Från och med det nya läsåret som inleds på tisdag ska Helsingfors elever få ta del av en ny bedömningsstruktur.
Önskemålet om att utveckla bedömningsprocessen och skapa en enhetlig och jämlik struktur kom från skolorna. Den nya läroplanen framhäver att elevernas lärande och skolarbete ska bedömas mångsidigt och i stället för att uppmärksamma enskilda prestationer ska lärprocesserna stå i fokus. Chefen för den grundläggande utbildningen Niclas Rönnholm säger att målet är att utveckla bedömningsstrukturerna och modernisera dem.
– Det visade sig att den modell som vi haft i bedömningen var kanske lite gammaldags och den uppfattades inte vara förenlig med den nya läroplanen och pedagogiken i skolan, säger Rönnholm.
Han berättar också att de svenska skolorna i Helsingfors fattade ett medvetet beslut att inte förnya bedömningen i samband med att den nya läroplanen introducerades. I stället koncentrerade man sig på att utveckla läroplanen och fortbilda personalen.
– Pedagogiken utvecklades och då såg man i skolorna att bedömningen och strukturen kring den också behövde förnyas. Det var en ganska bra taktik egentligen för då visste vi precis hur vi ska gå till väga.
Analys och reflektion
I stället för att endast ge eleverna ett betyg utgår de nya bedömningsstrukturerna framför allt från reflektioner kring det egna lärandet och en mångsidigare respons. Rönnholm ser det som viktigt att barnen i så tidig ålder som möjligt lär sig att analysera upplevelsen och erfarenheten av att lära sig nya saker.
– Vi har talat om det här under olika fortbildningar och haft som exempel fysiska portföljmappar från småbarnspedagogiken. Egentligen startar diskussionen kring den egna inlärningen då barnet lär sig att formulera hur det kändes att lära sig något nytt.
I varje skolas verksamhetsplan står det att bedömningen och portföljpedagogiken ska utvecklas. Pedagogiken går ut på att eleverna får en portfölj som bilaga till betyget där bedömningen av kunskapsnivån och utvecklingen kommer fram. Här kan du lära dig mera om portföljpedagogik.
Tillsammans med rektorerna lägger Rönnholm upp olika mål för skolåret och uppskattar hurdant stöd som alla parter, alltså rektorer, lärare, elever och vårdnadshavare, behöver.
– Vi har egentligen två stora utvecklingsområden kring den grundläggande utbildningen på svenskt håll. Ur min synvinkel har jag reserverat de medel som vi har för att förverkliga portföljpedagogiken och utveckla bedömningen. Det andra stora området är språkundervisningen i enlighet med stadens strategi.
Mera nyanserad bedömning
Eleverna i årskurserna 1–5 i de svenska skolorna i Helsingfors får ett verbalt läsårsbetyg medan eleverna i årskurserna 6–9 får ett läsårsbetyg med sifferbedömning.
I den ursprungliga modellen föreslogs att bedömningen i de lägre klasserna endast ska konstatera att eleven antingen blivit godkänd eller underkänd men både i skolornas direktioner och på de informationsmöten som ordnats uttrycktes en önskan att bevara den nuvarande verbala bedömningsskalan.
– Det skulle lägga en större vikt på portföljpedagogiken, responsen och diskussionen och minska betydelsen av betyget som ett dokument. På olika håll kände man sig obekväm med att det skulle vara så avskalat. Då ändrade vi beredningen så att vi behåller en lite mer nyanserad verbal bedömning, säger Rönnholm.
Läsåret inleds i Helsingforsskolorna på tisdag och det nya bedömningssystemet införs också då.
Läs också:
