Vårdpersonal fick nog: ”De tar våra grundlagsenliga rättigheter ifrån oss”

– Vi vill inte äventyra patienternas säkerhet. Det som borde lyftas fram är hur det här är ett sista, panikartat rop på hjälp, säger sjukskötare Panda Eriksson.

Super-ordförande Silja Paavola och Tehy-ordförande Millariikka Rytkönen ledde tåget av demonstranter från Medborgartorget till Riksdagshuset.
Heidi Herrmannheidi.herrmann@hbl.fi
16.09.2022 13:59 UPPDATERAD 20.09.2022 07:40
I takt med att regnet ökar, ekar sjukskötarnas och närvårdarnas rop allt högre utanför Riksdagshuset: ”Stoppa lagen, stoppa lagen” och ”Hit med pengarna, Sanna”. 
Ordförandena för vårdarfacken Tehy, Millariikka Rytkönen, och Super, Silja Paavola, knyter nävarna där de står på Riksdagshuset trappa. 
– År 1905 var här storstrejk. Utan den skulle vi inte ha en kvinnlig statsminister eller några kvinnor alls i det här huset, ropar Millariikka Rytkönen och pekar mot granitborgen. De rättigheterna har uppnåtts genom strejk, men det är lätt att glömma.
– De håller på att ta våra grundlagsenliga rättigheter ifrån oss, fortsätter Rytkönen och får stöd av kamprop från demonstranterna. 
Demonstranterna protesterade mot patientsäkerhetslagen.
Hundratals sjukskötare, närvårdare och annan vårdpersonal protesterade på fredagen mot patientsäkerhetslagen som begränsar deras strejkrätt.
Syftet med den kritiserade patientsäkerhetslagen är att se till att patienternas liv eller hälsa inte äventyras på grund av strejker som sjukskötarnas fackförbund Tehy och närvårdarnas fackförbund Super varslat om.
Grundlagsutskottet visade grönt ljus åt förslaget tidigare på fredagen. Enligt utskottets utlåtande står två starka rättigheter mot varandra, men rätten till liv går före.
Många demonstranter ropar att patientsäkerheten äventyras hela tiden på grund av personalbrist. Och enligt Silja Paavola struntar regeringen i patientsäkerheten när det inte är strejk. 
– Vi har intensivövervakningsavdelningar som tvingas stänga. Var är (familje- och omsorgsminister) Aki Lindén då? dundrar Paavola.
Riksdagsledamot Hussein al-Taee (SDP) möter demonstranterna på trappan.
– Sjukvården är en säkerhets- och försörjningsberedskapsfråga. Ni har rätt till strejk och stridsåtgärder. Hela riksdagen står på er sida, säger han i mikrofonen och möts av arga ”stoppa lagen, stoppa lagen”-skanderingar.
En av dem som kommit för att demonstrera är Panda Eriksson, som arbetar på Fyrsjukhuset vid Åbo universitetscentralsjukhus. På sjukhuset vårdas bland annat barn och unga, kvinnosjukdomar och förlossningar.
Sjukskötare Panda Eriksson har övervägt att byta bransch.
– Det känns som att våra ledande politiker börjat göra valarbete. Jag vill se mindre tal och mer ansvarstagande. 
Det betyder i praktiken mer lön, menar Eriksson. 
– Vi är så hårt pushade att alternativen har tagit slut för länge sedan.
Panda Eriksson säger sig älska sitt jobb men är orolig för hur det blir om massuppsägningarna blir verklighet. Vårdarfacken har kallat till massuppsägningar som en ny stridsåtgärd i arbetskonflikten, men har inte meddelat när dessa skulle bli av. 
– Det gör mig väldigt ledsen att vi diskuterar om att vårdarna riskerar människoliv med strejken. Det är det sista vi vill. Det som borde lyftas fram mer är hur det här är ett sista, panikartat rop på hjälp.
Kautto Nana arbetar på akuten vid Åbo universitetscentralsjukhus.
– Patienterna väntar i timtals på att få vård, vi vet inte vilka bomber där finns. Vi hoppas att ingen dör medan de väntar, säger Kautto Nana som arbetar på akuten vid Åbo universitetscentralsjukhus. 
– Jag är ledsen och känslorna väller upp, för våra patienter förtjänar bättre än det här. Om vi har tio patienter per vårdare, hur kan vi göra vårt jobb? Och 2 680 euro är tacken! Vi vill rädda den här sjunkande båten, men inte genom tvång. Vi är inte slavar, säger 33-åriga Nizo Dara som arbetar på intensivvården vid HUS.
33-åriga Nizo Dara är flykting från Irak och arbetar på intensivvården på HUS.
Enligt regeringens förslag om patientsäkerhetslag kan en strejk inom vårdbranschen avbrytas eller skjutas upp, om parterna inte har kommit överens om tillräcklig mängd skyddsarbete. 
Lagförslaget behandlas vidare i riksdagens social- och hälsovårdsutskott. På måndag fortsätter även förhandlingarna mellan vårdarfacken och arbetsgivarsidan. Den största tvistefrågan är lönenivån.
Läs också:
Skyddsarbete blir tvång och vårdlediga sjukskötare kan kallas in – här är den omdebatterade patientsäkerhetslagen

ANDRA LÄSER