Experten tror på vaccin mot RS-virusinfektion redan i år

Minst fyra läkemedelsbolag har i dag långt utvecklade vaccinkandidater mot RS-virusinfektion.

– Vaccin mot RS-virus är helt centralt ur barnläkarsynvinkel. De småbarn som behöver sjukhusvård för RS-virusinfektion är mycket sjuka. Kan man undvika att de alls insjuknar är det en stor lättnad för alla, säger Mika Rämet, barnläkare och medicinsk direktör på vaccinforskningscentralen FVR.

RS-viruset, eller respiratoriskt syncytievirus, är ett luftvägsvirus som orsakar bland annat astmaliknande symtom. De barn som blir sjukast får diagnosen bronkiolit, som innebär att de finaste förgreningarna av lungornas luftrör inflammeras. Hos småbarn är de här luftrören inte mer än en millimeter i diameter.

Under hösten har bland annat tyska och franska läkare slagit larm om att ovanligt många barn har insjuknat i RS-virusinfektion. I början av december kallade den franska barnläkaren Andreas Werner situationen en kris utan motstycke i den internationella nyhetskanalen France 24. I Finland har läget tills vidare hållits under kontroll, men under de första veckorna i december låg ett tjugotal barn per vecka på Helsingfors universitetssjukhus barnavdelningar.

– För 15 år sedan hade vi RS-virusepidemier vartannat år, men under de senaste åren har vi haft dem årligen, säger Rämet.

Nyligen listade vetenskapstidskriften Science de största vetenskapliga framstegen under 2022. På den listan knep RS-virusvaccinen som nu utvecklas en av topplaceringarna.

Företaget Pfizer, som är inne i en fas 3-studie av ett RS-virusvaccin, rapporterar hög skyddseffekt för nyfödda i minst 90 dagar. Glaxo Smith Kline (GSK) har i sin tur tagit fram ett vaccin som ska skydda 60-plussare och också här uppges skyddseffekten vara hög.

– Båda företagen visar en bra skyddseffekt för de här vaccinen, så det skulle förvåna mig om vi inte hade minst ett godkänt vaccin redan under 2023, säger Rämet.

Två andra företag, Jansen och Moderna, har också RS-virusvaccin under arbete. Medan Pfizer och GSK baserar sina vacciner på proteiner från virusets yta tar Janssen (också i fas 3 av sin utvecklingsprocess) fram ett skydd som bygger på adenovirus. Moderna arbetar med den mRNA-teknik som blev det stora samtalsämnet när vaccinerna mot covid-19 utvecklades med fart för två år sedan.

Rämet välkomnar vacciner från flera producenter.

– Dels tål folk vacciner på olika sätt, dels blir tillgången bättre om producenterna är flera.

Att ett eller flera vacciner får försäljningstillstånd betyder inte att de är tillgängliga i stor skala genast. Det kan vara svårt att framställa tillräckligt av de proteinbaserade vaccinerna för ett globalt behov och därför är Rämet nöjd över att en kandidat görs med mRNA-teknik, som kan ge större mängder vaccin snabbare än de klassiska metoderna.

– Nu har man kunnat visa goda siffror för effekten, men sedan återstår det att se hur länge skyddet håller och om det finns behov av boostersprutor.

I dag finns inget botemedel mot sjukdomen. I förebyggande syfte kan man däremot ge för tidigt födda barn och barn med underliggande lungsjukdomar och hjärtproblem en skyddande antikroppsbehandling. Behandlingen stoppar tre av fyra smittor.

– Men injektionerna måste ges en gång per månad medan smittan är i säsong så ur den synvinkeln är det bättre om vi kan få ett fungerande vaccin som kan ges till gravida så att barnet har motståndskraften redan vid födseln, säger Rämet.

De olika läkemedelsbolagen utvecklar vaccinkandidater för flera målgrupper: för gravida, spädbarn och äldre personer. Vaccin för äldre väntas få försäljningstillstånd först av alla.