Things väntar just nu som på nålar på de två sista avsnitten av den fjärde säsongen som Netflix kommer att släppa den 1 juli. Och medan de väntar har många gjort samma sak som en av seriens huvudpersoner: lyssnat på Kate Bush klassiker Running Up That Hill (A Deal with God) från 1985.
Genast efter att den senaste säsongen släpptes den 27 maj klättrade Kate Bush låt hastigt upp i toppen av amerikanska Billboardlistan, med nästan 86 miljoner strömningar mellan 3-9 juni. I skrivande stund ligger låten på tredje plats på Spotifys topp 50-lista över musiktjänstens mest strömmade låtar i världen.
På Tiktok har många också skapat mem med låten. Bara en vecka efter att serien började sändas hade popdängan förekommit i över 500 000 korta klipp på Tiktok.

En våt dröm

Kaj Ahlsved, musikforskare vid Åbo Akademi och sedan i fjol gästforskare vid Umeå Universitet, säger att man inom filmmusikforskningen gör skillnad på musik som bara publiken hör i en film eller serie, och musik som både rollfigurerna och publiken tar del av.
Låten Running Up That Hill spelar en central roll i Stranger Things eftersom den är – ja – livsviktig för en av huvudkaraktärerna i den senaste säsongen.
– Det blir enklare för tittaren att själv relatera till musiken och karaktärerna när låten är en integrerad del av berättelsen, det gör att vi knyter an till musiken på ett annat sätt än om musiken känns påklistrad och främst används för att kommentera det visuella. Men båda sätten kan förstås bidra till en låts popularitet, säger Ahlsved.
Han tror inte Kate Bush låt är insatt som någon slags produktplacering – trots att hans varningsklockor börjar ringa när han tittar på låtens framgångar.
– Det handlar om en gammal låt som jag inte tror att något produktionsbolag varit ute efter att göra till en hit igen. Men det är många rättighetsinnehavares våta dröm att få en låt att slå igenom på det här viset, det säger något om tv-seriers enorma genomslagskraft.
Kaj Ahlsved disputerade med doktorsavhandlingen "Musik och sport: En analys av musikanvändning, ljudlandskap, identitet och dramaturgi i samband med lagsportevenemang" 2017 vid Åbo Akademi. Han skriver också krönikor i Hufvudstadsbladet.

Sommarplågans död

Att många tittar på samma populära tv-serie på Netflix, där de hör en låt som de sedan klickar i gång på Spotify, och sedan hör i klipp på Tiktok eller Youtube, ser Ahlsved som en bekräftelse på att spridningen av musik är splittrad i dag.
– Tv-serier är bara ett sätt att göra musik populär, film ett annat, tv-spel och sociala medier är enorma medier i dag. Men så finns det också idrottsevenemang och Eurovision där människor kan lyssna på musik.
Ahlsved tänker – vilket också andra varit inne på tidigare – att konceptet "sommarplågan" har tappat mark eftersom radion inte längre har makten att välja vilka låtar som ska spelas sönder under sommaren.
Men samtidigt som människor vill kunna bestämma över vilken slags musik de lyssnar på och på vilka plattformar, lyssnar alltså många på exakt samma låt som de hört i en tv-serie.
– Musiken kommer inte till oss helt spontant, det är någon som väljer ut musiken som finns i till exempel serier. Och så finns det algoritmer på strömningstjänsterna som styr vilka låtar vi klickar på.
Den pågående säsongen av Stranger Things varvar sin vana trogen skräckscener med 80-talsnostalgi.

Unga som gillar gamla låtar

Unga Stranger Things-tittare har kanske för tillfället samma favoritlåt som sina föräldrar hade i tonåren, på samma sätt som många unga nyligen spred ABBA-låtar på Tiktok.
– När man tar del av musik genom att titta på en serie eller spela tv-spel kan det kännas som att musiken kommer till en spontant. Det förhöjer upplevelsen att det inte är mamma, pappa eller radion som tvingar på en musiken, utan det känns som att man får upptäcka den på egen hand, säger Ahlsved som samtidigt påpekar att det vore problematiskt att tänka att det finns bättre eller sämre sätt att lyssna på, eller upptäcka, musik.
– Musiken är en del av vår vardag, vi lyssnar på den när vi gymmar eller diskar, och tar del av den via serier och spel. Musik skapas för många olika tillfällen i vår vardag, inte för att jag endast ska sitta ensam hemma i soffan och lyssna på den med stängda ögon.
Läs också: Musikforskare om Spotify Wrapped: "Komiskt och lite skrämmande"
Läs också: Sevärt, men med mindre dragningskraft
ANDRA LÄSER