Ledare: Stödpolitiken i stöpsleven

Är det klokt med ett extra barnbidrag som finansminister Annika Saarikko (C) föreslår? Det diskuteras nu när Finansministeriets budgetförslag är klart. Den påföljande debatten visar att det inte är så enkelt att stödja uttryckligen dem som behöver stöd. Valet i april påverkar också i hög grad.

Hur stödjer man barnfamiljer bäst när allt blir dyrare? 
LedareSusanna Ginmansusanna.ginman@hbl.fi
05.08.2022 13:00 UPPDATERAD 05.08.2022 13:32
Energin kostar mer, maten kostar mer – så gott som alla priser har stigit och det känns i vår vardag. När regering Marin nu förbereder sitt sista budgetförslag är diskussionen livlig. Det handlar både om att stödja dem som har ännu svårare än tidigare att klara sig när levnadskostnaderna stiger och om hur man ger lämplig fart åt ekonomin i det här läget.
Det är inte särskilt lätt. Just nu är sysselsättningen på en historiskt hög nivå och bristen på arbetskraft är rentav skriande i många branscher. Det är positivt, men samtidigt är utsikterna sådana att produktionen kommer att minska. I värsta fall går vi in i en recession, samtidigt som vi har en högre inflation än på åtminstone 20 år. Vad som än görs ska det helst inte elda på inflationen, men inte heller på recessionen.
I onsdags föreslog finansminister Annika Saarikko att alla barnfamiljer ska få ett extra barnbidrag i december. Det finns med i Finansministeriets budgetförslag. Saarikko har poängterat att det extra barnbidraget inte skulle påverka utkomststödet, vilket det vanliga barnbidraget gör. Det räknas som inkomst och minskar alltså på utkomststödet.

ANDRA LÄSER