Bojkotten sprider sig: Fler företag dumpar ryska produkter – Teboilköpmän i krismöte

Allt fler företag bojkottar ryska varor som en reaktion på den ryska invasionen av Ukraina. Alko och S-gruppen plockar bort produkterna ur sortimentet medan Kesko slutar köpa in ryska varor eller exportera till Ryssland. Samtidigt finns en risk för att bojkotter slår fel.

Alko tar bort drycker från Ryssland ur sitt sortiment som en reaktion på den ryska invasionen av Ukraina.
Från och med måndagen ska det inte gå att köpa ryska produkter på Alko. Alko har plockat bort dem från sina hyllor och sin webbutik.
Alko har gjort gränsdragningen utifrån tillverkningsland. Enligt sortiments- och inköpschefen Anu Koskinen handlar det om cirka 30 produkter, främst starka drycker som vodka men också en del mousserande, vittvin och öl.
I monopolbolagets sortiment finns totalt 11 000–12 000 artiklar. De rysktillverkade står för 0,1 procent av den totala årliga försäljningen.
– Vi upplever att vi i den här situationen vill visa att det handlar om en exceptionell och upprörande situation och att vi tar den på allvar, säger Koskinen.
Enligt henne har det sedan torsdagen gått att märka en förändring i konsumentbeteende och att efterfrågan på ryska produkter har minskat – exakt hur mycket är ännu inte sammanställt.
I sortimentet finns i dag en ukrainsk produkt, vodka, för den som är ute efter ett alternativ.
Turism- och restaurangförbundet Maras styrelse rekommenderar att medlemsföretagen slutar sälja ryska produkter.
Med det avser förbundet alla produkter som har tillverkats i Ryssland, bland annat vodka men också livsmedel.
"Vi kan inte göra mycket, men också små åtgärder för att döma de ryska krigshandlingarna är viktiga", säger vd Timo Lappi i ett pressmeddelande.

Livsmedel och textilier

Även S-gruppen meddelade på måndagsmorgonen att den tar bort alla ryska varor ur sitt sortiment. Det handlar om 50 artiklar, främst livsmedel men också en del bruksvaror som idrottsredskap och textilier.
Sampo Päällysaho, som är direktör över dagligvaruhandeln, säger i ett pressmeddelande att det som sker i Ukraina är upprörande.
"Vi har intensivt följt våra kunders reaktioner på det skedda. Alla vill på något sätt påverka situationen, för oss är detta ett sådant sätt", säger han i pressmeddelandet.
S-gruppen har verksamhet i Estland, och där fattades motsvarande beslut för Prisma-varuhusens del i fredags. S-gruppen finns även i Ryssland, med hotell och Prisma-affärer.

Risk att fel varor bojkottas

Enligt Dagligvaruhandeln rf är S-gruppens marknadsandel 46 procent av dagligvaruhandeln i Finland. Kesko är näst störst med 36,9 procent av marknaden.
Efter S-gruppens besked meddelade Kesko vid lunchtid att man slutar köpa in ryska produkter och upphör med export av livsmedel till Ryssland.
Kesko slutar köpa in rysktillverkade varor. Det är upp till företagarna om varorna plockas bort från hyllorna eller säljs så länge de finns i lagret för att undvika matsvinn.
Ari Akseli är direktör för Keskos dagligvaruhandel. Enligt honom är det upp till de enskilda köpmännen hur de gör med de varor som redan finns i butikerna.
– Tar de bort dem eller säljer de slut dem för att undvika matsvinn, för i praktiken hamnar ju varorna i bioavfallet om de plockas bort.
Det centrala är enligt Akseli att betalningsströmmarna till Ryssland upphör.
De ryska artiklarnas andel har inte heller hos Kesko varit stor, ungefär 35 produkter.
Ännu färre är de ukrainska. Det handlar om bland annat solrosfrön. Det här trots att Ukraina är en stor livsmedelsproducent. Veteexporten hör till de största i världen, men riktar sig inte mot Finland.
Ari Akseli säger att Kesko kan tänka sig att ta in fler produkter från Ukraina genast när det är möjligt, på ett kontrollerat sätt då inte inhemska alternativ finns. Han berättar att bolaget har fört diskussioner om detta med Ukrainas ambassad i Finland.
Till kunderna har han en uppmaning:
– Det är viktigt att kunderna förstår att om det står rysk medwurst på ett paket så är den ofta tillverkad i Finland.
Det finns också andra produkter som säljs som ryska, som kanske är tillverkade i Polen eller Litauen. Att bojkotta dem skulle enligt Akseli ge "helt fel signaler". Han hänvisar till hur fort och i hur stor skala exempelvis Polen tagit emot människor som lämnar Ukraina.
Exporten till Ryssland har för Keskos del handlat om att koncernen sålt Pirkkaprodukter till butikskedjan Lenta för någon miljon per år. Kesko drog sig bort från Ryssland 2016–2018 där bolaget haft dagligvaruhandel och järnaffärer.
Via ett samägt litauiskt bolag äger Kesko en fjärdedel av en järnhandelskedja i Belarus. Det betyder att Kesko inte har bestämmanderätt i kedjan vad gäller exempelvis inköp. Hur Kesko överlag ser på sitt ägande av bolaget vill Akseli inte i det här skedet kommentera.
Flera fackorganisationer och också Automobilförbundet har sagt upp sitt samarbete med Teboil, som ägs av ryska Lukoil.

Bojkott drabbar företagare

Motonet och Varaosamaailma slutar sälja Teboils produkter och fryser också samarbetet med Teboil, meddelar Broman Group som äger bilvaruföretagen.
Att det handlar om just Teboil har att göra med att Teboil ägs av ryska Lukoil.
"Vi fördömer de ryska krigshandlingarna i Ukraina och med beslutet ansluter vi med flera andra aktörer till en enad front för att försvara stabilitet och fred", säger vd Antti Tiitola i ett pressmeddelande.
Enligt det har också kunderna önskat åtgärder från bolagets sida.
Teboil har bojkottats i större skala. På sociala medier har uppmaningar till bojkott spridits, och flera fackorganisationer har avslutat sitt samarbete med bolaget, bland annat Akavas specialförbund och Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL. Det har också Automobilförbundet gjort. De har bland annat erbjudit rabatter till sina medlemmar.
För många företagare som driver Teboilmackar har det här fått betydande konsekvenser i form av kundflykt. Teboilköpmännens styrelse samlades på måndagen till ett krismöte för att behandla situationen.
Pekka Haapalainen är styrelseordförande och företagare i macken vid Österleden i Helsingfors.
– Läget är nu sådant att vi måste stanna upp och se var vi står och hur vi ska kunna fortsätta vårt företagande.
Samlade data finns ännu inte, men enligt Haapalainen är det klart att bojkotten märks vid varje mack. Enligt honom sjunker försäljningen på många håll fort.
Han betonar att företagarna fördömer de ryska krigshandlingarna och är bestörta över den humanitära krisen.
– Men vi är små finländska företagare som inte har någon direkt kontakt med Lukoil. På det sättet är det lite fel att rikta åtgärderna mot oss.
Det finns ett hundratal Teboilmackar i Finland, och Haapalainen talar om att ungefär tusen personer, anställda medräknade, också berörs.
De flesta köpmän hyr sina fastigheter av Teboil, som är ett dotterbolag till Lukoil. En del äger sina mackar och betalar då en mindre summa för att få tillgång till skyltar och marknadsföringsmaterial. Bränslet är, enligt Pekka Haapalainen, detsamma som andra kedjor säljer.
Artikeln har uppdaterats.

ANDRA LÄSER